Att stelbenta viseringsregler försvårar för doktorander från länder utanför EU att komma hit är bara ett problem. Den dåliga matchningen mellan forskarutbildningen och näringslivets behov av spetskompetens är ett annat. Det riskerar att urholka Sveriges konkurrenskraft, skriver Svensk Näringsliv.
I en artikel på DN Debatt 22/2 varnar Universitetslärarförbundet och Sveriges doktorander för att Sverige går miste om spetskompetens på grund av att stelbenta viseringsregler försvårar för doktorander från länder utanför EU.
Vi tycker att det är bra att viseringsdilemmat lyfts fram och vi vill fånga tillfället att peka på att det bara är ett av många problem som vi måste komma till rätta med - och det brådskar. Den dåliga matchningen mellan svensk forskarutbildning och näringslivets behov av spetskompetens riskerar att urholka Sveriges konkurrenskraft.
Eftersom den officiella svenska statistiken är bristfällig har Svenskt Näringsliv gjort en unik intervjuundersökning med 4 383 forskarexaminerade. Den visar att bara 8 procent går vidare till forskning i den privata sektorn, trots att företagen lider stor brist på högkvalificerad arbetskraft. Det är orimligt lågt med tanke på att det privata näringslivet står för två tredjedelar av de investeringar som görs i forskning och utbildning, FoU.
Undersökningen visar på ett tydligt samband. De forskare som under sina doktorandstudier samverkat med företag och näringsliv har väsentligt större möjligheter att få kvalificerade jobb, få patent beviljade eller skapa kommersialiserbara varor eller tjänster. Det är uppenbart att den svenska akademin behöver öppnas för omvärlden. Det krävs betydligt starkare incitament än vad som finns i dag för att stimulera ökad samverkan med näringslivet.
Precis som Universitetslärarförbundet och Sveriges doktorander vill vi öka närvaron av forskarutbildade på vår kunskapsintensiva arbetsmarknad. Det är en förutsättning för vår framtida konkurrenskraft.
Emil Görnerup
ansvarig forskningsfrågor Svenskt Näringsliv