I det dagliga nyhetsflödet presenteras med jämna intervaller nya fynd av gener som påverkar uppkomsten av en viss sjukdom, till exempel bröstcancer, eller utveckling av ett visst beteende, som alkoholism. Det är lätt att få intryck av att det i stor utsträckning är våra gener som styr förekomsten av sjukdomar och beteenden. Det är de nya möjligheter som nu bjuds att i detalj karakterisera arvsmassan som medvetet eller omedvetet leder till en överbetoning av arvet i den eviga diskussionen om vad som har störst betydelse, arvet eller miljön.
Det var ett stort framsteg när år 2000 de första råkopiorna av människans arvsmassa med sina pärlband innehållande 3 miljarder byggstenar kunde presenteras. Sedan det första genombrottet har ny teknik för att karakterisera arvsmassor utvecklas snabbt. Forskarna har redan karakteriserat arvsmassan från flera tusen arter. Det som tidigare tog flera år och kostade hundratals miljoner kronor kommer inom några år att kunna utföras på några timmar och kosta några tusen kronor. Vi kommer att få möjligheter att rutinmässigt kartlägga enskilda individers arvsmassa. Vilken betydelse kommer denna omfattande nya kunskap att få? Kommer vi att välja våra barn med utgångspunkt från denna kunskap?
Fortsatt forskning efter år 2000 har visat på allt mer komplexa förutsättningar för hur gener påverkar våra egenskaper och beteenden. Förra året presenterades den mest detaljerade kartläggningen av arvsmassan hos en enskild individ. I denna studie underströks att vår arvsmassa innehåller 3 miljarder byggstenar från såväl vår mamma som vår pappa, det vill säga det är egentligen totalt 6 miljarder byggstenar som bestämmer våra egenskaper. Alla våra gener, med några undantag, finns i två olika uppsättningar. Den utvidgade och fördjupade analysen har vidare visat att det finns större skillnader mellan två människor än man ursprungligen tolkade vara fallet.
Det finns i storleksordningen 22 000-23 000 gener som styr bildningen av olika verktyg i form av proteiner som våra celler använder. Genom speciella mekanismer finns olika moduler av verktyg, så att totalantalet olika proteinprodukter kanske är flera gånger högre. Professor Matthias Uhlén och medarbetare vid Kungliga Tekniska Högskolan utarbetar för närvarande en stor atlas som skall visa var och när alla olika proteiner som specificeras av våra olika gener uppträder i kroppens olika celler.
Formuleringen att en gen är orsak till en sjukdom är vilseledande. Det är givetvis en bristande funktion hos en enskild gen som kan vara orsak till en sjukdom, till exempel blödarsjuka. Det finns några tusentals olika, ofta mycket ovanliga, sjukdomar som beror på skador i en enskild gen. Om det handlar om en förändrad gen som orsakar mycket allvarlig sjukdom och som kan påvisas tidigt under fosterlivet finns möjligheter att ta ställning till en eventuell legal abort. Bristande genfunktioners betydelse för mer allmänt förekommande sjukdomar som drabbar hjärta och kärl, endokrina organ ( exempelvis diabetes), hjärna etc är genomgående betydligt mer komplicerat. Ofta är ett stort antal gener involverade. Vid till exempel kronisk inflammatorisk tarmsjukdom har man funnit att förändringar i minst 31 olika gener kan ha betydelse för dess förekomst. Då kan man ändå inte förklara varför ashkenasiska judar i mycket högre frekvens drabbas av denna sjukdom än andra grupper. Det handlar således ofta om mycket komplexa förhållanden och nya data tillkommer hela tiden.
Trots dessa svårtolkade förhållanden börjar det nu presenteras tester på marknaden som ska användas för att värdera vilken disposition man kan ha för att utveckla en viss sjukdom. Kommersiella företag erbjuder nu över nätet service för att vi skall kunna lära känna vår arvsmassa. Vi kan köpa tester som påstås visa vilken benägenhet vi har att få typ 2-diabetes, hjärtattack, slaganfall, bröstcancer, prostatacancer etcetera.
De två, relativt ovanliga gener som först visades ha betydelse för utveckling av bröstcancer ökade risken för att få sjukdom med en faktor nio. På motsvarande sätt har man nyligen visat att en kombination av 4-5 speciella gener med vissa särdrag, som förekommer hos ca 2 procent av alla män, ökar risken för prostatacancer också med en faktor nio. Det är givetvis viktigt att använda denna typ av tester för att identifiera personer i riskzonen för dessa cancertyper.
Medvetandet om att vi kan tillhöra en riskgrupp bör leda till att vi kontrollerar oss oftare så att en tumör kan identifieras på ett tidigare stadium. Men vilken ställning skall vi ta om riskökningen är mycket lägre, kanske från 13 till 16 procent för att en kvinna skall få bröstcancer under sin livstid? Flertalet av de gener som man hittills funnit vara associerade med olika sjukdomar ger en påverkan av denna storleksordning.
Hittillsvarande undersökningar visar att människor tar relativt lätt på denna typ av information där det handlar om en begränsad ökning av risker. Erfarenheter av hur människor hanterar välkända riskfaktorer för sjukdom, som höga blodfetter eller högt blodtryck talar inte för att vi är särdeles benägna att agera rationellt.
Vi måste sortera upp genetiska indikatorer som innebär hög risk för sjukdom från dem som är en del av ett bakgrundsbrus. Det är ännu oklart vad vi kan lära från användning av redan i dag kommersiellt tillgängliga analyser av vår arvsmassa.
Den nu framstormande kunskapen om vår arvsmassa kan även få andra återverkningar. Ursprungligen angavs skillnaden i arvsmassan mellan två människor från vilken plats som helst på vår jord till 0,03 procent, men de fortsatta undersökningarna visar att skillnaden är mycket större, minst 0,5 procent. Det innebär också att skillnaden mellan oss och vår närmaste släkting bland djuren, dvärgschimpansen, som ursprungligen angavs till 1,26 procent kan vara upp mot 5 procent.
Skillnaden mellan två människor är till 85 procent slumpmässig, men de övriga 15 procenten korrelerar till karakteristika hos etniska grupper, ibland felaktigt hänvisade till som raser. Dessa mindre skillnader mellan grupper speglar att människan under den förhållandevis korta tid hon förflyttat sig över vår jord utanför Afrika har utvecklat vissa gruppassocierade genetiska skillnader. Dessa skillnader beror på anpassningar till olika typer av klimat, ändrade matvanor och nyintroducerade akuta infektioner.
De ökade möjligheterna att upptäcka skillnader mellan grupper av individer kan beklagansvärt ge ny näring åt diskussionen om vi och dom. De har dock även positiva konsekvenser. Det visar sig att vissa gendefekter som ger en ökad disposition för hjärt-kärlsjukdomar hos grupper av europeiskt ursprung inte har samma negativa återverkan hos den afro-amerikanska befolkningen. Vidare har man funnit att dessa två grupper i vissa avseenden omsätter läkemedel på olika sätt. Detta kan göra att medicineringar kan anpassas till att ge rätt skyddande dos. Det finns även skillnader mellan individer i en grupp när det gäller nedbrytning av läkemedel. I dag används enhetliga doser men en del människor bryter ner en viss medicin dubbelt så fort som en annan person. Målsättningen är att framöver kunna ge en personlig medicinering, men dit är det ännu långt.
Det finns även annan kunskap vi kan vinna genom analys av vår arvsmassa. Vi kan få en inblick i vår korta historia här på jorden, från det att våra mörkhyade förfäder (ungefär 2 000 generationer tillbaka!) vandrade ut ur Afrika för cirka 50 000 år sedan och sedan kom att spridas till alla beboeliga delar av vår jord. Insikt i vilka gener vi bär kan givetvis också användas för att påverka vilken avkomma vi väljer att sätta till världen. En sak är att förhindra att barn föds med allvarliga funktionshinder, men ett helt annat ställningstagande gäller föräldrars val av "skräddarsydda" barn.
Någon kanske med skrämmande opportunism vill använda kunskapen för genetisk dopning och välja ett barn som växer till 2,5 meters längd och som har en möjlig god framtid som professionell basketbollspelare. Potentiellt skulle manipulation av människans arvsmassa kunna leda till avsevärda variationer i fysiska och beteendemässiga egenskaper. Man behöver bara göra jämförelsen med hur vi, utgående från en enda art, vargen, genom inavel fått fram ett mycket stort spektrum av olika hundraser.
Möjligheter att detaljkarakterisera vår arvsmassa snabbare och för en rimlig kostnad öppnar givetvis fantastiska möjligheter. Den framväxande kunskapen kommer att bidra till förbättrad sjukvård genom råd om val av livsstil, rationellare val av behandling med till exempel läkemedel. Det finns dock en förförisk och förment exakthet i genanalyser. Spelet mellan olika (ofta många) gener ansvariga för olika steg i en ämnesomsättningsprocess är mycket komplicerat och tolkning av de observationer som görs måste ske på ett kritiskt och varsamt sätt.
erling norrby