”Forskningen visar att gentekniken i sig inte utgör någon speciell risk”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

"slutreplik" Det är naturligtvis inte sant att vi skulle ha en förenklad syn på miljörisker med genteknik som hävdas i replikerna från Mikael Karlsson och Greenpeace. Vi har tvärt om tagit intryck av forskningen som visar att gentekniken i sig inte utgör någon speciell risk.

Det är naturligtvis inte sant att vi skulle ha en förenklad syn på miljörisker med genteknik som hävdas i replikerna från Mikael Karlsson och Greenpeace. Vi har tvärt om tagit intryck av forskningen som visar att gentekniken i sig inte utgör någon speciell risk.

Det är uppenbart att vi nu desperat behöver en teknikneutral biosäkerhetslagstiftning istället för den nuvarande gentekniklagstiftningen som fördröjer utvecklingen av miljövänliga alternativ. De facto har teknikens tillämpningar inom EU nu helt blockerats av lagstiftningen.

Greenpeace fortsätter att desinformera oblygt också i sin replik. Det tog endast två år av förädlingsarbete att ta fram stärkelsepotatisen Amflora och efter ytterligare fyra år av fältförsök lämnade man in ansökan om marknadsgodkännande, men EUs regelverk för riskbedömningar fördröjde introduktionen med ytterligare 12 år. För de som vet något om växtförädling är det löjeväckande att som Greenpeace säga att Marker Assisted Selection (MAS) skulle kunna ersätta gentekniken. Gentekniken är idag en snabb, precis och billig metod att direkt sätta in en gen som ger en önskvärd egenskap i en gröda, medan traditionell förädling bygger på korsningar där man för in en eller några stycken önskvärda gener tillsammans med ca 30 000 oönskade gener och som man sedan i görligaste mån måste ta bort genom återkorsningar, en mycket långsam och dyrbar process, och det gäller också med MAS.

Annons:

Om man bortser från de vanemässiga förklenande omdömena om etablerade forskare, som Mikael Karlsson alltid kommer med, hälsar vi med tillfredsställelse Karlssons avslutande del i sin replik, där han skriver  ’.. jag och alla andra som tror att genteknik har en viktig roll att spela för de areella näringarna…’. Det är just det vi vill höra från miljörörelsen och det är utmärkt att det nu sägs rakt ut av Naturskyddsföreningens ordförande, på Sveriges mest inflytelserika debattsida. Vi måste också beklaga att vi sagt att Naturskyddsföreningen aldrig sagt att gentekniken inte kan användas till något gott. Vi har faktiskt hittat ett sådant uttalande, för sex år sedan från DN den 23/9 2006. Apropå den bladmögelresistenta potatisen säger Mikael Karlsson på förfrågan att han tycker  ”..ändå att den mögelresistenta potatisen är ett av de få goda exempel på vad genteknik kan åstadkomma”.

Vi ser därför fram emot att han nu också aktivt agerar mot den desinformation om denna potatis som sprids av Greenpeace och som vi redovisar i artikeln. Att Mikael Karlsson nu ändrat uppfattning om genteknikens potential och deklarerar att ’genteknik har en viktig roll att spela för de areella näringar’ hedrar honom och hans organisation. Vi ser därför fram emot ett fruktbart samarbete mellan Naturskyddsföreningen och svenska forskare i bemötandet av lögner och desinformation om gentekniken, för erövrandet av denna teknik från de multinationella företagens grepp och för dess utnyttjande för miljöns och det allmännas bästa.

Jens Sundström, docent i växtfysiologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Sten Stymne, professor i växtförädling, Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer:

"Genmodifierade livsmedel motverkar ett hållbart jordbruk"

0 . Per sida:

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

marijuana_500
Foto:AP

 ”Smuggling ökar.” Grannstaterna har tröttnat på legaliseringsexperimentet.

putin_500
Foto:AP

 Rubelns fall. Befolkningen reagerar på rykten – banker tvingas dementera.

 Putins frågestund. Talade i tre timmar om Ukraina, rubeln – och kärleken.

 Fångades av civila. Efter attack i östra Kongo-Kinshasa.

Annons:
Kjellson500
Foto: Nicklas Thegerström, John Kjellström/TT

 Blev 91 år. Skådespelaren har avlidit efter en tids sjukdom.

Så fick det barrande, doftande trädet grepp om våra hjärtan.  Julgranens historia.

KlaGranen144
Foto: Alamy/All Over Press
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: