"Förskolan främjar gamla könsroller bland barnen"

För snart tre år sedan tillsatte regeringen en delegation för jämställdhet i förskolan. Jag överlämnar i dag vårt huvudbetänkande till statsrådet Lena Hallengren. Det vi har sett under vårt utredningsarbete är att förskolan, precis som skolan, har svårt att uppnå de jämställdhetsmål som anges i läroplanerna.

Forskning på området visar att förskolan i stället för att motverka traditionella könsroller och könsmönster ofta stärker dessa. Trots goda intentioner är det vanligt att flickor och pojkar bedöms, bemöts och behandlas olika på grund av personalens föreställningar om vad flickor och pojkar bör göra och hur de bör vara.

I vårt delbetänkande menade vi att brist på resurser aldrig får vara ett skäl för en förskola att välja bort jämställdhetsarbetet. Den uppfattningen har stärkts under arbetets gång. Det kostar inte mer att arbeta jämställt än att arbeta ojämställt. Men det kan kosta att sätta i gång jämställdhetsarbetet, och det kan kosta att skaffa kunskap, till exempel genom att låta en anställd delta i utbildning.

Det som i stället behövs är mer kunskap. Det är här som bristerna finns. Behoven av mer kunskap finns hos alla delar av förskolan; barnskötare, förskollärare, rektorer, administratörer och kommunpolitiker. De förslag vi lämnar handlar i mycket stor utsträckning om spridning och fördjupning av kunskap. Vi har därför bestämt oss för att inte föreslå nya bestämmelser i lagar, förordningar eller läroplaner om målen eller metoderna för jämställdhetsarbetet i förskolan.

Vi ser en fara i att allt fler mål och regler i styrdokumenten riskerar att vändas i sin motsats. Målen kan bli så många att det blir omöjligt att följa alla, och därmed blir det upp till personalen att välja vilka mål som får gälla. Vi tycker att det är mycket bättre att stimulera förskolorna att följa de mål som redan satts upp.

Vi bedömer att våra förslag är relativt enkla och billiga att genomföra, men att de skulle kunna ha stora effekter på arbetet i barngrupperna. Ett sådant exempel är det faktum att kravet att följa läroplanen i dag enbart gäller kommunernas förskolor.

Vi tycker att samma krav bör gälla även för enskilt drivna förskolor. Med den nya etableringsfriheten blir det extra viktigt att höga kvalitetskrav ställs på dem. För att underlätta arbetet på kommunal nivå vill vi även att Myndigheten för skolutveckling tillsammans med Skolverket får i uppdrag att utveckla ett verktyg för jämställdhetscertifiering som ett led i kvalitetsarbetet inom förskolan. Vi vill också att Skolverket ska få i uppdrag att se över sina inspektioner så att jämställdhetsperspektivet kan genomsyra den inspektionsverksamhet som gäller förskolan.

Att bidra till jämställdhet ingår i den så kallade värdegrunden som verksamheten i skola och förskola ska vila på. Av skollagens och läroplanens uppdrag samt av det professionella åtagandet följer en skyldighet att ge varje flicka och varje pojke möjligheter att utveckla alla sina färdigheter utan att hindras av traditionella könsroller. Vi menar att professionella pedagoger ska kunna utföra ett pedagogiskt arbete med jämställdhet i förhållningssättet till och mellan barnen som ledstjärna, i enlighet med värdegrunden.

Under de tre åren jag har varit ordförande i delegationen är den vanligaste frågan: "Men ska verkligen dagis indoktrinera pojkar till att bli flickor och flickor till att bli pojkar?" Mitt svar på den frågan är nej. Hela poängen är tvärtom att förskolan ska sluta uppfostra små barn till pojkar och flickor enligt väldigt traditionella könsroller.

Visst finns det biologiska skillnader mellan könen, även om debatten går hög om hur stora och betydelsefulla de är. Som jag ser det spelar detta ingen roll hur betydelsefulla biologiska och sociala orsaker är, varje flicka och varje pojke är ändå unika varelser med egna möjligheter och färdigheter. Det ingår i förskolans uppdrag att ge varje flicka och varje pojke full möjlighet att utveckla hela sin personlighet, alla sina färdigheter utan att begränsas av snäva könsroller.

Vi har arbetat mycket med de projekt som vi beviljat medel till. Vi har redan lärt oss mycket av dessa projekt, men vi är också övertygade om att det finns ännu mer kunskap att hämta och sprida. Vi anser att det är mycket viktigt att någon fortsätter att stötta projekten, och sammanställa och sprida deras lärdomar. Vårt förslag är att detta uppdrag går till Myndigheten för skolutveckling. Men det är inte bara viktigt att sprida den kunskap som finns i dessa projekt och på många andra håll till andra förskolor.

I vårt arbete har vi sett att det jämställdhetsmedvetna arbetet riskerar att avstanna när barnen lämnar förskolan och börjar i förskoleklass. Därför vill vi också att myndigheten får i uppdrag att arbeta för att den stora kunskap som finns inom förskolan också förmedlas till resten av skolsy­stemet. I vårt arbete med projekten har vi också märkt att många av de forskningsrön och rapporter som finns inom området återkommer gång på gång. Behovet av mer och fördjupad forskning är med andra ord stort. Vi vill därför understryka vikten av att den pedagogiska genusforskningen prioriteras, eftersom behovet av mer och fördjupad forskning här är så påtagligt.

Det är viktigt att huvudmännen tar sitt ansvar så att personalen får reella möjligheter att delta i de utbildningar som ges och som vi föreslår ska ges. Tyvärr är det allt för få kommuner som har prioriterat genus- och könsrollsfrågor för kompetensutveckling.

Både kommunala såväl som enskilda huvudmän måste därför bli bättre på att visa att de tar jämställdhetsuppdraget på allvar och blir bättre på att utbilda sin personal inom området. Vi vill också att Myndigheten för skolutveckling får i uppdrag att genomföra och följa upp utbildningen av genuspedagoger i förskolan. Ambitionen är att det 2012 ska finnas en utbildad genuspedagog per 25 anställda.

Vi menar samtidigt att det är viktigt att öka intresset för förskolan bland pojkar och män. Något som skulle kunna leda till det är sommarkurser i barnomsorg och pedagogik för pojkar. Vi menar att resurser bör satsas på detta på precis samma sätt som pengar avsätts för kurser i naturvetenskap och teknik som riktas till flickor. Det är också viktigt att dessa kurser för pojkar följs upp och att resultatet utvärderas.

Även lärarhögskolornas utbildning inom området måste förbättras. Det är svårt att hitta en enkel lösning. Det är många ämnen som konkurrerar om studenternas och lärarnas uppmärksamhet, och både lärosätena och studenterna ska ha inflytande över utbildningens innehåll. Lärarutbildningen är ny och söker fortfarande sina former.

Samtidigt är jag övertygad om att lärarutbildningen, den statliga rektorsutbildningen och den utbildning som ges på gymnasienivå mot förskolans yrken alla är mycket viktiga för att långsiktigt förbättra arbetet med jämställdhet i förskolan. När det gäller lärarutbildningen handlar förslagen inte om nya kursplaner eller mål, utan om bättre uppföljning och utvärdering.

Vi menar att Högskoleverket i sin kommande uppföljning av den nya lärarutbildningen ska ägna större utrymme åt jämställdhet och andra värdegrundsfrågor, bland annat genom att titta närmare på själva undervisningen och på den kompetensutveckling som erbjuds lärarutbildarna.

Många av de förslag vi lagt riktar sig dock direkt till de lärosäten som bedriver lärarutbildning. Till att börja med bör dessa lärosäten själva bli bättre på att i sina årsredovisningar beskriva hur de jobbar med jämställdhet och andra värdegrundsfrågor. Samtidigt menar vi att om lärosätena ska klara av sin uppgift att förbereda studenterna att arbeta med dessa frågor ska de också utveckla en grundkurs och en fördjupningskurs i genuspedagogik. Av samma skäl ska lärosätena även se över hur genus- och jämställdhetsrelaterade frågor hanteras i de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen.

Delegationen för jämställdhet i förskolan upphör i och med vårt huvudbetänkande och det avslutande arbete som återstår. Vi har initierat en mängd projekt, dragit en hel del slutsatser från dem och formulerat dessa och våra förslag.

Anna Ekström

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut