”Först när Turkiet är med i EU blir Europa starkt”

Publicerad 2009-09-05 00:50

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Turkiets utrikesminister: Vår ”tysta revolution” banar väg för ett medlemskap i EU. Sveriges stöd är av största betydelse. Vi har genomfört reformer som var otänkbara för bara några år sedan. Tabun har raserats, dödsstraffet avskaffats, vi har radiosändningar på kurdiska och utvidgad åsikts-, religions- och föreningsfrihet. Sverige inser liksom vi att Europa aldrig kan bli en stark och sammanhållen enhet så länge Turkiet står utanför EU. Förbindelserna mellan Turkiet och Sverige är djupt rotade – ända sedan Karl XII:s dagar. Inträdesprocessen måste påskyndas och synergi skapas mellan EU och Turkiet så att fred och stabilitet främjas i denna del av världen, skriver Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoglu exklusivt på DN Debatt.

Turkiets väg till EU är lång och stenig men vi fortsätter vår vandring på den, trots de många hinder och svårigheter vi möter. Detta är en dynamisk process som är av avgörande intresse för båda parter och även för regionen som helhet. Den drivs av Turkiets och EU:s gemensamma vision. Vi har en kontinent och en historia gemensam, på samma sätt som vi har en gemensam framtid.

Min bestämda uppfattning är att vi måste höja oss över meningsmotsättningarna i det förflutna, då vi försökte dra gränser mot ett Europa som aldrig har haft några. I dag är tiden inne att klargöra vår vision för en framtid med positiva förtecken.

Som dynamisk medlem av dagens globaliserade värld tillämpar Turkiet en mångdimensionell och aktiv utrikespolitik. Landets strategiska läge utefter de största transportvägarna för olja och naturgas ger det en nyckelroll i energiresursernas diversifiering och säkerhet.

Turkiet har gjort många insatser av olika slag för att skapa en miljö präglad av säkerhet och samarbete i sitt närområde och längre bort. Landet är alltjämt den största bidragsgivaren utanför EU till ESFP:s (den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken) aktiviteter. Beträffande Irak har Turkiet i hög grad bidragit till arbetet med att främja stabilitet och normala förhållanden och aktivt understött Iraks territoriella integritet och politiska försoning. Våra insatser på politikens, ekonomins och säkerhetens områden är betydande och går till alla sektorer i det irakiska samhället.

I Mellanöstern har vi mobiliserat alla krafter på att uppnå det gemensamma målet, en allomfattande och varaktig fred. Indirekta fredssamtal mellan Israel och Syrien hölls på turkiskt initiativ efter en paus på åtta år. Pakistans och Afghanistans förhållanden skiljer sig åt, men deras respektive säkerhetslägen har flätats samman. Ankaraprocessen, som inleddes år 2007, ägde till en början rum på presidentnivå där dialogen underlättades av Turkiet, och spred sig sedan till andra plan. Detta är bara några få exempel på Turkiets utrikespolitiska ansträngningar på global nivå.

Den vision vi vill förverkliga för Turkiet ligger i linje med den vi tänker oss för EU. I den turkiska visionen ingår ett Europa som helhjärtat ansluter sig till mottot ”Enighet i mångfald”, ett Europa som är en aktiv kraft i den globala ekonomin och sprider sin ”mjuka” makt, byggd på dess demokratiska principer, till grannregionerna och längre bort. Vi är övertygade om att vår ekonomiska dynamiska kraft, med målet att Turkiet ska bli en av världens tio största ekonomier, kommer att bli oumbärlig för EU:s ekonomiska styrka. Vi är lika övertygade om att vår politiska och strategiska vision, knuten till EU:s mjuka och hårda makt, i framtiden bidrar till att förstärka friheten, säkerheten och välståndet i regionen.

Mitt land har inlett ett reformarbete som saknar motstycke, en process som har kallats en ”tyst revolution”. Reformer som var otänkbara för bara några år sedan har genomförts, tabun har raserats. Bland de många exemplen kan nämnas avskaffandet av dödsstraffet, radiosändningar på kurdiska och utvidgad åsikts-, religions- och föreningsfrihet. Vi fortsätter vårt arbete på att till punkt och pricka uppfylla de politiska kriterier som fastställdes vid Köpenhamnsmötet. Inträdesprocessen har blivit ett inslag i vardagslivet, och att avvika från den är otänkbart.

På samma sätt som vi bereder marken för ett inträde måste också EU hålla sin del av avtalet. Först och främst måste unionen visa prov på det ledarskap som krävs för att upplysa folkopinionen mot desinformation rörande Turkiets medlemskap, så att alla tvivel skingras. Negativa röster som vi fortfarande hör från vissa länder i EU sprider bara misstro bland våra medborgare och hämmar våra ansträngningar att gå vidare med våra reformer. Stöd från länder som Sverige, med dess objektiva och uppmuntrande hållning, är därför av största betydelse för processen.

EU måste också inse att vissa frågor, till exempel den som rör Cypern, kräver ömsesidiga insatser. Resultatet från folkomröstningen 2004 om FN:s plan för ön visade att det är grekcyprioterna, inte turkcyprioterna, som motsätter sig en rättvis och hållbar lösning på problemet. På Cypern gör man nya försök att nå fram till en övergripande lösning. Turkiet ger återigen turkcyprioterna sitt starka stöd i de pågående samtalen. EU måste också förmå grekcyprioterna att inta en konstruktiv attityd så att hela saken äntligen kommer ur världen. Cypern får under inga omständigheter användas som en bricka i förhandlingsspelet om Turkiets inträdesprocess i EU.

Sverige är välsignat med visionära ledare och en progressiv befolkning. Det är ett gott exempel på ett land som använder sin ”mjuka” makt med stor verkan. Sverige inser liksom vi att Europa aldrig kan bli en stark och sammanhållen enhet så länge Turkiet står kvar utanför EU. Det är denna principfasta inställning i länder som Sverige som garanterar att relationerna mellan Turkiet och EU löper vidare. Vi är förvissade om att Sveriges ordförandeskap, som vi har ett nära samarbete med, blir en succé. Turkiets inträdesprocess måste påskyndas och synergi skapas mellan EU och Turkiet så att fred och stabilitet främjas i denna del av världen.

Sverige hörde till de första västerländska stater som det osmanska väldet öppnade diplomatiska förbindelser med. Den första ambassadfastighet som den svenska staten förvärvade i ett främmande land var den i Istanbul (i dag generalkonsulat). Efter sitt olycksförföljda fälttåg 1709 vistades Karl XII i Bender, som låg på osmansk mark, och regerade därifrån över sitt land fram till 1713. Denna period stärkte de goda relationerna mellan de båda länderna. De fortsatte också sedan Republiken Turkiet upprättats. Ett tydligt tecken på detta var kronprins Gustav Adolfs besök i vårt land 1934 som presidenten och republikens grundare Kemal Atatürks gäst.

De djupt rotade förbindelserna mellan Turkiet och Sverige visar hur tätt sammanflätade vår historia och nuet är. Ännu viktigare är dock att Sverige i dag har en ansenlig turkisk minoritet som är väl integrerad i samhället. Över 400 000 svenskar reser till Turkiet varje år. Våra relationer på ekonomins och handelns område blomstrar också.

Turkiet och Sverige är båda medvetna om att dagens värld behöver ledare med visioner som hämtar sin styrka, inte från godtyckliga fysiska eller psykologiska gränser, utan tvärtom från tolerans och respekt. Vårt samarbete är i sig ett föredömligt steg i rätt riktning i vår tids komplicerade internationella situation.

Ahmet DavutoGlu
Turkiets utrikesminister

Översättning: Margareta Eklöf

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Nyheter från debatt

”Man kan inte lita på JK i frågor om skadestånd”

Clarence Crafoord: I många fall får JK underkänt när enskilda går vidare till domstol. De får där ett högre skadestånd än det som JK medgett.

”Funktionshindrade inte välkomna till riksdagen”

Inga Astorsdotter: Jag hade aldrig kunnat tro att Sveriges riksdag 2012 har lokaler som inte är anpassade för funktionshindrade.

”Regeringen ger upp om biståndet”

Fredrik Segerfeldt och Bengt Nilsson: Under ett halvt sekel har en brokig skara envåldshärskare fått hundratals miljarder kronor i svenskt bistånd.

”Snabbtåg mellan Stockholm och Oslo halverar restiden”

Företrädare för stat, kommuner och landsting: Detta skulle inte bara gynna huvudstadsregionerna utan även tillväxten längs hela sträckan.

”Hasardinslagen i PPM fräter på hela pensionssystemet”

Göran Arrius, Saco: Grunddragen i pensionssystemet är kloka. Men tio år efter införandet behöver uppgörelsen mellan partierna renoveras.

Mer från förstasidan

Foto: Scanpix Rätt sorts plast i plånboken.

Spara tusenlappar med rätt kontokort

Krångligt med kontokort. Genom att jämföra villkoren och ha flera kort kan du tjäna åtskilliga tusenlappar. DN jämför bästa kortet för barnfamiljen.

Viktigast när du väljer kort. Fyra punkter att hålla koll på.

Foto: Scanpix

Semenya vill lämna hela könsfrågan

Diskussionen om hennes kön är avslutad. Caster Semenya, 21, könstestades och stängdes av från allt tävlande i elva månader.

Foto: AP

Israelisk diplomat skadad i explosion

Bomber utanför ambassader. En diplomat skadades vid en explosion utanför Israels ambassad i Delhi, samtidigt hittades en bomb i Georgien.

Så ser din chef vad du gör på Facebook

Allt vanligare med kontroller av jobbsökande. Fyra av tio rekryterare gör kontroller på sociala medier när de ska anställa ny personal.

Detta kollar chefen mest. Hela listan på bakgrundskontrollerna.

Så gör företagen kontroll. Se grafiken på vad företagen vill veta.

Är du rädd för att chefen ser din Facebookprofil?

Foto: Scanpix

Iphone sämst i test vid minusgrader

Inte bästa valet. Iphone 4S rekommenderas inte om du vill använda mobilen utomhus på vintern.

Hela listan. Osmarta mobiler mest köldtåliga.

DN Debatt på Twitter

Anmäl dig till mikrobloggen. Missa inget från Sveriges tyngsta debattsida.

Så jobbar DN:s debattredaktion.

Så jobbar DN:s debattredaktion. Läs DN Debatts öppenhetsrapport om perioden 25 maj 2009 - 24 maj 2010.

Kontakt DN Debatt

Redaktör DN Debatt: Bo G Andersson
Tel: 08-738 1223
Bitr redaktör DN Debatt: Peter Ganneby
Tel: 08-738 1209
E-post: debatt@dn.se

Mer från DN.se

Bästa nyhetssajt

DN.se prisad. Har utsetts till bästa svenska nyhetssajt av Internetworld.

DN på Facebook

Klicka på gilla-knappen. Få de viktigaste nyheterna direkt i ditt Facebookflöde.