DN Debatt

”Försvarsmateriel kan ägas gemensamt i Norden”

Närområdet allt viktigare. Sverige vill utveckla det nordiska samarbetet på det utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska området. Gemensamt ägande och utnyttjande av militära förmågor och resurser är en central del av den svenska visionen, skriver utrikesminister Carl Bildt (M) och försvarsminister Karin Enström (M).

Ofta riktas vår uppmärksamhet mot utvecklingen i mer avlägsna områden. Möjligheterna i Asien, den allt djupare tragedin i Syrien och utmaningarna i Afrika kommer ofrånkomligen att fortsätta kräva vårt och EU:s starka utrikes- och säkerhetspolitiska engagemang under det kommande året.

Men samtidigt är det viktigt att vi ägnar uppmärksamhet åt vår egen del av världen och Europa.

För det första för att vårt närområde håller på att bli allt viktigare.

Östersjön med dess dynamiska ekonomier – och med alla dess miljöutmaningar – har blivit en allt viktigare farled för handel. Varje dygn finns cirka 2.000 fartyg här, och cirka 15 procent av den globala handeln beräknas på ett eller annat sätt ske över Östersjön.

För det andra för att Sverige under det kommande året samtidigt ska leda flera av de viktiga regionala samarbetsstrukturerna.

Vi kommer att intensifiera våra ansträngningar inom Arktiska rådet samtidigt som Sverige nu även tar över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet, liksom i det informella utrikespolitiska samarbetet i den nordiska och den nordisk-baltiska kretsen.

För det tredje vill vi ta till vara möjligheterna att utveckla det nordiska samarbetet på det utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska området. Vi kommer därför under våren att överlämna en särskild skrivelse till riksdagen med en redogörelse för pågående och planerat samarbete på detta mycket dynamiska område.

Sverige har intresse av att stärka de värden som vi förknippar med ett modernt demokratiskt samhälle. Det handlar om mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och rättsstatens principer. I samarbete med våra nordiska vänner kan vi få mer genomslag för vår gemensamma värdegrund. Vår ambition är därför att vidareutveckla samarbetet på basis av de förslag på närmare säkerhets- och utrikespolitiskt samarbete som 2009 presenterades i den så kallade Stoltenbergrapporten.

Det nordiska samarbetet är intensivt på det rent utrikespolitiska området, med stor samsyn och omfattande samverkan mellan de olika utrikesförvaltningarna och nordiska ambassader runt om i världen.

Det finns också ett nära samarbete vad gäller civil krisberedskap, där en milstolpe passerades med den förstärkta nordiska solidaritetsförklaring som antogs 2011. I händelse av att ett nordiskt land skulle drabbas av en katastrof har övriga länder utlovat att, på begäran av landet i fråga, bidra med relevant stöd.

I år är Sverige också värd för Hagasamarbetet, det nordiska samarbetet om räddningstjänst och krisberedskap. Sedan 2009 finns detta mötesformat där vi skapar en samsyn om gemensamma utmaningar och hot. Ett resultat av Hagasamarbetet är ett nytt informationsnätverk på myndighetsnivå för att öka skyddet mot IT-angrepp.

Även på försvarsområdet har en tydlig politisk vilja och fokus på att skapa mervärde snabbt resulterat i ett brett nordiskt samarbete. Under 2013 fördjupas samarbetet ytterligare:

Samarbetet inom Isaf-insatsen i Afghanistan utökas. Sverige tar över ledningsansvaret för det gemensamma nordisk-baltiska styrkebidraget som kommer att verka i insatsområdet fram till sommaren 2014. Diskussioner pågår även om ett eventuellt gemensamt bidrag efter 2014.

Den nordiska militära övningsverksamheten utökas. Svenskt, finskt och norskt flygvapen har sedan 2008 övat tillsammans inom det så kal­la­de Cross Border Training North. Motsvarande samövningar kommer snart att inledas också med Danmark i södra Sverige. Tillsammans med Finland och Norge planerar Sverige nu för första gången också för övningar – med deltagande av det svenska flygvapnet – i övervakning av det annars obevakade isländska luftrummet.

Inom Norden och runt Östersjön samarbetar vi på myndighetsnivå för utbyte av sjölägesinformation (SUCBAS). Syftet är att effektivisera sjöövervakningen i regionen och skapa strukturer för myndighetssamordning och informationsdelning. Regeringen välkomnar att SUCBAS-samarbetet nu också utvidgas till Nordsjön.

Det nordiska försvarssamarbetet Nordefco omfattar i dag hela bredden av Försvarsmaktens verksamhet inom samtliga försvarsgrenar. En förutsättning för vårt deltagande i internationella insatser är att vi kan agera tillsammans med andra. Nordefco-samarbetet bygger på resultatinriktning och har hittills fungerat mycket väl.

Men vi ser utvecklingsmöjligheter. Vi vill skapa en mer effektiv resursanvändning, högre kvalitet, ökad effekt och ytterligare bredd i den militära förmågan genom stärkt samarbete. Gemensamt ägande och utnyttjande av militära förmågor och resurser, så kallad pooling and sharing, är en central del av den svenska visionen för nordiskt försvarssamarbete. På sikt skulle de nordiska ländernas militära övningar kunna samordnas på ett strukturerat sätt och därmed uppnå ökad operativ effekt.

Säkerheten och samverkan med våra närmaste grannar är av särskild betydelse för Sverige. Våra gemensamma intressen och värderingar och vår geografiska närhet gör det naturligt för oss att utveckla en gemensam politik och solidariskt möta dagens och framtidens utmaningar.

Carl Bildt, (M) utrikesminister.
Karin Enström, (M) försvarsminister.