Borgerliga Fra-motståndare: Allvarligt om Säpo
får beställa underrättelseinformation av Fra.
Den borgerliga överenskommelsen om Fra-lagen i september förra året innebar långtgående förbättringar för rättssäkerhet och individens integritet. Tyvärr innehåller den proposition som regeringen presenterat ett antal brister, som med rätta har kritiserats av tunga remissinstanser. Viktiga detaljer behöver granskas innan riksdagen tar ställning till lagförslaget.
Signalspaning kan avvärja allvarliga hot mot vårt land. Men med dagens digitaliserade kommunikationsmetoder kan sådan underrättelseinhämtning leda till massövervakning och kartläggning av människors livsmönster. Det var vad kritiken mot den signalspaningslag som klubbades av riksdagen i juni 2008 handlade om.
I september kom regeringen fram till en överenskommelse om justeringar av lagen, en åtgärdslista i 15 punkter som många uppfattade som en framgång. Regeringen har nu presenterat en tilläggsproposition med en reviderad signalspaningslag, och i ett pressmeddelande från försvarsdepartementet står att denna ”uppfyller den överenskommelse som slöts mellan partierna i alliansregeringen i september förra året”. Tyvärr stämmer inte det fullt ut.
Det nya lagförslaget innehåller viktiga förbättringar. Bland annat preciseras de ändamål för vilka signalspaning får bedrivas. Men några avgörande pusselbitar återstår för att berättigade krav på rättssäkerhet och respekt för individens okränkbarhet ska uppfyllas. Till dem som varit mest kritiska till det nya förslaget hör Advokatsamfundet, Centrum för rättvisa, Amnesty International och Journalistförbundet. Kritiken kretsar bland annat kring ”Fra-shopen”, olika myndigheters möjlighet att lägga ut spaningsuppdrag hos Fra. I överenskommelsen slås fast att bara regeringen, regeringskansliet och Försvarsmakten ska kunna beställa signalspaning av Fra. Det är ett avgörande steg i rättssäker riktning.
En del i överenskommelsen var dock att en separat utredning ska ”se över polis och säkerhetspolisens behov av underrättelser”. Utredningens slutsatser ska presenteras inom kort, men proposition och riksdagsbeslut i denna viktiga del är planerade först till våren 2010. Det innebär att ”Fra-lagen 2.0”, som enligt nuvarande tidplan ska klubbas av riksdagen i höst, blir ”Fra-lagen 2.1” redan följande vår.
Enligt läckor kommer den pågående utredningen föreslå att polis och säkerhetspolis ska kunna beställa underrättelser från Fra, vilket vore ett uppenbart och allvarligt avsteg från höstens överenskommelse. Vilka myndigheter står på kö härnäst?
Det rimliga är att låta utredningen om ”polis och säkerhetspolisens behov av underrättelser” presentera sina förslag, remissbehandla dessa i god ordning och – först därefter – presentera en komplett tilläggsproposition om hela den reviderade Fra-lagen. Bara på så vis kan riksdagen bedöma hur den nya signalspaningslag man tar ställning till kommer att fungera i praktiken. ”Fra-shopen” får inte tillåtas smygöppna i efterhand!
En annan fråga gäller möjligheterna att kartlägga människor via trafikdata. Övervakning av elektroniska fotavtryck från exempelvis sms, telefonsamtal, surfvanor på internet, e-post och kontokort kan ge ingående kunskaper om allt ifrån socialt nätverk och sexuell läggning till åsikter och religion. Den nya lagstiftningen bör tydliggöra att Fra inte får bedriva sådan kartläggning på eget initiativ.
Slutligen finns det anledning att noga överväga hur tillstånden till signalspaning ska ges. Enligt regeringens förslag ska detta ske vid den nyinrättade ”Försvarsunderrättelsedomstolen”. Konstruktionen har kritiserats, exempelvis av Advokatsamfundet, Journalistförbundet och Amnesty International, som påpekar att domstolen saknar offentliga ombud och att dess beslut inte går att överklaga.
Justitiekanslern, som konstaterar att den föreslagna domstolen bara ska ha en domare och pröva en enda ärendetyp, skriver i sitt remissvar att det kan ”ifrågasättas om en sådan myndighet uppfyller de krav som man brukar ställa på en domstol”. Säpo och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har liknande invändningar.
Riksdagen bör se till att hela den borgerliga överenskommelsen om Fra-lagen följs. Bara på så vis kommer vi att få en signalspaningslag som är acceptabel från integritets- och rättssäkerhetssynpunkt!
Anders Wijkman
avgående Europaparlamentariker (KD) och medlem i Borgerligtnej.se
Camilla Lindberg
riksdagsledamot (FP) och medlem i Borgerligtnej.se
Per Ankersjö
gruppledare (C) i Stockholms stad och ordförande för Borgerligtnej.se
Mattias Söderhielm
informationsansvarig för Borgerligtnej.se