Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Framtidens skola behöver en strategi för läromedel”

”Vi drar slutsatsen att staten tillsammans med läromedelsföretagen, forskning och lärare bör samarbeta kring en strategi så att alla lärare på alla skolor får tillgång till högkvalitativa, forskningsförankrade läromedel”, skriver debattörerna.
”Vi drar slutsatsen att staten tillsammans med läromedelsföretagen, forskning och lärare bör samarbeta kring en strategi så att alla lärare på alla skolor får tillgång till högkvalitativa, forskningsförankrade läromedel”, skriver debattörerna. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Glöm inte boken. En avgörande del saknas nästan helt i skoldebatten: L­äromedlen. Detta trots att både forskning och exempel från andra länder visar att ­skolböckers ­kvalitet är viktigt för elevernas resultat. I återuppbyggandet av svensk skola krävs en medveten läromedelsstrategi, skriver Per Kornhall och Kirsti Hemmi.

I Sverige har läroböcker nästan blivit något fult som lärare helst ska klara sig utan. Men en ny engelsk studie, ”Why Textbooks Count. A Policy Paper”, visar att länder med goda skolresultat ofta satsar på läromedel av hög kvalitet. Dessa länders läromedel ger ofta också ett tydligt stöd åt lärares arbete och professionella utveckling. Studien är framtagen på universitetet i Cambridge av Tim Oates som under lång tid bland annat har varit rådgivare år den brittiska regeringen. Den brittiske ministern med ansvar för skolreformer, Nick Gibb, säger om den att ”denna nyskapande rapport kommer, hoppas jag, att leda till en renässans för intellektuellt krävande och kunskapsrika läroböcker i England”.

Man slås vid läsning av rapporten av likheterna mellan attityden till läromedel i England och i Sverige. Rapporten citerar en forskare som skriver: ”Attityden i utbildningskretsar i detta land har varit mer negativ mot läroböcker än i många andra länder; i en sådan utsträckning att man kan postulera en antiläroboks-anda”. Det verkar onekligen som om utvecklingen i England har drivits av samma pedagogiska ideologi som funnits på svenska lärarutbildningar, där lärobokens betydelse förminskats för att inte säga förringats. Detta trots att till exempel 30 procent av variationen i resultat i matematik i Pisa förklaras av tillgången på adekvata läro­medel och utrustning. (Inte minst är det en viktig faktor som förklarar skillnader i resultat mellan skolor med elever från olika socio-ekonomisk bakgrund).

Kull på kull av lärarstudenter har fått lära sig att vara kritiska till användning av läroböcker. Man kan snabbt genom en sökning bland examensarbeten hitta texter av typen: ”Några … kommer säkert att lyckas men risken finns att alltför många kommer fortsätta med läroboksstyrd, prestationsinriktad undervisning, kanske inte för att de själva vill det utan för att de blir fångna i systemet.” eller: ”Under lärarutbildningen … har vi fått ta del av tips och idéer om hur vi kan utforma undervisningen främst utifrån att använda annat material än en lärobok”. När dessa studenter sedan kommer ut i skolorna möter de en verklighet där läromedel och läroböcker (av många bra skäl) är en viktig del av verksamheten. Detta har skapat spänningar mellan lärares professionella verklighet och lärarutbildningarna. Vidare ges läromedel ofta en negativ klang i den allmänna skol­debatten och ses inte som en självklar resurs i undervisningen och som en viktig faktor för undervisningens kvalitet. Det är också typiskt att varken läromedel eller lärobok någon enda gång nämns i Skolverkets allmänna råd ”Planering och genomförande av undervisningen”.

Enligt en studie som jämför lärarutbildares syn på bra matematikundervisning verkar de svenska lärarstudenterna oftare av sina lärare lämnas åt sitt öde att uppfinna bra undervisning medan de finska lärarutbildarna är tydliga med olika element som de menar är viktiga för att undervisningen ska bli av hög kvalitet. Dessa element kan man ofta finna även i de lärarhandledningar som är en del av finska läromedel.

Läromedel diskuteras och analyseras kritiskt också i den finska lärarutbildningen, men samtidigt finns de hela tiden med som en betydelsefull faktor för undervisningens kvalitet, till exempel då lärarstudenterna planerar och genomför sin praktik. Inte sällan är det också lektorer inom lärarutbildningarna som är del­aktiga i läromedelsproduktionen.

I kontrast mot många läromedel i Sverige stödjer läromedel i Finland och till exempel Singapore också mycket tydligare lärarens undervisning. Finska läromedel ger förslag på olika typer aktiviteter som lärare kan välja bland när de planerar och genomför sina lektioner, aktiviteter som syftar till att fördjupa elevers centrala begreppsförståelse. Det omfattande material som utvecklats i Finland framför allt för de tidigare åren har varit en resurs för lärarna för att planera och genomföra och även förnya sin undervisning. Lärare på låg- och mellanstadiet är där precis som i Sverige sällan ämnesspecialister och har många ämnen och då blir ett gediget material en viktig inspirationskälla.

Oavsett vilket matematikläromedel man väljer i Finland är de ganska lika. Det finns en kärna för varje lektion som fokuserar på det som är nytt och som alla elever borde klara av och tanken är att läraren hela tiden kontrollerar att alla hänger med. Efter det kan läraren välja olika typer av aktiviteter beroende på eleven. Arbetet i boken utgör bara en liten del av lektionen vid sidan av andra aktiviteter som föreslås i lärarhandledningen och som läraren kan välja bland. De finska handledningarna innehåller många tips på lekar och spel, och uppgifter kopplade till det specifika lektionsinnehållet som möjliggör differentiering i gruppen. Ett webbaserat interaktivt digitalt material är också en självklar del.

En av anledningarna till att bra läromedel borde vara viktigare i Sverige än i många andra länder är på grund av hur svenska lärares utbildning ser ut. Genom avregleringar och utformningen av lärarutbildningarna saknar många lärare ämneskunskap och ämnesdidaktisk kompetens i ämnen de undervisar i. Den situationen kommer att bestå en lång tid. Det är viktigt att det finns högkvalitativt material som fungerar också som stöd för att läraren ska våga testa nya metoder och angreppssätt och bidrar till lärares professionella utveckling.

I återuppbyggandet av svensk skola är läromedel en viktig resurs som hittills inte getts tillräcklig uppmärksamhet. Vi drar, precis som den engelska studien gör, slutsatsen att staten tillsammans med läromedelsföretagen, forskning och lärare bör samarbeta kring en strategi så att alla lärare på alla skolor får tillgång till högkvalitativa, forskningsförankrade läromedel (i detta bör det finnas en pluralitet som marknaden är den bästa mekanismen för). Dessutom bör läromedel göras till en viktig del av lärarutbildningarna – som i Finland och övningsskolorna kan med fördel utnyttjas för att arbeta fram läromedel. Slutligen är det viktigt att man i lärarutbildningarna börjar konkret diskutera och undersöka tillsammans med studenter hur man kan analysera kvaliteter i olika läromedel och hur man på bästa sätt kan utnyttja dessa för att främja elevers intresse och lärande.

Det är dags att prata om och lyfta läromedlets betydelse i debatten och politiken.

Läs mer. Fler debattartiklar på DN Debatt

• ”Pseudovetenskap ska inte accepteras som friskvård”. Staten måste sluta legitimera myter, magiskt tänkande och okunskap, skriver förbundet Vetenskap och Folkbildning tillsammans med arbetsgivare och specialister. Läs debattartikeln

• ”Hög tid förbjuda kärnvapen på humanitära grunder”. Nu är det dags att ta konkreta steg för att avskaffa kärnvapen, skriver representanter för hjälporganisationer och trossamfund. Läs debattartikeln 

• ”Värdegrunder ett surrogat för verkliga förbättringar”. Tjusigt värdegrundsprat är att börja i fel ända – praktiken måste komma först, skriver ledarskapsforskaren Mats Alvesson. Läs debattartikeln

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.