Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”FRA:s hemliga domstol strider mot grundlagen”

Foto: Lars Lindqvist
Fyra erfarna journalister: Regeringens förslag om FRA-domstolen är ett stort juridiskt illusionsnummer. Allmänhetens insyn i domstolarnas verksamhet är en grundsten i ett demokratiskt statsskick. Den nya FRA-domstolen ska handlägga frågor om tillstånd till signalspaning. I praktiken kommer det att ske utan insyn och regeringen slipper därmed ansvar, skriver Östen Johansson, Sverker Lindström, Håkan Olander och Lars E Rabenius.

I höst ska riksdagen behandla ett nytt förslag om FRA:s signalspaning. Allian­sregeringen och dess riksdagsledamöter är då redo att åsidosätta viktiga grundlagsregler om offentlighet och insyn i domstolars arbete. I själva verket är förslaget om Försvarsunderrättelsedomstolen ett stort juridiskt illusionsnummer, offentlighetsreglerna sägs ska gälla men i själva verket ska allt kunna hållas hemligt. Går planerna igenom får Sverige för första gången en domstol som ska verka i största hemlighet.

Allmänhetens insyn i domstolarnas verksamhet är en av grundstenarna i ett demokratiskt statsskick. Anmärkningsvärt är att juristerna i lagrådet i sin granskning av lagförslaget inte särskilt berört grundlagsfrågan om offentlighet och sekretess. Det är inte acceptabelt att på detta sätt fuska fram en lagstiftning.

Domstolens beslut ska i praktiken fattas av några få personer utan att allmänheten eller medierna kan få någon insyn. En enda jurist blir fast anställd som domare och blir oavsättlig. Hans och två andra ledamöters beslut kan inte överklagas till högre instans eller granskas på något annat rättsligt sätt.

På grund av kritik från många remissinstanser inrättas nu en funktion som kallas ”integritetsskyddsombud”. Men detta ombud, som får delta i domstolens förhandlingar, har inget ansvar för enskilda ärenden och kan inte yppa något som han eller hon får reda på. ”Tystnadsplikt ska gälla”, slås fast. Det blir en integritetsgranskning i hemlighet. Till vilket värde? Noll.

Det tilltänkta ombudet är inte en representant för allmänheten. De enda som kan komma i fråga som ombud är advokater eller domare, eller sådana som pensionerats. De ska utses av regeringen som samtidigt kommer att vara beställare av signalspaningen. Nej, verkliga representanter för allmänheten som riksdagsledamöter och andra personer utsedda av medborgarna i demokratisk ordning ska inte komma ifråga. Med denna ordning blir insynen en pappersdrake. Integritetsskyddare utsedda av regeringen med munkavle, vad är det för mening med det?

Regeringen skriver i propositionen att grundprincipen är att förhandlingar i domstolen är offentliga. En icke-sanning. Med en halvlögn skrivs offentlighetsprincipen bort då rätt ges för domstolen att besluta att total sekretess ska råda. Regeringen skriver: ”I sammanhanget bör framhållas att när det vid Försvarsunderrättelsedomstolen framläggs uppgifter som omfattas av sekretess är det sällan möjligt att hålla någon del av förhandlingen offentlig”. Ordet ”sällan” är skickligt valt för att förvilla, men ska mera sanningsenligt läsas som ”aldrig”. Hela rättegångsförfarandet, besluten och vilka som deltar i domstolens handläggning ska kunna förbli hemliga.

Någon diskussion om proportionalitetsavvägningen mellan grundlagens regler om insyn och domstolens sekretess förs inte i propositionen eller i lagrådets yttrande. Därmed saknas en avvägning mellan intresset av att hemlighålla uppgifter och intresset av att domstolsförhandlingar ska vara offentliga.

Idén med domstolsprövning är ett grundfel. Uppgifter och ansvar flyttas från ansvarigt statsråd till en domstol med några få personer som inte får berätta något och inte kan ställas till ansvar för något.

Det framstår även tydligt och elegant formulerat i utredningen ”Signalspaning för polisiära behov” som förre Säpo-chefen Anders Eriksson nyligen presenterade. Han säger nej till regeringens domstol och skriver: ”En specialdomstol som blir så liten att den bara innehåller en anställd domare (och två ersättare på uppdrag) kommer att kunna ifrågasättas på den grunden att regeringen får möjlighet att styra vem som ska handlägga de integritetskänsliga frågorna om tillstånd till signalspaning”.

Med hjälp av en grundlagsvidrig domstol försöker regeringen smita från sitt ansvar att skydda medborgarna mot myndighetsmissbruk eller långtgående integritetskränkningar. Det är dessvärre också att ge det nya Piratpartiet en rak Europaväg in i riksdagen. De får ju med regeringens FRA-hantering och andra integritetshotande beslut god hjälp att framstå som de starkaste försvararna av människors rätt till integritet och frihet i datasamhället.

Vi kräver att FRA-domstolen skrotas per omgående och att det ansvar i förhållande till myndigheten FRA som regeringen, och endast regeringen, har inte urholkas. Det är regeringens ansvar att skydda medborgarnas integritetsintresse och vårt land och inte gömma sig bakom en myndighet som i alla delar är underställd regeringen.

Östen Johansson

Sverker Lindström

Håkan Olander

Lars E Rabenius

journalister med lång erfarenhet av utredningsarbete kring grundlagsfrågor om bland annat offentlighet och sekretess.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.