”Frihandeln gör oss blinda för värdet av vårt jordbruk”

Foto: Maja Eriksson

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Felsyn styr politiken. Vi i Sverige producerar numera bara hälften av det vi äter. Höga krav på miljö förväntas kombineras med global frihandel, samtidigt som jordbruksstöden kritiseras. Vi måste tänka om och ta ansvar för vår del av matproduktionen på en jord som ska försörja allt fler, skriver tre forskare på SLU.

Felsyn styr politiken. Vi i Sverige producerar numera bara hälften av det vi äter. Höga krav på miljö förväntas kombineras med global frihandel, samtidigt som jordbruksstöden kritiseras. Vi måste tänka om och ta ansvar för vår del av matproduktionen på en jord som ska försörja allt fler, skriver tre forskare på SLU.

Det svenska jordbruket framställs ofta som betydelselöst; jordbruket utgör en så liten del av BNP och ger så få jobb på landsbygden. Ett försvar för svenskt jordbruk får lätt en stämpel av protektionism för att inte säga isolationism. Men det svenska jordbruket är viktigt i ett internationellt sammanhang, inte minst i ett längre perspektiv då klimatförändringar försämrar villkoren för matproduktion i många delar av världen samtidigt som jorden ska föda betydligt fler människor. Sverige både kan och bör ta ansvar för vår del av framtidens globala matproduktion.

EU:s och därmed Sveriges jordbrukspolitik bygger på att global handel ska ge ett effektivt jordbruk. Mat ska produceras där fritt flytande kapital kan verka mest effektivt. Men eftersom det inte finns gemensamma regelverk produceras mat ofta under sociala och miljömässiga villkor som är ohållbara och som vi själva inte vill veta av och som vi inte accepterar här hemma. Bland annat av det skälet leder den globala frihandeln till att vi importerar mer och mer mat och till en omfattande nedläggning av lantbruk särskilt i skogs- och mellanbygderna.

Annons:

Vid sidan om global handel som grunden för jordbrukspolitiken så finns det ett omfattande stöd från skattebetalarna till det svenska jordbruket. Jordbruksdebatten handlar ofta om att dessa EU:s ersättningar till lantbruket är onödiga och skadliga och inte skulle förekomma i någon annan bransch. Ja, det svenska lantbruket tar emot minst tio miljarder kronor per år i subventioner. Så tanken på global frihandel har uppenbarligen sällskap med idén att vi ska stödja våra bönder. Problemet är att eftersom vi inte tycker om jordbrukssubventioner bryr vi oss inte så mycket om vad de går till. Huvudsaken tycks vara att pengarna hamnar i böndernas fickor.

Utvärderingarna av dessa stöd är minimala och handlar mest om de tekniska arrangemangen. Vi vet väldigt lite om de går till sådant som skulle klara sig utan stöd eller till sådant som ändå inte kan leva vidare eller om de faktiskt har en avgörande effekt i önskad riktning. Vi vet knappast ens vad som är en önskad riktning; vad vill vi med jordbruket utöver att det ska vara konkurrenskraftigt?

Det behövs konkurrenskraft men det behövs också en vision som tar tillbaka de motiv för svenskt jordbruk som har fallit bort i frihandelsyran. Vi skulle kunna se subventionerna i ett längre tidsperspektiv än det som marknaden har och vi skulle kunna styra dem till exempel mot långsiktigt bevarandet av goda jordar, mot mål för ekologi och landskap, djurvälfärd och matkvalitet och försörjning av våra egna och andras behov. Jordbruksmark och jordbrukslandskap är alltid lokalt producerade vilket innebär en utmaning som behöver diskuteras.

Vi ser fyra punkter att grunda en sådan diskussion på:

Framtidens globala matproduktion. Jordbrukslandskapet är resultatet av långsiktiga investeringar i jordbruksmark. Jordbruksmarken och matproduktionen bör värderas utifrån ett globalt rättvise- och miljöperspektiv. Vi kommer att behöva fortsätta handla med jordbruksprodukter, men det finns inget egenvärde i att mat transporteras allt mer och längre när den kan produceras av närmaste grannen.

Biologisk mångfald. I dag råder det vetenskaplig konsensus om att ökad biologisk mångfald är en förutsättning för framtida hållbart jordbruk. Eftersom vi inte vet vilka förändringar vi kommer att möta i framtiden måste vi undvika monotopiska, sårbara landskap. Den biologiska mångfalden i Sverige är som störst i jordbrukslandskapet. Mångfalden kan bara upprätthållas med ett vitalt jordbruk som bygger på ett jordbruk som både håller djur och bedriver diversifierad växtodling. För detta krävs att naturvården i högre grad återkopplas till det aktiva jordbruket.

Djurvälfärd. Svensk jordbrukspolitik vilar i dag på en motsägelsefull agenda där höga nationella krav på miljö och djurvälfärd skall kombineras med global frihandel. Med en inhemsk produktion kan vi själva sätta kraven på produktionen; det är vår chans att reglera förutsättningarna för maten vi ska äta.

Sårbarhet i kris. Vi producerar nu i Sverige bara hälften av det vi äter. I Europa är det bara Sverige, Norge och England som har så låg självförsörjningsgrad. På drygt 20 år har vi bundit upp oss i ett globalt system som kräver ständig införsel av livsmedel genom långväga transporter. Det finns inga beredskapslager, och den importerade mat som finns i landet räcker i bästa fall någon vecka, innan maten i kylskåp och på butikshyllor är slut. Ingen myndighet har ansvar för livsmedelsförsörjning i kristid.

Regeringen har nu tillsatt en utredning för hur det svenska jordbrukets konkurrenskraft kan stärkas. Direktiven visar fortsatt tro på idén att konkurrensen på världsmarknaden skall bestämma vilken mat som produceras i Sverige. Risken är att dessa smala direktiv missar långsiktigt viktiga motiv för svenskt jordbruk. Vi måste se med öppna ögon att med enbart konkurrenstanken får vi en fortsatt sjunkande självförsörjningsgrad och en fortsatt ödeläggelse av produktiv jordbruksmark i Sverige, särskilt i skogs- och mellanbygder. Men Sverige kan och bör ta ansvar för matförsörjningens miljöpåverkan i ett globalt perspektiv och då utgör den egna jordbruksmarken en central del.

Detta är inte en fråga om protektionism utan om att ta ett första steg i en riktning där vi tar ansvar för vår del av den hållbara matproduktionen i världen. Vi menar att sökandet efter en lösning på de framtida globala klimat- och miljöproblemen måste ta sin början i matförsörjningen, det är så framtidens globala samhälle kan skapas.

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

 Passagerarplan. Myndigheter tappade kontakt 50 minuter efter start. 7  2 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

Christian Falk
Foto:Janerik Henriksson

 Uppger Expressen. Basist i Imperiet och framgångsrik producent. 130  10 tweets  120 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Ny prognos. Migrationsverket tror nu antalet kommer att blir över 80.000. 58  1 tweets  57 rekommendationer  0 rekommendationer

migrationsverket_144102
Foto:TT
Annons:
Roy Andersson
Foto:Björn Larsson Rooswall Roy Andersson.

 Slutmixar i morgon. Tävlar om Guldlejonet på årets filmfestival i Venedig. 2  0 tweets  2 rekommendationer  0 rekommendationer

VarmeTermometer500
Foto: TT/AP

 Här är länen som berörs. SMHI varnar för "extremt höga temperaturer". 365  21 tweets  341 rekommendationer  3 rekommendationer

 Hur varmt blir det hos dig? Lokal prognos från Weatherpal.

 Älde och barn utsatta. Så mår du bra i extremhettan. 430  3 tweets  425 rekommendationer  2 rekommendationer

 Har fått nog av höga temperaturer. Stationen i Arvidsjaur hårt ansatt. 25  2 tweets  23 rekommendationer  0 rekommendationer

kontor144
Foto:Alamy

Värme sänker din prestation och försämrar koncentration.  Värmebölja i Sverige. 37  8 tweets  29 rekommendationer  0 rekommendationer

Hur är temperaturen på ditt jobb?

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: