Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Friskolornas speciella kösystem leder till segregation”

Elever med viss socioekonomisk eller etnisk bakgrund går på vissa skolor, elever med en annan bakgrund går på andra, skriver artikelförfattarna.
Elever med viss socioekonomisk eller etnisk bakgrund går på vissa skolor, elever med en annan bakgrund går på andra, skriver artikelförfattarna. Foto: Thomas Karlsson

Ny rapport. Det fria skolvalet gör att elever med likartad bakgrund samlas på samma skolor. Antagning och urval till Sveriges skolor bör utredas ur ett segregationsperspektiv, skriver representanter för LO, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.

Den svenska skolans självklara ambition är att ge alla barn och elever bästa möjliga skolgång. I skolan läggs grunden till hur deras fortsatta liv som individer, yrkesmänniskor och medborgare ska gestalta sig.

Barn och elever har olika förutsättningar individuellt och som en följd av sin bakgrund. I Skollagen står det att ”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet” (§ 8 i Skollagen). För att utbildningen ska vara likvärdig och alla ges lika chans måste skolan kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsättningar.

Skolan är i dag hårt segregerad och särskilt tydligt är det i storstadsregionerna, där över hälften av befolkningen bor. Elever med viss socioekonomisk eller etnisk bakgrund går på vissa skolor, elever med en annan bakgrund går på andra. Segregationen i skolan är till en stor del en följd av den ökade boendesegregationen, men det fria skolvalet med fristående skolor förstärker denna tendens. Den ökade segregationen anses vara en viktig orsak till de försämrade skolresultaten.

Svenskt Näringsliv hävdade i sin rapport för någon vecka sedan att det fria skolvalet inte försämrat eller förbättrat likvärdigheten i skolan, men det utifrån en annan definition av begreppet likvärdighet än den gängse. För Svenskt Näringsliv bestod likvärdigheten i likvärdig tillgång till utbildning och likvärdig kvalitet i utbildningen. Begreppet likvärdighet brukar tolkas annorlunda i andra sammanhang, där man betonar skolans förmåga att kompensera för skillnader i förutsättningar.

Rapporten ”Friskoleurval med segregation som resultat”, som är framtagen gemensamt av LO, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund och presenteras i, visar tydligt att det fria skolvalet leder till att elever med likartad bakgrund samlas på samma skolor. En orsak är de kösystem som tillämpas på många fristående skolor.

Eleverna i fristående skolor har föräldrar med längre utbildning än eleverna i kommunala skolor. Med stöd av uppgifter från Skolverkets betygsdatabas Salsa kan man se att på var tredje fristående skola har varje elev i genomsnitt minst en högskoleutbildad förälder, vilket bara är fallet i var tionde kommunal skola.

När antalet elever som söker till en skola är fler än antalet platser sker ett urval för att bestämma vilka elever som ska komma in på skolan. Här skiljer sig urvalsmetoderna åt mellan kommunala skolor och fristående skolor. Fristående skolor använder nästan alltid kötid i kombination med syskonförtur. Kommunala grundskolor använder i allmänhet närhetsprincipen, ibland i kombination med syskonförtur.

Två av tre fristående skolor (64 procent) i vår undersökning hade i höstas kö till den första klass som de erbjuder. Nästan samtliga av dem antog elever utifrån hur länge de hade stått i skolans kö.

Ju längre utbildning elevernas föräldrar på en viss skola har, desto större är sannolikheten att skolan har kö. I friskolor med föräldrar med den längsta utbildningen hade 75 procent kö och antog elever efter kötid mot 53 procent av skolorna med den minst utbildade föräldragruppen.

Skolorna med den högsta andelen föräldrar med lång utbildning har dessutom längre kötider än andra fristående skolor.

Var sjätte fristående skola hade en kötid på minst fem år. På skolor med de längst utbildade föräldrarna var det mer än var femte (22 procent) som hade en kötid på minst fem år.

För en skola med endera förskoleklass eller årskurs 1 innebär de längsta kötiderna i praktiken att föräldrarna måste ställa barnet i kö före ett års ålder för att vara säker på plats. Så var det på var sjätte skola med den längst utbildade föräldragruppen, men bara på var sjuttonde med den kortast utbildade.

I Stockholm, Göteborg och Malmö är det vanligare att fristående skolor har kö och att köerna är långa. Många av de fristående skolor som är så populära att ett barn måste ställas i kö före ett års ålder återfinns också i dessa städer.

Vår undersökning visar tydligt att kösystemen medför att det är betydligt fler elever som har föräldrar med en längre utbildningsbakgrund som antas till just de skolorna. Det medför att elever med annan socioekonomisk bakgrund i princip inte har möjlighet att antas till dessa skolor. Det medför i sin tur att vissa elevgrupper antas till vissa skolor och andra elevgrupper till andra skolor.

Sedan länge vet vi att föräldrars utbildningsnivå är den starkaste förklarande faktorn till vilka resultat en skola presterar. Undersökningen visar att det krävs tidiga och aktiva val av föräldrarna för att deras barn ska komma in på en populär fristående skola. Att kötider och föräldrarnas utbildningsnivå samvarierar tyder på att en skolas attraktivitet är kopplad till skolans elevers socioekonomiska bakgrund. Undersökningen indikerar även att de som gör aktiva skolval tidigt är föräldrar med högre utbildning. Om elevunderlaget på Sveriges skolor ska bli mer heterogent sett till elevernas bakgrund måste antagningsförfarandet till alla skolor ses över.

Därför bör det tillsättas en utredning där antagning och urval till Sveriges skolor ses över ur ett segregationsperspektiv. Något som är värt att överväga är ett aktivt skolval (att alla elever måste välja sin skola). Det skulle kunna bidra till en större spridning av elever med olika socioekonomisk bakgrund, men skulle sannolikt bli en tandlös reform om inte urvalsreglerna också reformeras, eftersom de mest populära skolorna har långa köer.

DN Debatt 9 februari 2016 2

Debattartikel

Tobias Baudin, 1:e vice ordf. LO; Johanna Jaara-Åstrand, ordf. Lärarförbundet och Bo Jansson, ordf. Lärarnas riksförbund:
”Friskolornas speciella kösystem leder till segregation” 

Repliker

Sofia Larsen, chef för AcadeMedias för- och grundskolor och Marcus Strömberg, vd AcadeMedia:
”Inför allmänt och obligatoriskt skolval”

Mikael Witterblad, fil dr i nationalekonomi och ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt näringsliv och Fredric Skälstad, skolpolitisk expert vid Svenskt näringsliv:
”Korta köerna med fler friskolor”

Slutreplik från LO och lärarfacken:
”Hög tid för mindre segregerande urval” 


Läs fler artiklar på DN Debatt