Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Fullgoda mediciner för miljarder bränns”

Läkemedelsexpert slår larm om miljardslöseri: trots att de flesta mediciner har praktiskt taget obegränsad hållbarhet kasseras alla efter bara några år. Landstingens lager med medicin mot fågelinfluensan för 200 miljoner kommer snart att förstöras. Årligen kasseras i Sverige läkemedel för miljardbelopp för att hållbarhetstider på två eller fem år gått ut. I själva verket är läkemedel konstruerade för att vara extremt hållbara. Att en medicins hållbarhet anges till två år beror enbart på att den testats efter två år. Om den hade testats efter sju – eller sjuttio – år hade resultatet blivit detsamma. Medicinerna i våra försvarsförråd har fått hållbarhetstider på 15 år efter regelbundna kvalitetsanalyser. Men att förlänga hållbarheten för allmänhetens mediciner skulle förstås röna hårt motstånd från en läkemedelsindustri som tjänar grova pengar på slöseriet, skriver överläkare Franz Rücker, medlem av landets Läkemedelskommittéer, som studerat frågan på uppdrag av riksdagen.

Estradören Fredrik Lindström turnerar landet runt med sin hyllade enmansföreställning Svenskar är också människor. Träffsäkert talar han om hur vi svenskar skippar traditionerna, försöker haka på trender och lämnar gruppen för att förverkliga oss själva på egen hand.

Men av detta har vi blivit både ensamma och osäkra vilket vi kompenserar med obegränsad tilltro till myndigheter. Som konsekvens dricker vi inte längre mjölken när utgångsdatum passerats och när Fredrik Lindström anger att 17 procent av svenskarna till och med kastar bort bitsockret av samma skäl så möts denna absurditet med än mer applåder, men skratten fastnar lite i halsen. Kasta bort socker!

Hur är det nu med läkemedel substanser stabilare än rörsocker?

Bakgrunden är att årligen kasseras bara i Sverige läkemedel för miljardbelopp. Exakta siffror saknas, men det beräknas att mellan 5 och 10 procent av alla läkemedel kasseras. 2007 såldes läkemedel för 33 miljarder i landet. Vi vet att årligen skickas över 1 000 ton från apoteken till destruktion (inklusive förpackningen). Många burkar lämnas in av patienter men en stor del är i dag de piller som regelbundet sorteras ut från alla läkemedelsförråd på våra sjukhus.

Varför sorteras de ut? Jo för att alla läkemedel har ett utgångsdatum. Hållbarhetstiden för de flesta läkemedel är i dag 2 år eller 5 år. Vad bestämmer detta? I Svensk läkemedelsstandard står det att för varje läkemedel anges ett utgångsdatum, efter vilket läkemedlet ej skall användas. Hållbarhetstiden grundar sig normalt på kemisk- fysikaliska stabilitetsstudier. Det låter onekligen betryggande! Men vem bestämmer detta?

Apotekare Magnus Rörby, Läkemedelsverket, uppger att när Läkemedelsverket godkänner en lagringstid (max 5 år) baseras det på resultat av lagringsstudier som tillverkaren skickar in. Man får extrapolera exempelvis 2 års data till 3 år genom att standardlagring vid 25 grader och 60 procent luftfuktighet accelereras till 40 grader och 75 procents luftfuktighet. Angående lagringsstudier finns riktlinjer, till exempel CPMP/QWP/122/02, men där anges inte någon bestämd tid, exempelvis 5 år. Vi har sökt och diskuterat men kan inte hitta någon referens på 5 år annat än att det är praxis i EU och USA, uppger Magnus Rörby.

Vi lät frågan gå vidare till Läkemedelsindustriföreningen Lif som svarar att det inte finns några dokument om 5-årsregeln utan det kommer från empiri om hållbarhet på läkemedel. Det har ej funnits behov av längre hållbarhet från sjukvården. Om det funnits behov av 7 års hållbarhet hade man testat för detta.

Socialstyrelsen upplyser om att för att få använda läkemedel utan godkänt hållbarhetsdatum krävs en extraordinär händelse och beslut av regeringen.

Vi kan alltså slå fast att våra läkemedels korta angivna hållbarhetstid grundar sig på en gammal tradition, förmodligen sedan början av 60-talet. Man testar och ser att inget hänt med innehållet på 2 år och så godkänner myndigheterna 2 års hållbarhet. Tillverkaren ansvarar för innehållet under denna tid.

Men hur länge håller ett läkemedel? Läkemedel konstrueras för att vara extremt hållbara. De skall klara av att passera saltsyrabadet i magsäcken och därefter tas upp ograverade av tarmen. Det finns flera läkemedel som aldrig bryts ned och efter att de utsöndrats ur kroppen nu ackumuleras i vår natur och därmed dricksvattnet. Stockholms läns landsting och Apoteket AB har startat en kartläggning av våra läkemedels miljöpåverkan. Persistens, bioackumulation och toxicitet är nyckelbegrepp (PBT). Detta arbete är världsledande och sker numer i samarbete med Lif. Persistens är förmågan att motstå nedbrytning, det vill säga hållbarhet. Visst finns det läkemedel med kort hållbarhet, men de är välkända. Faktum är att över 90 procent av våra läkemedel är persistenta, säger Bo Gunnarsson, miljöansvarig på Apoteket AB. En av landets mest kunniga experter på läkemedel är professor Björn Beerman vid Läkemedelsverket som menar att klarar ett läkemedel 2 år så håller det naturligtvis hur länge som helst!

Ja det kan vara lätt att säga så på goda teoretiska grunder, men finns det några bevis för detta? Eller kan det vara så att våra läkemedel med tiden likt köttfärsen blir giftiga och farliga att äta eller tappar de helt effekt? Om vi bortser från dem med känd kort hållbarhet (oftare flytande läkemedel än fasta) så finns det förvånansvärt få fallbeskrivningar att hitta om detta. Dessutom finns det i denna fråga redan mångårig erfarenhet.

Försvarsmakten har i många länder stora beredskapslager med läkemedel. Och här har man låtit förnuftet styra. I ett av våra nordiska grannländer använder man fortfarande läkemedel som tyskarna tog dit för 60 år sedan. Det låter som en skröna, men hur är det i vårt land? Enligt initierade så bestämde experterna inom vårt försvar sig för 15 års hållbarhet med stickprov och kvalitetsanalyser varje år, och det händer aldrig något. Att man begränsade sig till 15 års hållbarhet berodde på att förtroendet riskerades om man hade angett ännu längre tid.

Vi kan sammanfatta att nästan alla läkemedel är ovanligt stabila substanser med mycket lång hållbarhet.

Att rådande regler är grundade på praxis för 50 år sedan när vi bara hade ett femtiotal burkar att hålla reda på och vilka oftast förbrukades på kort tid.

Att hyllorna i dag i våra läkemedelsförråd är belamrade med burkar ur Fass sortiment på snart 5 000 produkter. Bara själva arbetet med genomgång och utsortering, frakt och bränning av för gamla läkemedel kostar årligen mångmiljonbelopp.

Just nu är landstingens lager med Tamiflu mot fågelinfluensa, värt över 200 miljoner kronor, nära utgångsdatum och kommer att destrueras. Tamiflu har 5 års angiven hållbarhet. Denna substans är persistent. Om man vill torde det vara riskfritt att behålla lagren och kontrollera kvaliteten regelbundet, något som Smittskyddsinstitutet ser som möjligt. Men det kräver ett regeringsbeslut. Pengarna behövs så väl i stället till nya kostsamma läkemedel för tumörbehandling.

Naturligtvis är det många som tjänar mycket stora pengar på denna dyra rundgång. Mycket stort motstånd är att förvänta mot initiativ att förändra praxis om hållbarheten. Och vår framgångsrika läkemedelsindustri är inflytelserik.

Utöver detta gigantiska ekonomiska slöseri, att dagligen bränna upp fullt effektiva läkemedel, så är det inte miljömässigt försvarbart. Dagens läkemedel tillverkas allt oftare i Indien och Kina bortom vår arbetsetiska och miljömässiga insyn, precis som textilierna. Sedan fraktas de hit, står på våra hyllor i 2 år och eldas sedan upp. Sverige är världsledande på att miljöklassificera läkemedel.

Låt oss bli världsledande på förlängd hållbarhet.

Morgonen efter Fredrik Lindströms föreställning läser jag på sockerpaketet: Socker har praktiskt taget en obegränsad hållbarhet. Samma sak kunde stå på pillerburken bredvid.

Franz Rücker

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.