Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Fyra förslag för att öka EU:s folkliga legitimitet”

På en och samma dag stängs samtliga EU-länders ambassader i de övriga EU-länderna. Det skulle sända en kraftig signal om att länder som Danmark, Holland och Estland inte längre är ”utlandet” utan att vi är just en union, skriver Bo Rothstein.
På en och samma dag stängs samtliga EU-länders ambassader i de övriga EU-länderna. Det skulle sända en kraftig signal om att länder som Danmark, Holland och Estland inte längre är ”utlandet” utan att vi är just en union, skriver Bo Rothstein. Foto: Frida Hedberg

Människor fäster stor vikt vid principer som rättsstat, kontroll av korruption och kompetens inom den offentliga sektorn när de bedömer en regerings legitimitet. I ljuset av detta har jag fyra förslag på hur EU:s legitimitet ska stärkas, ett av dem är att ge alla medborgare ett EU-identitetskort, skriver Bo Rothstein, professor i statsvetenskap.

Läget för den liberala demokratin, som vi alltsedan muren föll 1989 har tagit för den givna samhällsordningen, är inte alldeles ljust. I länder som Ryssland, Filippinerna, Turkiet, Polen, Ungern och, måste man nu tillägga, USA har vi demokratiskt valda ledare som kan sägas inte respektera och i några fall klart vill motverka demokratins principer. Populistiska och främlingsfientliga partier har gjort sig breda i många länder, inte minst vårt eget.

Ett flertal undersökningar visar också att i många västländer tappar demokratins principer folkligt stöd. Andelen som i surveyundersökningar svarar nekande på att demokrati är det bästa styrelseskicket ökar i flera västländer. Flera forskningsinstitut som försöker mäta den frihetliga demokratins utbredning i världen pekar på en tydlig nedgång sedan 2006.

Ett exempel är Freedom House, ett i forskningssammanhang respekterat institut som i sin senaste rapport framhåller att under det sistlidna året kunde man registrera minskade politiska och medborgerliga rättigheter i 67 länder och enbart i 36 kunde man registrera en ökning. Detta är, skriver man, det elfte året i rad man registrerar flera länder där demokratin minskar än länder där den ökar. USA har valt en president som framhållit att han inte respekterar sina politiska motståndares medborgerliga rättigheter, hetsar mot minoriteter, angriper den fria pressen och i valet gjorde tydligt att det inte var självklart att han vid ett nederlag skulle respektera valutslaget.

De länder som nu gått klart över gränsen, vad jag kan se Ungern och Polen, måste man tala absolut klartext med. Man kan tänka sig indragna bidrag och att de sätts i karantän i så motto att deras platser i EU-parlamentet och i ministerrådet får stå tomma till dess att de rättat in sig i ledet.

Till detta kommer att två länder som historiskt (i två och ett halvt världskrig) varit den liberala demokratins starkaste försvarare, nämligen USA och Storbritannien, nu visar sig darra betydligt på manschetten. Donald Trumps agerande vid det sistlidna Natomötet fick Tysklands förbundskansler att öppet framhålla att framöver kan Europa inte längre lita på att få stöd av USA. Storbritanniens utträde ur EU innebär naturligtvis det också ett avbräck för unionen. Med ett alltmer auktoritärt och aggressivt Ryssland bådar detta inte gott. Sammantaget tycks det om den liberala demokratin till viss del börjar krackelera framför våra ögon.

Vad kan ett litet land som Sverige göra i en situation som denna? Jag kan inte se annat än att man måste försöka stärka den Europeiska unionen som en liberal och demokratisk kraft i världen. Man kan ha många kritiska synpunkter på denna union, men det går inte att komma ifrån att den lyckats bevara freden och framför allt har förvandlat det militaristiska, auktoritära och krigsivrande Tyskland till sin raka motsats. Det är en historiens ironi att detta gamla Preussen nu är den liberala, toleranta och öppna demokratins främsta bastion i världen.

Att stärka EU:s politiska legitimitet är inte helt enkelt och många har pekat på unionens demokratiska underskott. Tyvärr tror jag inte det är realistiskt att göra EU till en parlamentarisk demokrati där vi alla på en och samma dag fick rösta på olika men sammanhållna Europapartier till EU parlamentet som då kunde utse en folkvald EU-regering.

Forskningen om vad som skapar politisk legitimitet kommer emellertid här med ett tämligen överraskande resultat. När människor i ett drygt 70-tal länder svarar på frågor om vad som gör att de uppfattar sin regering som legitim, är inte deras demokratiska rättigheter den viktigaste faktorn för dem. I stället är det om regeringen lyckas upprätthålla rättsstatens principer, kan få korruptionen under kontroll och om den offentliga förvaltningen är effektiv och kompetent som är de tyngsta faktorerna när folk i allmänhet bestämmer sig för om deras regering är legitim.

Ett sätt att tänka om detta för många svårsmälta resultat är följande. I val runt om i världen bryr sig omkring en tredjedel av de röstberättigade inte om att rösta. Ännu färre deltar i demonstrationer, skriver på petitioner eller skriver debattartiklar i nyhetsbladen. Vad händer med dessa människors liv när de väljer att inte använda sina demokratiska rättigheter. Vanligtvis absolut ingenting. Men om man inte kan få sjukvård för att man inte har råd att betala mutorna till doktorn, om polisen inte skyddar en för att man tillhör en etnisk minoritet, om brandkåren inte kommer för att man ringer från ”fel” del av staden, om barnens lärare är svårt inkompetenta eller om man inte får det jobb i kommunen man är mest meriterad för därför att man saknar ”rätt” partibok, då händer det tämligen allvarligt dåliga saker men ens liv.

Med andra ord, det är inte helt ologiskt att människor fäster stor vikt vid principer som rättsstat, kontroll av korruption och den offentliga sektorns kompetens när de bedömer sin regerings legitimitet.

Vad kunde då EU i ljuset av dessa forskningsresultat göra för att i nuläget öka sin folkliga legitimitet. Jag har fyra förslag:

Foto: DN På en och samma dag stängs samtliga EU-länders ambassader i de övriga EU-länderna. Det skulle sända en kraftig signal om att länder som Danmark, Holland och Estland inte längre är ”utlandet” utan att vi är just en union. Kalifornien har således ingen ambassad i Florida. Man måste också, i ljuset av en alltmer integrerad utrikespolitik i EU undra hur länge vi skall betrakta Finland som en ”främmande makt”. Detta skulle naturligtvis också spara pengar. Sverige har för närvarande cirka tjugo ambassader i de övriga EU länderna. En svensk ambassad kostar i genomsnitt i driftskostnader cirka 15 miljoner om året. Om de andra EU-länderna har ungefär lika många ambassader innebär detta en besparing i mångmiljardklassen.

Foto:  Ge varje EU-medborgare ett särskilt EU-identitetskort likartat de nationella ID-kort man nu kan få. Men till skillnad från dessa skulle det på kortets baksida tydligt framgå vilka rättigheter man som EU medborgare har inom unionen (sjukvård, rätt att arbeta, resa och studera, etcetera). Dessa rättigheter borde ytterligare utökas och tydliggöras. Samt ska det finnas information vart man vänder sig om dessa rättigheter inte respekteras.

Foto:  Ge alla gymnasieungdomar i EU ekonomiska möjligheter att under ett läsår studera i ett annat EU-land. Kostnaderna kunde hållas nere genom att en familj som sänder iväg en ungdom får ta emot en gästande ungdom. De sociala kontakter och de språkfärdigheter som detta skulle ge är enligt min uppfattning ovärderliga.

Foto:  Inför en nolltolerans mot kränkningar av den frihetliga demokratins principer. De länder som nu gått klart över gränsen, vad jag kan se Ungern och Polen, måste man tala absolut klartext med. Man kan tänka sig indragna bidrag och att de sätts i karantän i så motto att deras platser i EU-parlamentet och i ministerrådet får stå tomma till dess att de rättat in sig i ledet. Man kan inte försvara demokratins principer om man inte har rent på sin egen bakgård.

DN Debatt. 11 juni 2017

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.