Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Gårdsförsäljning av alkohol inte en fråga om privatmoral”

Maria Abrahamsson och Mattias Svensson skriver i DN den 1 augusti att politiker bör avhålla sig från att stifta lagar som baseras på moraliserande föreställningar om hur medborgarna bör leva sina liv. De blandar frågor av helt olika karaktär på ett försåtligt sätt, och tar bland annat upp frågan om gårdsförsäljning av alkohol som exempel på en mästrande förbudslinje. Det finns skäl att påminna om vad förslaget till gårdsförsäljning innebär och varför man inte kan reducera den till en fråga om privatmoral.

Förslaget om gårdsförsäljning av alkohol betraktas som en jordbrukspolitisk fråga, och har klätts med ekologiska argument om småskalig gårdsförsäljning för att stimulera lokal tillverkning och försäljning. I realiteten gäller dock att:

• Förslaget kan inte begränsas till enbart svenska gårdar som säljer egenproducerat vin, utan även utländska alkoholtillverkare ska få sälja öl, vin och sprit direkt till kund.

• Förslaget innebär inget direkt stöd till landsbygden eftersom försäljningsstället inte behöver ha någon anknytning till tillverkningsstället. Sannolikt hamnar en stor del av försäljningsställena att öppna i storstäder där marknaden är större.

• Förslaget innebär att tillverkare – oberoende av var dessa finns – kan få tillstånd att sälja alkohol direkt till konsumenter i Sverige, och i princip kan ett obegränsat antal nya vin- och spritbutiker öppnas.

Att argumentera för att gårdsförsäljningsfrågan handlar om ”att våga” kan därmed inte betecknas som något annat än populism.

I bred enighet har Sverige haft en tradition av restriktiv alkoholpolitik, genom bland annat skatter, försäljningsbegränsningar, åldergränser och förhållandevis god kontroll av trafiknykterheten. Flera av dessa instrument har försvagats på senare år genom EU-inträdet, men vi har förmått bevara de grundläggande metoderna för begränsning av tillgängligheten, däribland Systembolagets ensamrätt på detaljhandel med alkohol.

Alkoholkonsumtionen i Sverige är låg jämfört med flertalet andra europeiska länder. Sverige har också lägre dödlighet i skrumplever, trafikolyckor och andra alkoholrelaterade dödsfall än andra länder. En rapport från Eurostat noterar att den låga alkoholrelaterade dödligheten i Sverige, Norge och Island beror på dessa länders ”very restrictive alcohol policy”. Abrahamson och Svensson skriver att Sverige under de senaste decennierna har ”..avskaffat fem av sex försäljningsmonopol, fått friare alkoholinförsel och ökat utbud och öppettider på Systembolaget..”, och Svensson har i annat sammanhang kallat detta en ”historisk liberalisering”. Det stämmer alltså inte i internationell jämförelse, och vad en grupp inom EU noterat.

Alkoholen har många negativa konsekvenser för den som dricker för mycket, för hans eller hennes anhöriga samt för samhället. Globalt sett anses alkohol vara en av de ledande orsakerna till sjukdom och för tidig död. Eftersom det finns ett tydligt samband mellan totala konsumtionen av alkohol i befolkningen och andelen skadeverkningar är det viktigt att slå vakt om en ansvarsfull alkoholförsäljning utan privata vinstintressen.

Frågan om rökning i parker kan och bör diskuteras, men bör inte blandas ihop med former för försäljning och distribution av alkohol. Inte heller bör man ironisera över viktiga alkoholpolitiska frågor med argument om uppfostrande förbudspolitik. Stödet i befolkningen för Systembolagets försäljningsmonopol är enligt opinionsundersökningar starkt, så varför denna angelägenhet att bryta det?

Peter Allebeck, läkare och professor i socialmedicin, Karolinska institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.