Möjligheten för gårdsproducenter att sälja till exempel vin direkt till besökare, så kallad gårdsförsäljning, diskuteras nu. Bakgrunden är önskemål från jordbruksnäringen och andra om att få möjlighet till sådan direktförsäljning, alltså direkt över disk, av alkoholdrycker. Frågan som stöts och blöts är om en sådan försäljning skulle vara helt förenlig med den restriktiva alkoholpolitiken, det svenska detaljhandelsmonopolet och EG-rätten. Den alkohollagsutredning som presenterades i våras kom till slutsatsen att gårdsförsäljning inte bör tillåtas.
Mot bakgrund av riksdagens tydliga ståndpunkt att värna det svenska detaljhandelsmonopolet gör jag och Systembolaget samma bedömning som alkohollagsutredningen. Starka skäl talar emot att i Sverige tillåta den typ av gårdsförsäljning som förekommer i länder där man saknar både detaljhandelsmonopol och restriktiv alkoholpolitik.
Utgångspunkten för Systembolagets verksamhet är uppdraget att vara ett instrument i regerings och riksdags uttalade mål att minska alkoholskadorna. Vidare ska vi inom ramen för det alkoholpolitiska uppdraget också utveckla och anpassa vår service. God service är avgörande för att bibehålla det höga förtroende som kunder och allmänhet i dag har för Systembolaget. Ett exempel på en sådan serviceutveckling är att vi på Systembolaget inom kort kommer att introducera e-beställning på vår hemsida.
På samma sätt närmar vi oss frågan om gårdsförsäljning, det vill säga att inom ramen för alkoholpolitiken se hur vi kan utveckla vår service. Genom att vidareutveckla formen för e-beställning ser vi en möjlighet att möta de önskemål som finns på en utökad service för gårdar och deras besökare. Planen är att möjliggöra för exempelvis semestrande gårdsbesökare att vid besök på gården kunna beställa gårdsproducerat vin via vår nya e-beställningstjänst. Varorna hämtas i någon av Systembolagets 412 butiker, antingen på hemorten eller där kunden befinner sig.
Det kan tyckas oproblematiskt att den som besöker en svensk gårdsproducent skulle ha möjlighet att direkt köpa med sig några flaskor, på samma sätt som den som besöker en fransk, tysk eller spansk vingård. Alkohollagsutredningens slutsats var en annan. Gårdsförsäljning i Sverige skulle till exempel inte vara förenlig med EG-rättens regler om icke-diskriminering av utländska producenter menade utredningen. Därmed skulle en av de EG-rättsliga förutsättningarna för det svenska detaljhandelsmonopolet ryckas undan, stick i stäv med regeringens och riksdagens uttalade ambitioner på alkoholområdet.
Jag har sedan jag tillträdde i våras fört en dialog med många människor, med kunder, leverantörer, företrädare för intresseorganisationer och politiska intressen, med såväl förespråkare som kritiker av gårdsförsäljning. Min övertygelse efter dessa samtal är att Systembolaget inom ramen för sitt uppdrag kan medverka till att utveckla servicen för gårdar och deras besökare på ett sätt som möter den servicenivå som traditionellt erbjuds vid gårdsförsäljning. Denna service kan vi dock utveckla på ett sätt som inte riskerar att hamna i konflikt med EG-rätten eller få konsekvenser som på andra sätt går på tvärs med regeringens och riksdagens uttalade alkoholpolitiska mål.
I en opinionsundersökning som vi låtit göra framgår att svenska folket är allmänt positivt till gårdsförsäljning. Samtidigt tror en majoritet att gårdsförsäljning skulle bidra till ökade alkoholskador och sämre kontroll. En majoritet av svenska folket är dock emot gårdsförsäljning om det äventyrar detaljhandelsmonopolet. Det är resultat som inte överraskar mot bakgrund av det höga stöd som vi av andra undersökningar vet att detaljhandelsmonopolet har. Senaste Sifo-mätningen visar att Systembolagets monopol stöds av närmare sju av tio svenskar. Stödet har ökat stadigt under hela 2000-talet.
Finland, som har ett detaljhandelsmonopol som liknar det svenska, har sedan tio år en mycket begränsad form av gårdsförsäljning över disk som gör det möjligt för vissa finska producenter att sälja lokalt producerade bärviner. Kan Sverige införa något liknande? Sannolikt inte, och min bedömning är att också den finska gårdsförsäljningen skulle få svårt att klara en EG-rättslig prövning, utan att detaljhandelsmonopolet ifrågasätts.
När det gäller Finland och gårdsförsäljning finns skäl att klargöra några fakta. För det första att den finska gårdsförsäljningen ännu inte är EG-rättsligt prövad. För det andra att det är EG-domstolen, och inte EU-kommissionen, som har att göra denna prövning. Så länge det inte har skett en domstolsprövning är frågan alltså inte avgjord. För det tredje är det noterbart att kommissionen har ifrågasatt den finska gårdsförsäljningen, vilket kan komma att resultera i en prövning vid domstolen. Den europeiska spritindustrins samarbetsorganisation, CEPS, har dessutom riktat kritik mot Finland. I ett brev till den finska regeringen och EU-kommissionen pekar CEPS på vad man anser vara otillåten diskriminering av utländska producenter till förmån för finska producenter.
Till bilden hör också den riktning som märks på EU-nivå, där allt fler länder tar alkoholens skador på större allvar och inför fler restriktioner. Det märks inom ramen för EU:s gemensamma arbete, men också på utvecklingen i enskilda länder. Ett exempel är de brittiska konservativa som just lagt fram ett förslag om höjda alkoholskatter i syfte att minska det brittiska samhällets höga kostnader för alkoholrelaterat våld.
Samtidigt som folkhälsoskäl och EG-rättsliga skäl talar emot gårdsförsäljning har jag stor förståelse för flera av de argument som producentintressen och andra för fram. Även om effekterna inte ska överdrivas skulle gårdsförsäljning sannolikt kunna bidra till att utveckla intresset för mat och dryck och vara till nytta för landsbygdens utveckling. Min övertygelse är att vi med utgångspunkt i ovan beskrivna serviceutveckling och dialoger, kan medverka till att möta gårdarnas och besökarnas förväntningar, utan att riskera att hamna i konflikt med EG-rätten.
Med utgångspunkt i svenskarnas starka stöd för detaljhandelsmonopolet och uttalade politiska ambitioner och mål ser jag fram emot en fortsatt konstruktiv dialog med berörda för att ytterligare utveckla Systembolagets service, också på det här området.
Magdalena Gerger
verkställande direktör
Systembolaget AB