Globaliseringen märks inom alla samhällsområden. Det mänskliga utbytet expanderar, idéer och tankar korsar gamla nationsgränser, föråldrade tankemönster bryts upp. Miljödebatten i dag har starkt globalt fokus och en diskussion om säkerhetspolitik har länders ökande ömsesidiga beroende som en naturlig utgångspunkt.
I det offentliga samtalet om sjukvården är emellertid det internationella perspektivet notoriskt frånvarande. Inte sällan förs den sjukvårdspolitiska debatten i Sverige som om vårt land vore en isolerad ö utan kontakt med omvärlden. I stället hänger sig såväl riks- som landstingspolitiker alltför ofta åt tämligen fruktlösa revirstrider. Debatten blir snäv och inskränkt.
Folkpartiet har ett särskilt ansvar i sjukvårdspolitiken. Internationalismen och det sociala engagemanget är kärnvärden i den liberala ideologin. Men vi har brustit i vårt ansvar. Inte heller vi har tillräckligt förmått att höja blicken bortom den nationella horisonten. Bengt Westerbergs period som partiledare beskrivs ofta som en socialpolitisk guldålder för Sverige. Mycket har hänt sedan dess - vi lever nu i en annan tid.
Två tendenser visar hur dramatiskt verkligheten håller på att förändras.
För det första. Antalet svenskar som söker sig ut i Europa för att få vård ökar kraftigt. Mellan 2004 och 2006 steg antalet människor som i efterhand fick ersättning för planerad vård med 1.300 procent, enligt Försäkringskassans statistik. Fortfarande är det relativt små tal det handlar om - 2006 var det 1.868 personer som fick sin planerade vård inom Europeiska unionen betald av Försäkringskassan. Men allt tyder på att trenden fortsätter; utvecklingen visar ingalunda några tecken på att mattas av. Vi vet också att allt fler människor reser utomlands för att exempelvis få en operation genomförd och betalar ur egen ficka.
För det andra. Under senare år har det kommit flera uppmärksammade domar från EG-domstolen som har slagit fast att unionens regler om fri rörlighet också gäller rätten att söka vård utanför det egna landet. Domstolens avgöranden banar väg för en mycket spännande utveckling. I ett slag öppnas europeisk sjukvård för svenska patienter. Patienterna får avsevärt större möjligheter att välja den sjukvård som passar dem. I Sverige pressas landsting och regioner att korta vårdköer och höja kvaliteten - annars utförs vården någon annanstans. Den enskilda människans behov och önskemål sätts i centrum.
Runt om i landets regioner och landsting genomför nu folkpartiet i majoritetsställning valfrihetsreformer som är viktiga i människors vardag. På nationell nivå arbetar folkpartiet hårt för att införa fritt vårdval. Alla patienter ska själva kunna välja var, och av vem, de vill ha vård. Om en patient bedömer att det egna landstinget inte kan erbjuda den vård han eller hon behöver ska vården kunna utföras någon annanstans på landstingets bekostad.
Fria regionala och nationella vårdval är väsentliga men nu gäller det att inse också europeiseringens möjligheter för sjukvården. Mot bakgrund inte minst av EG-domstolens avgöranden har EU-kommissionen tagit politiskt initiativ till en rättslig reglering för sjukvård över gränserna i Europa. Kommissionen väntas inom kort lägga ett förslag i ärendet.
Den heta frågan hamnar därmed på den svenska regeringens bord. Regeringen måste gå i bräschen för att fritt vårdval inom Europa - en slags europeisk "vårdpeng" - ska införas. Sveriges Europaparlamentariker måste också aktivt driva samma linje.
Det fria europeiska vårdvalet ska innebära att den enskilde patienten ska kunna få planerad vård utförd var som helst inom EU- och EES-området på hemlandstingets bekostnad. Som systemet med utlandsvård fungerar nu är det Försäkringskassan som står för kostnaderna. I takt med att fler väljer vård i utlandet och det blir en del av vår vardag måste de med ansvar för sjukvården i Sverige, nämligen landstingen, i stället överta denna kostnad från staten. Det skapar bättre möjligheter att hålla kontroll över kostnadsutvecklingen.
För att ett system med fritt europeiskt vårdval ska kunna fungera och ge inte bara snabb utan också god vård under trygga former är det viktigt att det skapas ett gemensamt regelverk som ger klara spelregler och hög säkerhet för patienten vid vård utomlands. Europeiska unionen bör ta fram ett direktiv där säkerheten för patienten står i fokus. Till exempel måste lagvalsregler utformas som bestämmer vilket lands lagar som ska gälla om det uppstår frågor kring reglerade yrken, oreglerade yrken inom vårdsektorn samt tillfällig eller permanent yrkesutövning. Vi måste också se till att alla länder har en skyldighet att med patientens samtycke förmedla information som är viktig för patientsäkerheten över landsgränser. Europeiska unionen bör också utarbeta gemensamma kvalitetsindikatorer för sjukvården.
Skeptiker pekar inte sällan på att fritt vårdval kan leda till kraftigt ökade kostnader, som landstingen måste stå för, för vård som utförs någon annanstans utanför Sveriges gränser. Det är att anlägga ett ensidigt systemperspektiv.
För oss är det patienten, hans eller hennes rätt att få tillgång till god vård i rätt tid, som står i centrum, inte vad som är enkelt och bekvämt för landsting och regioner. Visst kan fritt europeiskt vårdval bli en rejäl utmaning men det är inte en utmaning som folkpartistiska landstingspolitiker räds, snarare tvärtom. Det sporrar till reformer - förnyelse och förändring.
Ett fritt europeiskt vårdval innebär större valfrihet för svenska patienter. Men det innebär också att nya möjligheter öppnas för den svenska hälso- och sjukvårdssektorn. Med ett fritt europeiskt vårdval blir det möjligt inte bara för svenskar att, på landstingens bekostnad, köpa sjukvårdstjänster runt om i Europa utan också för andra européer att köpa sjukvårdstjänster i Sverige. Svensk sjukvård har generellt mycket hög kvalitet. Inom de områden där vi har god kunskap och tillgänglighet kommer vi att kunna ta emot patienter från andra delar av Europa. Det skulle också betyda att sjukvårdens samlade resurser utnyttjas mer effektivt.
Hur sjukvården ska organiseras i olika europeiska länder kommer också med ett fritt europeiskt vårdval att vara en nationell angelägenhet. Sjukvårdspolitiken ska inte centraliseras till europeisk nivå. Snarare innebär den modell som vi förespråkar att det skapas en stimulerande konkurrens mellan de europeiska länderna om patienternas gunst.
Olika lösningar kring hur sjukvård mest effektivt och med högst kvalitet utövas prövas fortlöpande mot varandra. Det är att utnyttja den dynamik som ett decentraliserat beslutsfattande med grund i den enskilda människans önskemål rymmer.
TOBIAS KRANTZ
Birgitta Rydberg
Jonas Andersson
Marita Sander-Schale