Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Ge apoteken större inflytande över läkemedelsrecepten”

Att apotekens personal ägnar tid åt att kontakta förskrivare och att förskrivare ägnar tid åt att ändra sådant som med självklarhet kan ändras är en omotiverad överbyråkratisering av vårdkedjan, skriver debattörerna.
Att apotekens personal ägnar tid åt att kontakta förskrivare och att förskrivare ägnar tid åt att ändra sådant som med självklarhet kan ändras är en omotiverad överbyråkratisering av vårdkedjan, skriver debattörerna. Other: Fredrik Sandberg/TT

Apoteken förhindrar tusentals fall av sjukhusvård genom att korrigera läkemedelsrecept som blivit fel. Det är obegripligt varför dessa ändringar ska vara kringgärdade med så mycket byråkrati. Det måste bli enklare för svenska farmaceuter att påverka recept, och de bör också i begränsad omfattning kunna förskriva läkemedel, skriver tre företrädare för Sveriges apoteksförening.

Enligt en ny studie korrigerar apoteken varje år omkring 850.000 felaktigt förskrivna recept. Hade 24.000 av dessa patienter gått hem med fel läkemedel och/eller läkemedel i felaktig styrka eller dos skulle de ha hamnat på sjukhus. Kostnaden enbart för sjukhusinläggningarna – förutom den risk och det lidande felaktig läkemedelsanvändning innebär – skulle ha kostat skattebetalarna 200 miljoner per år. Det är lätt att förstå att den verkliga samhällskostnaden hade varit betydligt högre i form av bland annat sjukskrivningar, minskad produktivitet, återbesök hos och uppföljning av sjukvården.

Apoteken har exempelvis förhindrat att patienter fått felaktig dosering av eller två olika blodförtunnande läkemedel utskrivna samtidigt, överskriden maxdosering av paracetamol, användning av läkemedel som patienten är allergisk mot och felaktig förskrivning av läkemedel mot hjärntumör. Det visar en ny studie av receptkorrigeringar som görs av farmaceuter på landets apotek.

Under nära 40 års monopol hade landets apotek glidit allt längre från att vara en aktiv del i vårdkedjan till att betraktas som en effektiv distributör av läkemedel. Ledande vårdpolitiker kunde uttrycka sig i termer av att apoteken var ”en mellanhand mellan vården och patienten”, ett ställe där man hämtade upp sin medicin och gick hem.

Det är naturligtvis väldigt långt från sanningen. Det är till apoteken människor går för att få rådgivning om sina receptbelagda läkemedel och söka bot och lindring med hjälp av det receptfria sortimentet. När en patient hämtar sina förskrivna läkemedel på ett apotek, är det sista gången som den möter kvalificerad vårdpersonal innan den själv ska fullfölja sin läkemedelsbehandling i hemmet. Det finns starka skäl till att en farmaceut – en av landets läkemedelsexperter – har mellan tre och fem års utbildning i hur läkemedel fungerar och interagerar med varandra.

Vår expertis och vår tillgänglighet är viktiga komponenter för att människor ska kunna få kvalificerad rådgivning kring läkemedel, hälsa och välbefinnande.

Sveriges apoteksförening har just avslutat en kartläggning där 115 av landets dryga 1.300 apotek under fem vardagar registrerat korrigeringar de gjort av felaktigt skrivna recept. Många av dessa korrigeringar handlar om att byta läkemedel som är olämpliga för äldre personer (men ändå förskrivits till en äldre), om barn som fått läkemedel för vuxna förskrivet, att dosangivelsen på receptet varit på tok för hög – eller för liten. För att bedöma hur allvarliga dessa korrigeringar var har en läkare (klinisk farmakolog) bedömt vilka av felen som skulle ha lett till sjukhusinläggningar om apoteket inte gripit in, vilket alltså är uppskattningsvis drygt 24.000 patienter per år.

Många av apotekens 850.000 receptkorrigeringar per år är av administrativ karaktär, där farmaceuter hjälper patienten att exempelvis få ett läkemedel som omfattas av högkostnadsskyddet i stället för det läkemedel som stått på receptet men som inte omfattas av förmånen. Andra korrigeringar kan handla om att från dos- och sjukhusförpackningar eller att patienten ska få rätt förpackningsstorlek.

För att kunna ändra en förskrivning måste apoteken enligt regelverket många gånger kontakta förskrivaren och få denne att ändra på receptet. Apotek får exempelvis inte byta ett läkemedel som är utanför högkostnadsskyddet till ett likvärdigt läkemedel som omfattas av förmånen, och apoteken får inte heller byta ett läkemedel som inte omfattas av förmånen till ett likvärdigt läkemedel med ett för patienten betydligt lägre pris.

För de flesta av dessa korrigeringar är det obegripligt varför sådana administrativa hinder över huvud taget föreligger. Överregleringen av apotekens verksamhet måste därför åtgärdas omedelbart. Att apotekens personal ägnar tid åt att kontakta förskrivare och att förskrivare ägnar tid åt att ändra sådant som med självklarhet kan ändras är en omotiverad överbyråkratisering av vårdkedjan, som tar stora ekonomiska och personella resurser i anspråk. För att inte tala om den tid som patienten måste vänta på att byråkratin ska ha sin gång.

I flera länder har man gett farmaceuter större möjligheter att både korrigera recept och i begränsad omfattning förskriva läkemedel. Regeringen bör skyndsamt se över hur detta ska kunna införas också i Sverige.

Det saknas i dag ett forum där apoteken och förskrivarna kan träffas för att föreslå åtgärder som minskar administrationen och ökar patientsäkerheten. Regeringen, som ytterst ansvarar för att regelverken och vårdkedjan fungerar, bör därför samla alla inblandade för att åstadkomma förändringar som bidrar till en säkrare och mer effektiv vård.

Vår studie visar omfattningen och betydelsen av apotekens arbete för att gå igenom och kontrollera enskilda recept. Slutsatsen är också att det finns stor potential att ytterligare använda vår personals kunskaper för att exempelvis genomföra läkemedelssamtal och mer omfattande genomgångar av patientens läkemedelsanvändning. Vi vet att felaktig läkemedelsanvändning kostar mellan 10 och 20 miljarder om året. Sju procent av alla akuta sjukhusinläggningar är läkemedelsrelaterade, vilka många är möjliga att förebygga. Ett stort antal läkemedel som är olämpliga för äldre fortsätter trots det att skrivas ut. Alltför få genomgångar av en patients totala läkemedelsanvändning görs i dag, vilket leder till farliga, olämpliga och onödiga interaktioner mellan läkemedel.

Landets apotek är redan i dag en avgörande faktor för att hålla nere både kostnader och onödigt lidande. Både stat och landsting skulle i samverkan med apoteken kunna åstadkomma betydligt mer än i dag genom att tydligare och konsekvent ha med apoteken när vårdkedjan utformas.