DN Debatt

”Ge estetiska ämnen en starkare ställning i skolan”

Foto: Alamy

Gynnar svensk ekonomi. Alliansregeringen har konsekvent prioriterat ned kulturen i skolan. Men kultur är bra, både för svensk ekonomi och för den enskilda eleven. Det är dags att stärka kulturens ställning i skolan och ge alla elever tillgång till musik- och kulturskola, skriver ledande företrädare för Miljöpartiet.


I den politiska debatten är det lätt att få intrycket att Sveriges framtid och konkurrenskraft uteslutande hänger på skattesatser, marginaleffekter och börskurser. Men det är en förenklad bild. I grunden handlar Sveriges möjligheter om vilka förutsättningar vi ger våra unga. Det land blir starkt som ger utrymme för människor att utveckla sin kreativitet och finna vägar att möta de utmaningar som vi tillsammans står inför.

Det största problemet i Sverige är därför inte nivån på bolagsskatten. Det största problemet är snarare att tiotusentals unga varje år lämnar tonåren utan att ha fått med sig gymnasiekompetensen och det man behöver för att förverkliga sina drömmar, eller ens hitta ett jobb.

Antalet unga i långvarig arbetslöshet har ökat med 70 procent sedan alliansen bildade regering. I dag finns det ungefär lika många långtidsarbetslösa unga i Sverige som det finns invånare i Hässleholm. I varje gymnasieklass riskerar en handfull elever att vara på väg mot ett vuxenliv i arbetslöshet.

Men det här är en utveckling som går att bryta. Vi har lagt fram förslag på höjda lärarlöner, att alla elever ska få tid med sin lärare genom minskad administrativ arbetsbörda, en läsa-skriva-räkna-garanti i de lägsta årskurserna och att alla ska få sommarjobb och praktik innan man lämnar gymnasiet. I dag kompletterar vi detta med förslag för att stärka kulturen i skolan.

Det här är politik som vilar i en tillit till alla som arbetar i skolan. I stället för ogenomtänkta och ofinansierade reformer behöver skolan arbetsro och lärarna tid för att möta varje elev.

Alliansen går fel när man bygger skolan så att de val barnen tvingas göra redan som tolvåringar begränsar vilka val man kan göra som vuxen. Skolan ska inte stänga dörrar, den ska öppna dörrar. Den ska rusta oss för ett vuxenliv där många av oss kommer att göra olika saker under olika delar av livet.

Därför är de estetiska ämnena viktiga. Alliansen har konsekvent prioriterat ner kulturen i skolan. De kommunala musik- och kulturskolorna är grunden för många skolors kulturarbete och för återväxten i kulturlivet. Men förutsättningarna för kulturskolorna har försämrats, lärarutbildningen till kulturskolan har lagts ned och för många barn är köerna långa och avgifterna höga när man vill lära sig spela ett instrument.

I gymnasiet har alliansen tagit bort de estetiska ämnena för de allra flesta elever.

Alliansen tycks betrakta kultur som något mindre viktigt, ett slags underhållning vid sidan av den riktiga utbildningen och arbetsmarknaden. Men svensk musik och design är i dag stora exportindustrier. Exportrådet uppskattar att 94 000 personer i dag arbetar inom upplevelseindustrier som musik, film, tv-produktion, dataspel, design och mode.

Dessa näringars framgång bygger ytterst på att alla kommer i kontakt med olika kulturella uttryck och får möjlighet att utveckla sina talanger.

I allt fler arbeten även utanför dessa branscher behöver medarbetarna estetiska kunskaper. Det är något alla som brottats med ett bildspel i datorn inför en kundpresentation vet. Många behöver i sitt jobb kunna presentera en tjänst eller produkt, konceptualisera sitt företags verksamhet eller klara av att förstå olika kulturella uttryck.

Då är den estetiska kompetensen ofta avgörande.

Men värdet av den estetiska kunskapen är större än kompetensförsörjningen till de kreativa näringarna. Kulturen är ett av de verktyg som lärare behöver för att kunna ge varje barn en ärlig chans att nå kunskapsmålen även i andra ämnen. Varje pedagog känner igen det: inlärning sker på olika sätt för olika individer.

Ska man vara lärare så måste man både behärska ämnet och den svåra konsten att förklara ämnet. Man måste hela tiden finna nya sätt att förklara samma saker. Ett stycke text är inte bara bokstäver, ett matematiskt eller fysiskt samband inte bara siffror. För att förstås behöver de beskrivas som form eller tyngd, förklaras i bildspråk, dramatiseras eller kopplas till referenser elever redan bär på.

En film, ett musikstycke eller en bild kan vara nyckeln för att förstå historia, språk eller fysik. All kunskap blir konst innan den blir kunskap igen: Den filtreras genom språket.
Förståelsen kräver av eleverna att kunna hantera olika begreppsvärldar. Sannolikt är det därför som förmågan att tillgodogöra sig också andra ämnen hänger intimt samman med förmågan att uttrycka sig estetiskt.

Det här har bevisats i forskningen gång på gång. Barn som tidigt får musiklektioner får oftare en bättre språklig utveckling än barn som inte får det. Tidig musikundervisning kan ge matematisk utveckling. Studenter som får musikundervisning i senare år får även de i flera studier bättre resultat i andra ämnen än de som inte får sådan undervisning.

Det avspeglas tydligt i resultatet för de elever som läst en gymnasial estetisk utbildning. En jämförelse mellan gymnasiets nationella program visar att elever som läst det estetiska programmet tillhör dem som i allra störst omfattning har och tar möjligheten att fortsätta till högre studier. Deras kunskaper och kompetens är användbara i många olika delar av arbetsmarknaden.

I samband med sommartalet i Vittsjö i dag, lördag, kräver vi därför att kulturens ställning i skolan stärks. Vi vill att staten ska ta fram en nationell strategi för musik- och kulturskolan med tydliga mål för att säkerställa utbildad personal och jämlik tillgång. Alla elever i grund- och gymnasieskolan ska ha tillgång till musik- och kulturskola.

Alla gymnasieelever ska läsa minst ett estetiskt ämne. Det kan handla om ett traditionellt ämne som bild, musik eller drama. Men det kan också handla om en lokal kurs med estetisk tonvikt som retorik eller design.

När alliansen utifrån ideologiska föreställningar prioriterar ner kulturen hotar det Sveriges utveckling. Vi vill i stället stärka kulturen i skolan. Det är viktigt för Sverige som kunskapsnation, för att vända de sjunkande skolresultaten och i förlängningen för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Estetiken är inte ett sätt att förgylla världen eller förströ hjärnan, det är ett sätt att förstå världen och aktivera hjärnan.