Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Generaliseringar om islam gör det svårt stoppa terrorn”

Målsättningen i den islamiska snabblösningen är inte att förändra det öppna västerländska samhället. Målsättningen är att mörda. Det är barbariskt och utan finess eller djup, skriver Eli Göndör.
Målsättningen i den islamiska snabblösningen är inte att förändra det öppna västerländska samhället. Målsättningen är att mörda. Det är barbariskt och utan finess eller djup, skriver Eli Göndör. Foto: Anders Wiklund TT

Den gemensamma nämnaren för terrorister med islamiska förtecken är en föga sofistikerad islamisk snabblösning, utvecklad för den som känner sig misslyckad och frustrerad. De som lanserat den har en mer strategisk målsättning: att stoppa det västerländska inflytandet bland sina anhängare. De känner sig trängda och under attack, skriver Eli Göndör.

På olika vis görs försök till att ringa in idén bakom islamiskt inspirerad terror och samtidigt hitta ett sätt att bekämpa den. Allt som låter rätt blir användbart. Muslimska Brödraskapet, jihadism, salafism, dawa, islamism och takfirism är några begrepp som det för närvarande jongleras med. Men begreppsdroppandet leder bara till att idén, dess syfte och attraktionskraft blir allt diffusare.

Så vad är det egentligen för idé som attraherar dessa terrorister, vad kan idén ha för syfte och hur bör den bekämpas?

Att döma av vad de flesta lastbilsterrorister och andra mer avancerade terrorister med islamiska förtecken uttryckt innan de utfört sitt dåd är den gemensamma nämnaren som kan kallas för en islamisk snabblösning. Den är utvecklad för den som känner sig misslyckad och frustrerad och den består av fyra grundingredienser:

  • Väst är ont och omoraliskt.
  • Väst måste därför bekämpas.
  • Du som gärningsman är god och utvald.
  • Våld är lösningen.

Stöd för detta går på olika nivåer att finna i olika tolkningar som anknyter till islams urkunder. Men eftersom urkunderna skrevs innan väst kom till är det tolkningarna av dem som det hänvisas till. Det finns även andra tolkningar och helt andra uttryck för islam. Men de passar inte in i snabblösningen. Snabblösningen har samlat delar ur olika idéer och blandat det till en explosiv brygd.

Inte alla lyckas uppnå sin dröm i det nya landet. Livet i väst skiljer sig på i princip varje möjlig punkt från vad många är vana vid i sina forna hemländer. Forskning visar hur framför allt män på grund av skillnaderna drabbas av kognitiv dissonans. De blir splittrade och frustrerade.

Väst blir den spegel i vilken den potentielle gärningsmannen ser sina tillkortakommanden. Och vi kan inte sluta vara de vi är för att han ska sluta hata.

För vissa av dessa män är snabblösningen räddningen. Snabblösningen kastar nämligen om rollerna och ger den som känner sig misslyckad status och betydelse. Det han eftertraktat men inte lyckats nå devalveras till det onda och omoraliska. Genom snabblösningen upphöjs i stället den frustrerade individen till någon som är värdig och som har uppdraget att helt enkelt förgöra påminnelsen om sitt eget misslyckande.

Det är sällan avancerat eller sofistikerat. Det är inte Anders Behring Breivik som planerade i många år. Som byggde upp sitt dåd detaljerat med parallella attacker och med ett tydligt definierat mål. Snarare handlar det om att döda urskillningslöst. Allt som påmint förövaren om sina tillkortakommanden är målet. Det vill säga hela samhället. Det onda förgörs som en del av ett nyvunnet och värdigt uppdrag. Målsättningen är inte att förändra det öppna västerländska samhället. Målsättningen är att mörda. Det är barbariskt och utan finess eller djup.

Däremot har de som lanserat snabblösningen en djupare och mer strategisk målsättning. Oavsett om det är lokala mer eller mindre ljusskygga aktörer verksamma i Europa som Anjem Choudary i England, eller krafter i länder som Saudiarabien eller Qatar vill de stoppa det västerländska inflytandet bland sina anhängare. De känner sig trängda och under attack. De kämpar för sin överlevnad.

Oron som uttrycks på vissa håll över att Europa islamiseras har sin motsvarighet i olika islamiska omgivningar. Ungdomar och vuxna behöver inte mer än en mobiltelefon för att var som helst och när som helst attraheras av den öppenhet och det liv som präglar livet i väst. Balansen är för närvarande inte till de inskränktas och de bakåtsträvande krafternas fördel. För närvarande är det därifrån människor flyr. Där reser sig kvinnor mot förtryck. Där tar människor avstånd från teokratier och vill leva fritt. Inte tvärt om.

Det är inte människor präglade av en västerländsk livsstil som flyr för att söka skydd i förtryckande omgivningar. Det betyder konkret en förlust av anhängare för de bakåtsträvande. Och det läckaget går bara att stoppa om en gräns eller en skiljelinje upprättas mellan muslimer och andra.

Genom att hitta splittrade, frustrerade och lättmanipulerade människor som gärna och utan religiöst djup dödar urskillningslöst väcks samtidigt en stabil muslimfientlighet bland de drabbade. Det är varken konstigt eller förvånande men likväl olyckligt. Men den muslimfientligheten hjälper till att hålla skiljelinjen intakt och stoppa läckaget.

Problemet ligger dock på två nivåer. Det ena är internationell. Det andra lokalt. På internationell nivå måste situationen hanteras varsamt. Ingen önskar att regimerna i Saudiarabien eller Qatar bryter samman över en natt. Om det skulle ske riskerar verkligheten att överträffa fantasin.

Det lokala planet ser annorlunda ut. Barbariet drabbar ett osäkert och förvirrat Europa, som gärna lyfter fram empati, eftergifter och omtanke som lösningen. Men det är ingen lösning. Förloraren hatar väst för att det påminner honom om allt det han egentligen vill vara men inte kan uppnå. Väst blir den spegel i vilken den potentielle gärningsmannen ser sina tillkortakommanden. Och vi kan inte sluta vara de vi är för att han ska sluta hata.

Därför måste först och främst all sympati för ideologier, vare sig de är religiösa eller politiska, som gör väst till något djävulskt ont motarbetas. De bekräftar nämligen gärningsmännens världsbild i och med att de som påstås förtjäna döden på grund av sin ondska, erkänner sin skuld.

Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet bör samtidigt mildra sin självkritik och återupprätta stoltheten över det som många eftersträvar att uppnå. Det är inget att skämmas över. Den som ser något sådant som fascistoid nationalism blottar sin egen oförmåga till att se gråzonerna mellan det absolut vita och det absolut svarta.

Därutöver måste väst skapa andra skiljelinjer. Det innebär allianser med muslimer, religiösa eller icke-religiösa, med eller utan huvuddukar som samtidigt vill värna om och skydda det liv som är signifikant för västvärldens demokratier. Skiljelinjen måste dras mellan de som är för det öppna samhället och dem som är emot det, oberoende av religion eller etnicitet. Villkoren för allianserna ska vara tydliga och definiera motståndet mot idéer som vill skada det öppna, fria och sekulära samhället.

Ett exempel på hur sådana skiljelinjer kan dras är när Anjem Choudary år 2016 dömdes till fem och ett halvt års fängelse för sitt stöd för IS. Inte för att han är troende muslim.

Försök att bilda allianser måste samtidigt göras med insikt om att det yttre trycket riskerar att utveckla en motståndsidentitet. Det kan leda till kraftiga interna påtryckningar från dem som upplever att deras tillvaro endast kan räddas genom ännu hårdare förtryck av sin omgivning. För det måste det finnas en beredskap.

De som har som uppdrag att hitta potentiella förövare bör lära sig vad snabblösningen består av och vara väldigt noga och detaljerade med vad de söker efter och hur faran ser ut. Deras punktinsatser måste vara kirurgiskt preciserade. Svepande generaliseringar som misstänkliggör fel uttryck tätar naturligtvis leden. Det i sin tur omöjliggör de allianser som behövs för att motarbeta de krafter som för närvarande är hotade till sin existens.

DN Debatt. 11 april 2017
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.