Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Genusperspektiv behövs i svensk migrationspolitik”

Utöka antalet kvotflyktingar och ge UNHCR i uppdrag att prioritera flickor och kvinnor. Det är ett första steg mot en mer könsjämn invandring, skriver artikelförfattarna. Bilden: en irakisk flicka i ett flyktingläger utanför Kirkuk.
Utöka antalet kvotflyktingar och ge UNHCR i uppdrag att prioritera flickor och kvinnor. Det är ett första steg mot en mer könsjämn invandring, skriver artikelförfattarna. Bilden: en irakisk flicka i ett flyktingläger utanför Kirkuk. Foto: MARWAN IBRAHIM TT

Oroande utveckling. Alla som kommer hit måste redan under asyltiden delta i en introduktionskurs om den svenska värdegrunden och förbinda sig till ett samhällskontrakt. Vi bör också kraftigt utöka antalet kvotflyktingar och prioritera flickor och kvinnor för att komma till rätta med den skeva könsbalansen i invandringen, skriver fyra Liberaler.

Det blev ett mörkt år för Europa. Trots att EU:s 28 medlemsländer enats om ett gemensamt asylsystem visade förra årets flyktingkatastrof, med en miljon asylsökande, att flyktingpolitiken inte fungerar när den sätts på prov.

Sverige är ett litet medlemsland i EU. Vi har tagit störst ansvar och tagit emot flest flyktingar i förhållande till vår befolkningsstorlek. Det är oacceptabelt att det finns länder i EU som inte respekterar de system vi gemensamt fattat beslut om och inte tar emot flyktingar.

Förra året sökte över 160 000 människor asyl i Sverige. 70 procent av ansökningarna utgjordes av män. Bland ensamkommande barn och tonåringar var det 35 369 asylansökningar. Bland dessa var 23 480 afghanska tonårskillar.

När majoriteten av asylinvandringen består av män och ensamkommande tonårskillar påverkar det jämställdheten. SVT räknade tidigare i år fram siffror på hur könsfördelningen mellan pojkar och flickor påverkas i åldrarna 15 och 16 när så många ensamkommande består av tonårskillar. Med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) över befintlig befolkning och Migrationsverkets statistisk över ensamkommande barn och unga  är slutsatsen att det idag går 119 pojkar på 100 flickor bland landets 15 åringar. I åldern 16 år är skillnaderna ännu större med 126 pojkar på 100 flickor. 

Förra året var de största invandringsgrupperna från Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea, Somalia och Iran. I dessa länder är hederskulturen en del av samhällsnormen. Flickor och kvinnor ses som andra klassens medborgare och deras rättigheter är kraftigt begränsade.

Trots att vi har våra egna jämställdhetsproblem med våld i nära relationer, män som begår övergrepp och våldtar kvinnor så har vi kommit betydligt längre med vårt jämställdhetsarbete.

Det går inte att bortse från att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och de länder asylinvandringen dominerar ifrån. Det är en skymf mot de flickor och kvinnor som varje dag får sina rättigheter kränkta i dessa länder om vi inte ser skillnaderna. Men det är också ett sätt att nedgradera den kamp för jämställdhet kvinnorättsrörelsen i generationer kämpat för i Sverige.

 

Det får inte råda minsta oklarhet om att livet i Sverige förutsätter att man respekterar denna värdegrund. Att avstå från att skriva under ett sådant kontrakt bör få konsekvenser för den enskildes asylansökan.

 

Det saknas en jämställdhetskonsekvensanalys över asylinvandringen i dag och hur kulturkrockarna slår mot jämställdheten. Regeringen har inte gjort en helhetssyn över situationen. I andra länder, som till exempel Kanada, är det en självklarhet att ha ett genusperspektiv i sin invandringspolitik, vilket är nödvändigt att det görs även i Sverige.

Sverige har hamnat i ett politiskt ledarlöst vakuum. Vi har en historisk svag regering. Det finns en beröringsskräck att prata om de utmaningar den stora invandringen innebär. I rädslan att spela Sverigedemokraterna i händerna, drivs en politik som går ut på att tiga ihjäl viktiga samhällsfrågor.

De etablerade partierna, även vårt parti, Liberalerna, har varken mött den oro eller svarat på frågor människor ställer i dag. Var ska flyktingarna bo? Hur ska de lära sig svenska och komma i arbete? Hur påverkas jämställdheten när en majoritet av flyktingarna är män och tonårskillar från mindre jämställda länder med en annan syn på kvinnors och mäns rättigheter.

I World Economic Forums, ”Global Gender Gap Report Index” för 2015, placerade sig Sverige som världens fjärde mest jämställda land och Syrien på plats 143 av 145. Dessa jämförelser går inte att bortse ifrån när vi pratar integrationsutmaningar.

Vi är oroade över utvecklingen. Ett nytt socialt landskap har vuxit fram i Sverige, präglat av bostadssegregation, hög arbetslöshet, dåliga skolresultat, hedersrelaterat kvinnoförtryck och maktlöshet. Det är en utveckling som delar Sverige och kommer förstärka framväxten av parallella samhällen och det hedersrelaterade våldet och förtrycket som redan drabbar allt för många i Sverige i dag.

Integrationspolitiken kan inte bara handla om arbete, språk och utbildning. Det måste också handla om värderingar och jämställdhet. Ska Sverige vara ett öppet och välkomnande land, är det nödvändigt att vi formar en värdegrund som kännetecknas av respekt för demokratin, mänskliga fri – och rättigheter och särskilt jämställdhet och yttrandefrihet.

Ska vi klara av utmaningarna med integrationen på ett värdigt sätt är det nödvändigt att vi prioriterar vilka vi i första hand ska hjälpa. För sanningen är att vi inte kan hjälpa alla. Syrienflyktingarna som flytt inbördeskriget och flickor och kvinnor som lever under mycket svåra förhållanden i flyktinglägren i Mellanöstern är de mest utsatta i dag och bör prioriteras.

Sverige kan påverka FN:s kvotflyktingsystem genom att kraftigt utöka antalet kvotflyktingar och ge UNHCR i uppdrag att uteslutande prioritera flickor och kvinnor, om det inte finns ömmande skäl, som till exempel att pojkar ska få följa med sina mammor hit. Det är ett första steg i att få en mer könsjämn invandring.

Det ska vara obligatoriskt för alla som kommer hit att redan under asyltiden delta i en introduktionskurs om den liberala demokratin. Det innebär att man förbinder sig till ett samhällskontrakt. Det får inte råda minsta oklarhet om att livet i Sverige förutsätter att man respekterar denna värdegrund. Att avstå från att skriva under ett sådant kontrakt bör få konsekvenser för den enskildes asylansökan.

Vi vill även att påföljderna för den som inte är svensk medborgare och begår allvarliga brott som leder till fängelsestraff över två år ska bli tuffare och leda till permanent utvisning. Hänvisning ska givetvis tas till internationella konventioner men upprätthåller man hederskulturens förtryckande normer, kränker flickors och kvinnors frihet har man förbrukat sin rätt att leva i Sverige.

Liberala Kvinnor vill att Sverige vara ett öppet land för de som på grund av krig och förtryck söker sin tillflykt hit. Men då är det viktigt att ta tag i missbruket av öppenheten. Dels för att skydda den stora majoriteten invandrare som sköter sig och gör värdefulla insatser i vårt samhälle som annars riskerar stämplas kollektivt för enskilda brottslingars handlingar. Men också att värna om allmänhetens vilja att ta emot fler flyktingar.

År 2002, tog Liberalernas dåvarande partiledare, Lars Leijonborg, strid för en ny integrationspolitisk linje och lyfte locket av i den infekterade integrationsdebatten. Budskapet var tydligt. Alla som bor i Sverige ska göra rätt för sig och respektera de värderingar vårt sekulära samhälle vilar på. Jämställdhets- och värderingsfrågorna blev därmed centrala inslag i vårt partis integrationspolitik.

Vi hade högt förtroende i integrationsfrågorna i många år. Det förtroendet har vi tappat i dag.

Liberala Kvinnor uppmanar Liberalernas partiledning att kliva fram och ta ansvar för integrationen. Svensk politik saknar ledarskap och de partier som fortsätter ducka för utmaningarna kommer få sin dom av väljarna vid nästa val. Den domen bör inte falla på Sveriges liberala parti.

DN Debatt. 5 februari 2016

Läs fler artiklar. Till DN:s debattsida

Förtydligande 2016-02-04 20:30
Källan till siffrorna som visar könsfördelningen mellan femtonåriga och sextonåriga flickor och pojkar har tydliggjorts.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.