Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Godtyckligt regelverk hotar friheten på nätet”

Viktig roll. Reglerna som möjliggör stängning av hemsidor på internet präglas av godtycke och otydlighet. Men det behöver inte vara särskilt svårt att skapa ett nytt och rättssäkert regelverk. Här har Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström en viktig roll. Frågan är om hon tar sitt ansvar, skriver politiker och nätdebattörer.

Att hemsidor eller annat material på nätet tas ner och görs otillgängligt efter krav från upphovsrättsinnehavare, intresseorganisationer, polis och åklagare är ett växande problem och ett hot mot rättssäkerhet och yttrandefrihet inom såväl Sverige som resten av EU.

Vem som får begära nedtagningar och när så får ske varierar i dag stort mellan EU-länderna. EU-kommissionens departement för marknadsfrågor har efter tre års intensiv utredning påvisat att dagens ordning ofta präglas av rättsosäkerhet och godtycke. Sverige är inget undantag. Varken medborgare eller företag kan känna sig säkra och trygga när en process som är central för det offentliga samtalet är oreglerad, otydlig och oförutsägbar.

Det finns anledning för var och en av oss att oroa oss för hur praxis i dag bestäms i slutna rum utan offentlig insyn. Vi bör alla arbeta för en mer transparent och rättssäker process.

Direktivet som ligger till grund för nedtagningarna föreskriver att informationstjänsteleverantörer skyndsamt ska vidta åtgärder för att ta bort information så snart de har fått kännedom om att den bidrar till olaglig verksamhet. När direktivet skrevs år 2000 förutsatte man att medlemsstaterna i samarbete med marknadsaktörer efter hand skulle utarbeta noggrannare föreskrifter om nödvändiga praktiska processer och åtgärder. Det har dock inte skett.

Frågan berör inte bara dem som vill reformera upphovsrätten eftersom det inte bara är kriminellt eller äganderättsligt omtvistat material som tas ner. Även politisk satir och obekväma åsikter riskerar nedtagningar. Hit hör information om ätstörningar, bomber och självmord.

Redan i dag försvinner politiskt känsligt material från nätet i Sverige och EU. Riskerna med godtyckligheten kommer att öka när även lobbyister och intresseorganisationer kan kräva nedtagningar, vare sig det är för att skydda affärsintressen, driva en politisk fråga, eller av mer allmänt hållna och behjärtansvärda skäl.

I dag kommunicerar många olika företag och organisationer med allmänheten över nätet, även sådana som inte i första hand arbetar med informationsspridning. Dagens situation medför att såväl små som stora företag tvingas arbeta under hot om censur, vilket är svårt, krävande och kostsamt. I förlängningen riskerar det att skada deras förtroende hos konsumenterna.

Värre än de merkostnader och goodwillförluster som nedtagningsåtgärderna medför för företag och deras kunder är den hämsko på kreativitet och informationsdelning som självcensur innebär. Ängsliga och osäkra företagsjurister kommer, för att förebygga nedtagningsprocesser, att hindra sina organisationer från att sprida material som kanske aldrig skulle ha lett till åtgärder från rättighetsinnehavare eller andra.

En enkätundersökning utförd av EU-kommissionen avslöjar att de enda som är nöjda med dagens ordning är upphovsrättsindustrin. Alla andra aktörer som besvarade enkäten önskade sig ökad juridisk tydlighet. I svaren framgår att riskerna för både yttrandefriheten och näringsfriheten bedöms vara påtagliga.

Lyckligtvis behöver det inte vara svårt att skapa ett tydligt och rättssäkert regelverk med ordentliga skyddsåtgärder. Frågan skulle kunna regleras i ett EU-direktiv som säkerställde tydliga och likformiga kriterier och regler i EU. Genom att välja lösningen med ett EU-direktiv garanteras även att Europaparlamentet involveras och att frågan behandlas under öppna och demokratiska former.

Läckor från kommissionens direktorat för inrikesfrågor bekräftar att Sveriges kommissionär Cecilia Malmström satt stopp för ett existerande förslag till ett sådant direktiv. Med ansvar för polisiära frågor och inrikesfrågor i EU har Malmström ett extra tungt ansvar för både förutsägbarhet och rättssäkerhet för EU-medborgarna.

Tjänstemän som Cecilia Malmström ansvarat för har dock i stället ägnat sig åt att utreda hur polis- och åklagarmyndigheter, företag och andra själva ska kunna begära att material som uppfattas som stötande, uppviglande eller upprörande tas bort. Detta utan någon rättslig eller administrativ process med stöd i vare sig lagstiftning eller annat formellt regelverk.

När det uppdagades fann Malmström och andra kommissionärer att agerandet riskerade att skada förtroendet för EU och de gjorde offentlig avbön.

Genom att nu arbeta för transparens i EU:s politiska processer och stödja parlamentets demokratiska roll kan Cecilia Malmström bidra till att återupprätta det förlorade förtroendet.

Malmström måste av sina kolleger i kommissionen kräva ett direktiv som skapar juridisk tydlighet för alla aktörer i samhället och som inte utestänger Europaparlamentet från att debattera frågor som rör yttrandefrihet och medborgares rättigheter.

Här finns goda förutsättningar att främja kunskapsgrundad, problemlösningsorienterad och demokratisk politik i EU. Kommer du att göra det Cecilia Malmström?