Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Gör som Finland och underlätta privata donationer till universitet”

Foto: Janerik Henriksson TT

Global trend. Om regeringen menar allvar med att kunskap ska vara grunden för en positiv samhällsutveckling och vårt främsta internationella konkurrensmedel bör incitament för privata donationer till universitet och högskolor stärkas markant, skriver tre forskare.

Investeringar i kunskap – forskning och utbildning – avgör på sikt hur ett lands tillväxt och välstånd utvecklas. Den globala konkurrensen om de bästa hjärnorna, tekniken och entreprenörskapet är redan ytterst hård och kan förväntas bli ännu tuffare framöver. För att behålla och locka till sig de bästa forskarna måste Sverige bygga globalt konkurrenskraftiga universitet. Kombinerat med en global entreprenörskapsmiljö i världsklass skapas goda förutsättningar för en stark svensk ekonomi driven av innovation och utvecklingsförmåga.

Hur ska då de svenska universiteten kunna lyftas ytterligare? En handfull borde återfinnas bland världens 100 högst rankade. Tillgång till forskningsmedel är en nyckelfråga. Staten står i dag för den övergripande delen av universitetens forskningsfinansiering. Men behoven från andra sektorer är trängande och medel från privat sektor (individer, stiftelser och företag) spelar en betydande – och ökande – roll för universitetens forskningsfinansiering. Det är en global trend där särskilt donationer från förmögna privatpersoner i USA ökat kraftigt: Facebooks grundare Mark Zuckerberg, som nyligen aviserade att han planerar att donera 99 procent av sin förmögenhet (cirka 380 miljarder kronor), är det senaste exemplet.

Vi hävdar att det är viktigt att bygga en legal miljö som främjar donationer – inte bara för att det genererar en större kassa för Sveriges lärosäten utan också för att det är en del av samverkansuppgiften där universiteten och högskolor uppmärksammas på angelägna samhällsproblem. En internationell utblick visar dock att Sverige ligger långt efter när det kommer till ramverk för privat finansiering av forskning och utbildning. Jämfört med till exempel vårt grannland Finland har Sverige mycket att lära.

Liknande reformer har visserligen diskuterats i Sverige under de senaste åren men väldigt lite har hänt på området. Redan i utredningsbetänkandet Resurser för kvalitet, (SOU 2007:81) föreslogs en ny strategi och ett nytt förhållningssätt till dem som vill bidra till att stärka universitetens och högskolornas forskning. En sådan strategi hade några år tidigare förordats av EU, som i rapporten ”Giving more for research” (2004) presenterat 17 rekommendationer om åtgärder medlemsstater måste vidta för att främja stiftelsers, ideella organisationers och individers villighet att bidra till investeringar i forskning och utveckling. Bland de viktigaste av dessa kan nämnas att donationer och gåvor av individer, företag och stiftelser bör gynnas genom generösa skatteavdrag; att medlemstaternas regeringar uppmanas att, i tillägg till existerande anslag till forskning och utveckling, bör skapa ett system av ”matching funds” för projekt stödda genom privata källor; att universiteten uppmuntras att skapa egna stiftelser för att genera resurser för forskning. ”Resursutredningen” förordade att dessa förslag även skulle genomföras i Sverige.

 

I Finland genomfördes 2010 en högskolereform som innebar ett kraftigt ökat självbestämmande för universiteten.

 

Den privata finansieringen av våra universitet och högskolor spelar på många sätt en mycket viktig roll. Den icke-statliga delen bidrar med resurser som skattebetalarna ”slipper” stå för, men betydelsen är större än så. Bland annat tyder erfarenheter från andra länder på att privat finansiering genererar processer som borgar för att den vetenskapliga kvaliteten blir högre och driver fram en nyttig samverkan med näringsliv och samhälle. Mångfalden av finansiärer medverkar även till en kvalitetsdriven verksamhet inom forskning och utbildning. Många europeiska länder har infört olika former av ”matchning” av privat givande till universitet och högskolor. För att kunna hålla uppe kvalitetsnivån på universitetssystemet i Storbritannien infördes 2007 en fond med 200 miljoner pund som under en treårsperiod skulle stimulera ökat givande till universiteten. Den ordning som införts i Norge med direkt hänvisning till EU:s rapport innebär att den norska staten numera bidrar med 25 procent i gåvoförstärkning för att matcha privat finansiering av fri forskning.

Men framför allt måste vi hänvisa till vad som görs i Finland. Där genomfördes 2010 en högskolereform som innebar ett kraftigt ökat självbestämmande för universiteten. Detta kombinerades – för det första – med en ”matchningsfond” som nu är inne på sin andra runda och pågår till halvårsskiftet 2017. Den finska staten har matchat externt insamlade medel med ytterligare 2,5 euro, vilket i den andra rundan har ökat till tre euro (upp till ett givet tak om 150 miljoner euro för alla universitet). För det andra infördes redan 2008 en avdragsrätt för näringsidkare med upp till 250 000 euro som utsträcktes till att omfatta även privatpersoner under perioden 2009 till 2013, det vill säga genom att ett tidsbestämt donationsfönster öppnades. Matchningspengarna måste avsättas i en fond där avkastningen används för olika projekt, medan privata donationer kan användas mer fritt. Avdragsrätten gäller donationer till vetenskap, konst och finskt kulturarv.

De finska reformerna bidrar till att förstärka lärosätenas kapitalbas men har också en strategisk betydelse för lärosätena. Trycket har ökat på relationsbyggande med omvärlden, det bör förbättra såväl möjligheterna som kvaliteten i tredje uppgiften – alltså lärosätenas samverkan med det omgivande samhället.

De finska reformerna står i stark kontrast till den svenska politiken där den tidigare mycket begränsade möjligheten till skattereduktion på 25 procent av gåvor upp till ett belopp av 6 000 kronor just avskaffats. Om regeringen menar allvar med att kunskap ska vara grunden för en positiv samhällsutveckling och vårt främsta internationella konkurrensmedel bör incitament för privata donationer till universitet och högskolor stärkas markant!

DN Debatt. 13 januari 2016 (2)

Debattartikel
Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH, Dan Brändström, professor, Johanna Palmberg, forskningsledare Entreprenörskapsforum och ekon dr KTH :
”Gör som Finland och underlätta privata donationer till universitet”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.