Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Gör Sverige till ­föregångsland med skarpare lagar mot kemikalier i vardagen”

Nappflaskor måste numera vara fria från bis­fe­nol A. Fler produkter måste omfattas.
Nappflaskor måste numera vara fria från bis­fe­nol A. Fler produkter måste omfattas. Foto: Alamy

Nya åtgärder. Arbetet för att få bort hormonstörande ämnen får inte avstanna. Ställ högre krav på tillverkarna, förbjud bisfenol A i fler produkter, och skärp EU:s kemikalielag­stiftning, skriver ­Centerpartiet och Naturskyddsföreningen.

Kroppen styrs av hormoner. Vi har hormonsystem som vi är beroende av för vårt välbefinnande, för att ämnesomsättningen ska fungera, för möjligheten att kunna få barn. När vi utsätts för olika kemikalier som stör hormonernas funktion kan det därför få stora negativa konsekvenser för oss människor.

De hormonstörande ämnena finns nära oss, i vår vardag. De kan hittas träningsredskap, i de solkrämer som vi smörjer in oss själva och våra barn med. I matförpackningar och skor. I byggmaterial och elektronik. I de färgglada plastpoolerna som barnen leker med i trädgården. I plastgolven vi lägger i våra hus.

Forskare är oroliga över de effekter som hormonstörande ämnen tycks ha, särskilt på barn och barns hjärnor. Det handlar bland annat om risk för lägre IQ, missbildade könsorgan och tidigarelagd pubertet. Men även sjukdomar som hormonrelaterad cancer, diabetes typ II, sköldkörtelproblem samt ökad risk för missfall kan härledas till hormonstörande ämnen.

Medvetenheten bland konsumenter har ökat de senaste åren. Kommuner börjar ställa om till giftfria förskolor, och tack vare Alliansen finns nu vägledningar för kommunerna till detta arbete. Men även om kunskapen har spridits, så behöver vi fortsätta arbeta för att minimera riskerna att utsättas för skadliga ämnen.

Naturskyddsföreningen har varit pådrivande, både i opinionsbildning och i handfasta råd om hur man kan göra kemikaliesmarta val och minska riskerna i sin vardag. För Centerpartiet är en av de viktigaste prioriteringarna att giftiga och hormonstörande kemikalier ska bort. Ingen ska behöva oroa sig för att maten man äter eller badankan barnet tuggar på i badkaret är förenat med hälsofara.

Under förra mandatperioden togs flera initiativ med handlingsplan för giftfri vardag samt utredningar kring bland annat utfasning av bisfenol A och införande av en kemikalieskatt. Den nuvarande regeringen har fortsatt flera av initiativen men arbetet framåt, det har avstannat.

När det gäller de skadliga kemikalierna är det viktigt att vi inte tappar tempo. Vi föreslår därför följande fem åtgärder:

• Skadliga kemikalier ska bära sina miljö­kostnader. En giftfri vardag kräver nya styrmedel för att minska halterna av skadliga kemikalier. Därför tillsatte Alliansregeringen en Kemikalieskatteutredning. Utredningens förslag är på remiss men vi kan konstatera att det är angeläget att skadliga kemikalier i högre grad bär sina miljökostnader. Införandet av en träffsäker kemikalieskatt skulle vara viktigt verktyg i arbetet för att fasa ut och ersätta skadliga kemikalier.

• Förbjud det hormonstörande ämnet bisfenol A i fler produkter. Bland annat i kassakvitton och konservburkar. En statlig utredning lämnade i januari förslag om hur detta kan genomföras. Utredningens förslag måste tas vidare, i första steg genom att den remitteras, och lagstiftning tas fram för att förbudet sedan ska kunna träda i kraft. Bisfenolutredningen föreslog även steg för att fasa ut andra bisfenoler. Därför behöver ett parallellt arbete startas upp, med målet att reglera fler produktgrupper samt fler bisfenoler i vardagsprodukter. Ett sådant uppdrag kan lämpligen ges till Kemikalieinspektionen.

• Skärp EU:s kemikalielagstiftning. Sverige bör vara mer pådrivande för att EU-kommissionen ska fastställa kriterier för hormonstörande ämnen så snart som möjligt. EU:s kemikalielagstiftning Reach är ett viktigt instrument för att minska användningen av farliga ämnen, men lagen behöver bli ännu bättre. Takten måste öka när det gäller utfasningen av de allra farligaste ämnena, de som är cancerogena eller mycket långlivade i naturen. Bland annat genom att det blir möjligt att förbjuda farliga kemikalier i grupp. Samtidigt behöver kombinations- och cocktaileffekter bli en del i prövningen av kemikalier. För att öka takten av utfasning av de allra farligaste ämnena måste Sverige ta fram kunskap om och föreslå fler ämnen för prövning inom Reach.

• Gå före och inför nationella förbud. När det gäller ämnen som vi redan i dag vet har påverkan på vårt hormonsystem måste vi kunna gå före EU och förbjuda nationellt. Sverige var tidigt ute gällande bisfenol A i nappflaskor och barnmatsburkar. Att Danmark av EU tvingades ta bort nationella förbud mot flera typer av ftalater, hormonstörande ämnen som används i till exempel sandaler och duschförhängen, är fel väg att gå. Sverige bör följa Danmarks exempel och kartlägga vilka kemikalier vi redan i dag kan föreslå ytterligare nationella begränsningar av – i väntan på att EU tar sitt ansvar och utvecklar sin lagstiftning. Det bör även utredas vilka ämnen som inte är reglerade inom Reach, samt vilka produkter som Reach-lagstiftningen inte täcker, för att kunna nå resultat snabbare.

• Inför upphandlingsstöd för en giftfri vardag. Många kommunala förskolor har påbörjat eller finns i en kommun som har beslutat att påbörja ett arbete för en giftfri vardag. Men, nära hälften av förskolorna ligger i kommuner som ännu inte kommit i gång. Frågorna är ofta komplexa och kräver kunskap inte minst i upphandlingssituationer. Riksdagen beslutade nyligen att regeringen behöver återkomma med förslag på hur upphandlingsstödet avseende en giftfri vardag kan utvecklas. Detta bör göras så snart som möjligt. Frivilliga bransch- och företagsinitiativ bör stöttas och konsumenter måste också kunna göra medvetna val. Därför behöver information, märkning och varu­deklarationer utvecklas. Vi ser fram emot förslag från regeringen gällande upphandlingsstöd och innehållsdeklaration för en giftfri vardag.

Vi måste ta krafttag för att minska vår exponering för hormonstörande ämnen. Här finns starka skäl att tillämpa försiktighetsprincipen. Även om vi i dag inte vet alla samband och mer kunskap krävs så vet vi tillräckligt för att agera kraftfullt redan nu. Det är vår egen och våra barns hälsa som vi annars riskerar.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.