Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Gör Sverige till testbädd för sakernas internet”

Foto: Alamy

Uppkopplad värld. Den tekniska utvecklingen går snabbt och gör att vi kan skapa tjänster som förändrar och förbättrar. Snart lever vi i ett helt annat, uppkopplat, samhälle. Men regeringen tycks ha missat vidden av den revolution som står för dörren, skriver Kristina Höök och Darja Isaksson.

Efter Internet och mobiltelefonerna står vi inför nästa tekniska revolution – Internet of Things, IoT. På svenska kallas det också för ”sakernas internet”. Möjlig­heterna är enorma. Inte minst för ett IT- och exportberoende land som Sverige. Men vår syn på öppenhet, delaktighet och personlig integritet måste uppdateras. Sverige behöver ta ett nationellt grepp. Ett förslag är att göra Sverige till en global testbädd för IoT-driven innovation.

Vår tillvaro kommer att revolutioneras ännu en gång – på samma sätt som den gjorde när datorerna tog plats i våra hem och liv. Den här gången vet vi med större säkerhet i vilken riktning utvecklingen går. Allt fler saker kommer att kopplas upp mot internet. Helt nya möjligheter öppnas för tekniska lösningar som förenklar vår vardag och hjälper oss att leva hållbart.

Förväntningarna är – med rätta – mycket stora. De som lyckas omsätta sakernas internet till nya produkter och tjänster står inför hisnande möjligheter – inte minst ekonomiska. Det är en kapplöpning där ingen vill halka efter. I princip alla stora teknikföretag har i dag en vision för sakernas internet. Ericsson tror på 50 miljarder internetuppkopplade saker i världen år 2020. Telias vision för Sverige är 300 miljoner uppkopplade saker samma år. Företag som ABB, Telenor och LKAB menar att sakernas internet kommer att vara betydande för deras framtid. Sverige har med teknisk excellens och trendkänslighet alla möjligheter att behålla vår position som stark IT-nation.

Redan i dag har vi kopplat upp många miljarder enheter. Alla våra mobiler är uppkopplade. Snart kommer våra bilar att vara uppkopplade. Elmätarna i våra hus är uppkopplade. Alla våra spelkonsoler är uppkopplade. Alla enheter i en fabrik, inklusive verktyg, kommer att vara uppkopplade så att vi alltid vet var och i vilket tillstånd saker befinner sig. Posten följer alla paket genom transportsystemet. Sensorer läser av vattenkvaliteten på våra badplatser. Alla parkeringsplatser i en stad är uppkopplade. Bullernivån på de stora gatorna i Stockholm mäts. Vi vet till och med hur mycket choklad, läsk och chips som finns i automaten på pendeltågs­stationen och kan fylla på när det behövs.

Ett annat område där vi i framtiden kommer att ha stor nytta av uppkoppling är inom väder och meteorologi. Med hjälp av sensorer, satellitbilder, med mera, kommer vi att bli ännu bättre på att förutsäga när vattnet stiger för mycket i ett område och varna de boende. Globalt kommer vi att kunna förutspå torka och extremt väder med mycket större precision än i dag.

Utvecklingen går så snabbt att vi knappt hinner reflektera över den. Det fantastiska är att vi kan skapa tjänster som förändrar och förbättrar vår vardag, hanterar energiförbrukning, automatiserar farliga och smutsiga arbeten, och skapar möjligheter till lek och spel. Faktum är att vi kommer leva i ett helt annat, uppkopplat, samhälle.

Bolag som Google och Apple har tidigt insett och satsat på sakernas internet från olika perspektiv. Även Kina har gjort likande satsningar i sina femårsplaner.

Oroväckande nog tycks den svenska regeringen inte ha insett vidden av den revolution som står för dörren. Sakernas internet nämns över huvud taget inte i den Digitala agendan eller Digitaliseringskommissionen. IT-ministern har inte uttalat någon vision för Sverige och sakernas internet.

För att Sverige ska kunna behålla sin position som ledande IT-nation, och nyckelspelare inom sakernas internet, behövs åtgärder.

1 Nationell informationspolicy. Sverige har länge varit en internationell förebild för öppen­het. Vi är vana vid fri tillgång till information och ser offentlighetsprincipen som en självklarhet. Sverige bör visa att öppenhet hör hemma också i IT-världen – och att öppenhet går att kombinera med stor respekt för den personliga integriteten. Varken slutna globala bolag eller kriminella nätverk bör få diktera villkoren. Sverige bör även i framtiden vara ett föregångsland för öppenhet. Därför bör vi ta internationell ledning i en diskussion om öppenhet och integritet i en informationsdriven demokrati. Nationellt behöver vi en informationspolicy som visar hur man kombinerar öppenhet och delaktighet med hänsyn till personlig integritet.

2 Sverige som global testbädd. Utveckling av morgondagens tjänster kräver information. Data är mer än någonsin ett konkurrensvapen. Med data kan vi förstå människors beteenden, vilka val vi gör, när och varför. Googles vision om att samla all världens information handlar om just detta. Samtidigt väcks frågor om att ett enskilt företag har sådan makt. Här kan den svenska traditionen av öppenhet visa sig värdefull på ett sätt som vi aldrig kunnat ana.

Vi har en tradition av nationella satsningar som har betytt mycket för Sverige som IT-nation. Bredbandsutbyggnaden och hem-pc till exempel. Men vi har inte längre något försprång. Sverige bör formulera som målsättning att etablera sig som en global testbädd för innovationer inom sakernas internet.

3 Incitamentsstruktur. Vi behöver incitament för att maximera mängden aktörer – både privata och offentliga – som vill dela med sig av information. Vi behöver tillgängliggöra så mycket information som möjligt från vitt skilda områden – fastigheter, energi, friskvård, butiker, skolor et cetera. Offentliga organisationer bör gå i första ledet. Incitament kan exempelvis vara skatteavdrag för investeringar. Vi behöver också en strategi för hantering av information. Inte minst för att undvika en uppsjö av olika api:er.

4 Innovativ tillväxt i skola och näringsliv. Slutligen behöver Sverige, precis som andra länder i framkant, bli bättre på att se kopplingen mellan innovativ tillväxt och satsningar på såväl skola som näringsliv.

Vi behöver till exempel säkerställa fortsatt hög digital kompetens ur ett globalt perspektiv, för att kunna ta vara på de möjligheter som öppnar sig. I Norge jämförs digital kompetens med läsning, skrivning och matematik. I USA ses IT-utvecklingen som en del i ett innovationssystem där även skolor ingår. Vi menar att vi även i Sverige måste sluta att se på datorer i skolan som enbart pedagogiska hjälpmedel. Våra ungdomar måste få vara kreativa med digitala material på samma sätt som de lär sig skriva, måla, rita, sy och göra träfigurer i slöjden. På så vis kan intresse väckas för alltifrån slöjd till fysik, men framför allt ger vi våra barn tidiga erfarenheter av att själva kunna skapa produkter och uttrycka sig med hjälp av ny teknik. Och det tror vi är viktiga erfarenheter för att skola generationer av innovatörer, entreprenörer och kreatörer som tillsammans bygger vår framtid.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.