Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Gör vägen till jobb enklare för utländska sjuksköterskor”

Stora delar av sjukvården skulle inte fungera om inte människor från andra länder hade kommit till Sverige och börjat arbeta på våra vårdcentraler och akutsjukhus, skriver Filippa Reinfeldt och Tobias Billström.
Stora delar av sjukvården skulle inte fungera om inte människor från andra länder hade kommit till Sverige och börjat arbeta på våra vårdcentraler och akutsjukhus, skriver Filippa Reinfeldt och Tobias Billström. Foto: Marmaduke St. John / Alamy

Resurser finns. Det råder kronisk brist på sjuksköterskor i Sverige, och de som behöver vård får lida. Arbetskraftsinvandring kan lösa problemen, men då måste det bli enklare för utländska sjuksköterskor att komma in på arbetsmarknaden. En snabb förändring krävs, skriver Moderaternas Filippa Reinfeldt och Tobias Billström.

Nu under sommarmånaderna märks den kroniska bristen på sjuksköterskor i Sverige extra tydligt och bristen leder till att många sjukhus tvingas att hålla nödvändiga vårdplatser stängda. Alliansregeringen genomför kraftiga satsningar på att få fler utbildningsplatser för sjuksköterskor, vilket är långsiktigt avgörande för att lösa kompetensförsörjningen inom sjukvården. Samtidigt behöver vi också mer brådskande åtgärder för att lösa bristen på kvali­ficerad vårdpersonal. Arbetskraftsinvandring kan vara en del av lösningen.

Ett viktigt steg för att lösa bristen på kvalificerad personal inom vården är att utländska sjuksköterskor snabbare får möjlighet att delta i den svenska arbetsmarknaden. Statistik från Riksrevisionen menar att det i genomsnitt tar 4,8 år för en utomeuropeisk sjuksköterska att gå från ankomsthallen på Arlanda till att få lov att börja arbeta som sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus. Förra året var det bara 320 utomeuropeiska sjuksköterskor som fick en svensk legitimation.

Den medicinska säkerheten är givetvis överordnad men vi är övertygade om att det går att förkorta tiden för att få sin vårdkunskap validerad av myndigheterna. För sjuksköters­kor med utbildning utanför EU är bara själva handläggningstiden för ansökan om att få sin kunskap validerad hos Socialstyrelsen runt sex månader. Sådana väntetider har vi inte råd med när sjukvården lider av dagens brist på kompetent personal. Sjuksköterskor som kommer från EU-länder slipper hela den processen, tack vare gemensamma EU-standarder. Vi vet att Sverige är ett attraktivt land när det gäller levnadsvillkor, jämställdhet och livskvalitet, men kylan, mörkret och språket är till vår nackdel. Därför är det extra angeläget att vi minimerar svårig­heterna att söka sig till Sverige för att arbeta inom sjukvårdssektorn. För Sverige är inte det enda landet som står inför bekymmer när det gäller att bemanna hälso- och sjukvården.

Det finns flera åtgärder som kan påskynda processen och kapa köerna för utländska sjuksköterskor, oavsett om de kommer till Sverige som flyktingar eller via den arbets­- krafts­invandringsreform som infördes 2008. I korthet handlar det om att:

1. Få ned väntetiderna för validering. Utom­europeiska sjuksköterskors kompetens måste snabbare erkännas så att landets sjukhus har möjlighet att bemanna fler vårdplatser. Tiderna för översättning av utländska betyg och meriter behöver kortas. Universitets- och högskolerådet, som har hand om bedömningen av utländsk utbildning, bör ges ökade anslag för att korta handläggningstiderna. Enskilda männi­skor som vill delta i svensk arbetsmarknad ska inte bli hindrade eller avskräckta av långa handläggningstider.

2. Underlätta komplettering av kompetens. Människor från EU kan på några veckor få sin svenska legitimation samtidigt som det tar flera år för andra. Vi vill därför undersöka om det går att använda EU-regelverket som standard för validering av sjukvårdspersonal med utomeuropeiska medicinutbildningar som kommer till Sverige och kan och vill arbeta inom hälso- och sjukvården.

Här ser vi gärna också en diskussion med fackförbund, arbetsgivare och andra berörda för att åstadkomma en förenklad väg in i svensk sjukvård.

3. Fler och utbyggda SFX-utbildningar särskilt inriktade på sjukvårdsvenska. De goda erfarenheterna av Stockholms satsning på SFI-utbildningar för människor med yrkesexamen (SFX) och då främst utbildningar särskilt inriktade mot sjukvårdsvenska bör spridas. Detta så att fler snabbare ska komma ut i sjukvården. Vi vet att språket i dag är ett hinder till arbete i den svenska sjukvården och genom att förenkla och förstärka möjligheten till målinriktad språk­undervisning vill vi sänka den tröskeln.

4. Ta tillvara på kompetens som redan finns i Sverige. Det handlar om att tillvarata den otroliga kompetens som finns hos de människor som kommer hit genom vår arbetskraftsinvandringsreform eller flyr till Sverige. Genom ett arbete där man själv har mycket kunskap och ett sammanhang med kolleger kan det också innebära stora vinster för den enskilde. Många av dem som i dag flyr Syrien för tryggheten i Sverige är välutbildade inom hälso- och sjukvårdsområdet. Att snabbare ta till vara deras kunnande skulle tillföra svensk sjukvård kompetens och samtidigt ge dem och deras familjers integrationsprocess en flygande start.

Vi vet att stora delar av sjukvården inte skulle fungera om inte människor från andra länder hade kommit till Sverige och börjat arbeta på våra vårdcentraler och akutsjukhus. I Stockholms län har en fjärdedel av alla som arbetar i landstinget utländsk bakgrund. Detta är dels ett viktigt faktum som den som vill diskutera välfärden måste förhålla sig till. Det är också en situation som vi vill bejaka och utveckla för att hitta nya lösningar på dagens brister.

Samtidigt är det viktigt att betona att snabba på valideringsprocessen för utländska sjuk­sköterskor inte kommer att avhjälpa hela situationen. Vi måste fortsätta öka utbildningsplatserna för sjuksköterskorna i hela landet. I regeringens senaste budget utökas utbildningsplatserna för specialistsjuksköterskor, barnmorskor och sjuksköterskor. Men det handlar också om att göra arbetsmiljön mer attraktiv så att fler vill välja yrket, liksom om att locka fler att stanna kvar längre på arbetsplatsen. Här har landstingen och akutsjukhusen som stora arbetsgivare många gånger ett stort arbete framför sig för att förbättra sig inom frågor som inflytande över egen schemaläggning, arbetsbelastning och lön.

Sjukvårdens främsta resurs är alla de skickliga medarbetare som varje dag gör ett fantastiskt arbete. Därför är det viktigt att de får vara med och påverka hur en framtida, mer snabb och modern valideringsprocess skulle kunna se ut. Patientsäkerheten och trovärdigheten i legitimationen är vi inte beredda att göra avkall på.

Nya moderaterna tänker möta väljarna i september med flera förslag om hur vi ska få fler människor i arbete men också hur vi ska få fler medarbetare i hälso- och sjukvården. Fler stenar behöver vändas i arbetet att möta det behov om 11 000 fler sjuksköterskor till 2020 som SKL beskrivit. Vi vill arbeta tillsammans med vårdprofessionen och andra berörda för att hitta sätt att underlätta för dem som har fått sin vårdutbildning i ett annat land, bland annat genom att korta valideringstiden för utländska examina. Detta så att de snabbare kan bidra med sina kunskaper i den svenska vården.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.