Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Grundlagen missbrukas och måste ändras snarast”

Oroande kryphål. En ny sajt lämnar ut uppgifter om dömda personer och var de bor. Om personuppgiftslagen gällt hade sajten stängts, men eftersom sajten skaffat ett utgivningsbevis är myndigheterna fullständigt bakbundna. Nu brådskar det att ändra grundlagen, skriver Datainspektionens chef Kristina Svahn Starrsjö.

Flera sajter går förbi reglerna i personuppgiftslagen genom att skaffa ett så kallat utgivningsbevis, nu senast en webbplats som publicerar uppgifter om personer som dömts för brott under de senaste fem åren. För att komma åt det här problemet måste grundlagen ändras och det arbetet måste påbörjas så snart som möjligt.

Har grannen fällts för våldtäkt? Hur många dömda finns på gatan där du bor?

De frågorna ställer Dagens Nyheter i måndagens tidning i en artikel som handlar om en ny svensk webbplats. På sajten finns flera miljoner dokument som begärts ut som allmän handling från svenska domstolar. På webbplatsen går det via en kartfunktion att se vilka grannar som är dömda för brott. Eller så kan du direkt söka på namn eller personnummer på någon du känner.

Sajten beskriver sig själv som banbrytande. ”Du kan söka i miljontals rättsdokument från samtliga rättsområden och databasen uppdateras varje dag med nya domar och beslut samt dagboksblad från samtliga domstolar.”

Någon timme efter att DN och andra massmedia rapporterat om sajten är den tillfälligt nedstängd på grund av överbelastning. Man kan anta att många nyfikna har ställt för många frågor.

I Sverige har vi en lag, personuppgiftslagen, som är till för att skydda människor mot integritetskränkningar, och hindra att känsliga och privata uppgifter läggs ut på nätet. Om personuppgiftslagen hade gällt i det här fallet, så hade webbplatsen varit olaglig och Datainspektionen hade kunnat polisanmäla de ansvariga för brott mot personuppgiftslagen. Det har vi gjort flera gånger förut.

Nu är läget precis det omvända. Datainspektionens händer är bakbundna och det finns ingenting vi kan göra åt sajten. Hur mycket vi än vill.

Webbplatsen i fråga har nämligen ett så kallat utgivningsbevis. Ett sådant skaffar man sig hos Myndigheten för radio och tv till en kostnad av 2.000 kronor. Med utgivningsbevis så får webbplatsen samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som radio, tv och tidningar har för sina databaser. Och eftersom reglerna i grundlag väger tyngre än reglerna i övriga lagar, så behöver webbplatsen inte längre rätta sig efter reglerna i personuppgiftslagen. I princip kan vem som helst, såväl privatpersoner som företag, skaffa utgivningsbevis, för vilket ändamål som helst.

Att den här sajten är laglig oroar mig djupt på flera sätt. Enligt personuppgiftslagen är uppgifter om brott omgärdade av extra skyddsregler. I normala fall är det bara myndigheter som får registrera och hantera personuppgifter om brott, och hur exempelvis polisen hanterar sådana här uppgifter är reglerat i detalj i en särskild lag. Det är onekligen en paradox att den som har en webbplats med utgivningsbevis kan hantera uppgifterna fritt på sätt som polisen är förbjuden att göra.

På webbplatsen kan man se var dömda brottslingar bor, men hur uppdaterade är dessa uppgifter? Vad händer om en person som dömts för ett brott flyttar ifrån den adress han eller hon bodde på då de dömdes för brottet? Här finns det stora risker för att någon blir oskyldigt utpekad som brottsling. Enligt personuppgiftslagen har man rätt att få sina personuppgifter rättade om de är felaktiga. Inte heller den regeln behöver en webbplats med utgivningsbevis bry sig om.

Den här webbplatsen är långt ifrån den enda som utnyttjar utgivningsbevis till att begå systematiska integritetskränkningar. Datainspektionen tar dagligen emot samtal och mejl från personer som inte vill att deras adress, telefon eller födelsedag ska synas på sajter som med hjälp av utgivningsbevis masspublicerar sådana uppgifter.

För våra jurister som tar emot alla dessa samtal och mejl är det en stor pedagogisk utmaning att förklara att vi faktiskt inte kan göra någonting åt dessa webbplatser, även om vi förstår att folk är upprörda över att deras personuppgifter görs så fritt tillgängliga mot deras vilja.

Även om webbplatsen som hänger ut dömda brottslingar är ny är problematiken kring utgivningsbevis långt ifrån ny. Redan 2009 varnade vi i ett yttrande till justitiedepartementet att det finns betydande problem med utgivningsbevis som ger webbplatser grundlagsskydd.

”Reaktioner som vi fått ta emot vittnar om att många människor reagerar starkt på databaser som på ett lättillgängligt sätt sprider deras personuppgifter. Det är stor skillnad att på Internet uttrycka sina tankar, åsikter och känslor jämfört med att tillhandahålla hela befolkningsregister. Det kan knappast ha varit lagstiftarens avsikt att vem som helst kan sätta personuppgiftslagen ur spel genom att betala 2.000 kronor för ett utgivningsbevis”, sade min föregångare i samband med det yttrandet.

Samma år, 2009, varnade vi för att även kreditupplysningsbolag missbrukade utgivningsbevis för att kunna sprida kreditupplysningar utan att följa reglerna i kreditupplysningslagen. Vår oro hörsammades, och 2011 kom ändrad lagstiftning som åtminstone delvis täppte till det kryphål som kreditupplysningsföretagen utnyttjat.

Men för att komma åt problemet som gör det möjligt att hänga ut dömda krävs det nya lagändringar. Ändringar av grundlag kan endast genomföras efter två riksdagsbeslut med mellanliggande riksdagsval. Därför måste en parlamentarisk utredning tillsättas så snart det bara är möjligt.

Som läget är nu ser det ut att vara fritt fram för webbplatsen att publicera känsliga personuppgifter om dömda i åtminstone fem år. Hade personuppgiftslagen gällt för webbplatsen, hade den förmodligen varit stängd vid det här laget.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.