Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Halverat antal kontroller inom svenskt djurskydd”

Foto: Jonas Lindkvist

Oacceptabelt lågt. Sverige kommer trots löften i regeringsförklaringen om förstärkt djurskydd att ha ett historiskt lågt antal årsarbetskrafter inom djurskyddet 2016. Regeringen måste nu ta tag i den akuta situationen och göra omprioriteringar. Ett inrättande av en Djurskyddsinspektion är den enda vägen framåt, skriver Naturvetarna.

Samtidigt som det lider mot jul lider svenskt djurskydd. Tillsynen dräneras och en organisation som redan blöder, med låga nivåer av årsarbetskrafter och kontroller, kommer 2016 nå en ny bottennotering. Tiden är kommen för att inrätta en renodlad tillsynsmyndighet för djurskydd, Djurskyddsinspektionen.

Julen står för dörren, barnen öppnar luckorna på kalendern och julborden dukas upp. Men när det är dags att sätta sig vid julbordet är det en lucka man bör betänka som inte hör julen till. Denna lucka är tillsynen av det svenska djurskyddet.

”Tillsynen över djurskyddet förstärks” så lät det i statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring. Ett drygt år senare står vi inför en situation där Sverige kommer att ha ett historiskt lågt antal årsarbetskrafter inom djurskyddet 2016. År 2011 tillfördes ett extra tillskott till djurskyddet, delvis då verksamheten ansågs underfinansierad och delvis för att länsstyrelserna skulle få till den nödvändiga omorganisationen efter övergången från kommunerna 2009. Varje år sedan dess har länsstyrelserna fått denna påse pengar, men inte i den liggande budgeten. När detta anslag på 25 miljoner kronor nu tas bort har 11 av 21 länsstyrelser aviserat neddragningar och ytterligare sju är osäkra på konsekvenserna.

”Tillsynen över djurskyddet förstärks” så lät det i statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring. Ett drygt år senare står vi inför en situation där Sverige kommer att ha ett historiskt lågt antal årsarbetskrafter inom djurskyddet 2016.

En svensk skinka på julbordet skickar signaler om ett mervärde som djurskyddet är en garant för. Svensk djurskyddslagstiftning står sig stark i internationell jämförelse men organisationen för djurskyddet lämnar en del i övrigt att önska. Naturvetarna känner sig trygga i att djur i Sve- rige, såväl i primärproduktion som husdjur, i stort har det väldigt bra i jämförelse. Det stora problemet kommer när EU:s revisionsorgan FVO kontrollerar svensk tillsyn nästa gång och återigen konstaterar att den inte håller måttet. Sveriges möjligheter att framhålla sina mervärden i svenskt lantbruk, som till exempel djur- skyddslagstiftningen, kommer att påverkas negativt då det inte kan beläggas att skyddet upprätthålls. Bilden av att svensk julskinka har ett högre värde kommer naggas i kanten, då bristen i tillsynsorganisationen sänder sådana signaler.

Naturvetarna har vid upprepade tillfällen kartlagt hur arbetsmiljön ser ut för djurskyddsinspektörer. I vår senaste studie svarade 84 procent att de utsatts för hot i tjänsten. Inspektörerna har en mycket utsatt arbetssituation, där även våld förekommer i extrema fall. Regeringen har också uppmärksammat denna problematik. I regleringsbrevet för 2015 står bland annat att läsa att ”länsstyrelserna ska rapportera om eventuella problem med hot och våld riktat mot personal inom verksamhetsområdet livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor.”

Ett av de bästa sätten att förebygga hotfulla situationer är att åka två inspektörer på kontroller. Om antalet tjänster minskar finns istället en uppenbar risk att antalet ensamkontroller ökar. Vi har alltså ett läge där regeringen är väl medveten om att inspektörerna har en minst sagt problematisk arbetsmiljö. Att i ett sådant skede minska på anslag skulle möjligtvis kunna förstås utifrån att länsstyrelserna nu har anpassat sina organisationer. De aviserade neddragningarna skickar däremot en tydlig signal om att den nödvändiga omorganisationen inte har skett, en signal som vi har förmedlat till regeringen.

Sveriges möjligheter att framhålla sina mervärden i svenskt lantbruk, som till exempel djurskyddslagstiftningen, kommer att påverkas negativt då det inte kan beläggas att skyddet upprätthålls. Bilden av att svensk julskinka har ett högre värde kommer naggas i kanten

Den 1 januari 2016 har det gått sju år sedan djurskyddet flyttade till länsstyrelsen. Förevändningen att flytta på kontrollen var att det skulle bli mer effektivt, likvärdigt och rättssäkert. Grunden var bland annat en tidigare rapport från EU:s revisionsorgan FVO. ”Sverige har i dag svårt att garantera att regelverket om offentlig kontroll efterlevs på djurskyddsområdet” står det i en publikation från Jordbruksverket 2009, tiden för övergången. Enligt samma broschyr skedde cirka 23 000 kontroller vid denna tidpunkt. Samma siffra för 2014 var 12 820, nästintill en halvering av antalet kontroller. Verket skriver också i en rapport till regeringskansliet tidigare i år att länsstyrelserna disponerade 199 årsarbetskrafter 2014, en siffra som skulle kunna hamna under 170 nästa år.

Foto: Jonas Lindkvist

Jordbruksverkets kartläggning visar också att målet på minst 50 procents så kallade normalkontroller överlag inte uppfylldes och att variationen på länsstyrelserna var mycket stor. Allt mellan 15 och 59 procent av de genomförda kontrollerna var normalkontroller på de olika länsstyrelserna 2014. Även om en tidigare studie, Statskontoret 2011, visat att kontrollerna numera har mer av gemensamma förfaranden, dokumentation och rapportering är de inte likvärdiga i termer av kontrollfrekvens. En variation mellan 15 och 59 procent normalkontroller är inte likvärdigt och att nästan halvera antalet kontroller är inte en effektivisering. Även om kontrollen skulle kunna sägas ha blivit mer rättssäker, vilket vi låter vara osagt eftersom det är svårt att mäta, har man bara lyckats uppnå en av tre förevändningar för att flytta djurskyddet till länsstyrelsen. Ett enormt underbetyg.

Sverige står nu inför en situation där vi närmar oss ett lägre antal årsarbetskrafter inom djurskyddet än vad som fanns i kommunerna innan övergången. Regeringen är väl medveten om att frekvensen i kontrollerna inte når acceptabla nivåer, att djurskyddsinspektörer har en problematisk arbetsmiljö och att antalet tjänster inom djurskyddet kommer minska ytterligare. Att neddragningarna kommer att få direkta konsekvenser för ovan nämnda brister är vi fullständigt övertygade om. Även om det handlar om budgetprioriteringar hamnar den svenska tillsynsorganisationen för djurskyddet nu i en situation som inte är acceptabel.

Regeringen valde inte vår väg 2009 men bör nu ha kommit till insikt. Ett inrättande av Djurskyddsinspektionen är den enda vägen framåt

Vid övergången av djurskyddet ställde vi oss ytterst tveksamma och förespråkade istället en renodlad tillsynsmyndighet. Mot bakgrund av nuvarande situation väcker Naturvetarna återigen denna tanke. För att tillsynen ska fungera optimalt krävs en ändamålsenlig organisation som är rättssäker, likvärdig och resurseffektiv. Inspektörernas arbetsmiljö måste vara fri från trakasserier, hot och våld. Enligt vår syn kan detta endast garanteras i en renodlad tillsynsmyndighet där verksamheten prioriteras och värdesätts, inte kan dribblas bort i en budgetpost och där förutsättningar för en lärande organisation finns. Det finns flera sådana myndigheter, till exempel Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg, som har ett samlat uppdrag kring tillsyn, vägledning och tillsynsåterföring – det vill säga ett systematiskt lärande för att undvika att brister och missförhållanden upprepas. En kontrollorganisation som är likvärdig, lärande och resurseffektiv är också att föredra för de som är föremål för tillsynen då enhetligheten ökar i vägledning och kommunikation.

Regeringen valde inte vår väg 2009 men bör nu ha kommit till insikt. Ett inrättande av Djurskyddsinspektionen är den enda vägen framåt. Samtidigt måste regeringen ta tag i den akuta situationen och göra omprioriteringar i liggande budget. Att blöda ut djurskyddet på länsstyrelserna gynnar vare sig inspektörer, djur eller det svenska djurskyddet.

Bild i text: Jonas Lindkvist

DN Debatt. 1 januari 2016

Debattartikel
Forskarna Maria Börjesson, Jonas Eliasson och Per Kågeson, KTH:
”Tågens höghastighetsbanor en dålig affär för samhället” 

Repliker
Miljökonsulten och författaren Magnus Nilsson:
”Restriktioner mot flyg kan göra snabbtåg nödvändiga”
Järnvägsforskarna Bo-Lennart Nelldal, Evert Andersson och Kjell Jansson:
”Höghastighetståg vidgar regionala arbetsmarknader”
Bertil Moldén, vd BIL Sweden:
”Låt Riksrevisionen granska höghastighetsbanorna” 
Slutreplik från Maria Börjesson, Jonas Eliasson och Per Kågeson, KTH:
”Ett gigantiskt projekt med oklart syfte”  

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.