Eftersom jag under många år har befunnit mig med den ena foten i det vetenskapliga paradigmet och den andra i det osäkra gungfly som andlighet, tro och öppenhet inför de stora olösta livsfrågorna utgör har jag börjat inse betydelsen av att etablera en relativt trygg mark för alla som inte känner sig säkra när vi kommer in på frågor som rör tron på Gud, livet efter detta och livets mening – de så kallade metafysiska frågorna. När jag samtidigt noterar en tilltagande polarisering mellan dem som är trosvissa i avseende på existensen av en metafysisk verklighet och dem som med bestämdhet tar avstånd från tanken att det finns en verklighet bortom det rationella förnuftet växer känslan att det finns ett behov av att tillskapa ett skyddat område för alla dem som säger: ”Jag vet verkligen inte.”
Min förhoppning är att detta manifest inte ska leda till ett avfärdande från dem som är säkra i sin religiösa tro och de som är fast förankrade i tron på icke-existensen av Gud och en metafysisk verklighet. Syftet med detta manifest är i stället att skapa en grund för dialog i full insikt om att vi inte alltid kommer att uppnå enighet.
Eniga kan vi emellertid vara om det faktum att företrädare för såväl religioner som ideologier vilka tagit avstånd från Gud har begått oacceptabla övergrepp mot mänskligheten och oberoende av vår trosmässiga utgångspunkt kan vi gemensamt fördöma denna avart av mänskligt beteende.
Det är viktigt att gemensamt försöka skapa ett agnostiskt (agnostisk i betydelsen att man förhåller sig öppen till de metafysiska frågorna) manifest för dem som inte anser att det vare sig är bevisat eller motbevisat att det finns en Gud och en verklighet bortom den vi kan erfara med våra sinnen och vårt medvetande. Jag hoppas att andra instämmer i denna bedömning. Detta är ett förslag som är öppet för synpunkter i avseende på hur det kan förbättras.
Det agnostiska manifestet
Eftersom de skillnader och likheter som föreligger mellan världens religioner gör det sannolikt att den absoluta majoriteten av religioner, alternativt alla, innehåller såväl sanningar som osanningar,
eftersom grundläggande skillnader i trosuppfattning mellan olika religioner är en anledning till att hotfulla problem, inklusive väpnade konflikter, har uppstått,
eftersom vi inte har tillräcklig kunskap för att objektivt kunna besvara de andliga frågorna,
eftersom det blir alltmer uppenbart att människan har ett grundläggande psykologiskt behov av att bevara en öppning mot oändligheten, en kanal mot det okända,
eftersom mänskligheten står inför livsavgörande beslut i avseende på stora globala problem som hotar vår överlevnad,
ställer vi oss bakom denna målsättning för det sunda förnuftet och den samtidiga ödmjukheten inför de ännu så länge olösta livsfrågorna. Vi stöder följande ställningstaganden:
1) Öppenhet. Även om människor kan ha en inre övertygelse om att det finns eller inte finns en metafysisk verklighet är det vår uppfattning att de andliga livsfrågorna ur ett förnuftsmässigt perspektiv inte har besvarats. Det är också med dessa ord vi definierar begreppet agnosticism.
2) Respekt. Varje människa har rätt att tro på och utöva sin andlighet/religion så länge det inte skadar vare sig dem själva eller annan part. På samma sätt har varje människa rätt att tro på frånvaron av en metafysisk verklighet eller förhålla sig öppen till livets mysterium.
3) Etik. I religioners kärna finns etiken, som beskriver ett förhållningssätt till medmänniskan och vår omvärld. Det är vår uppfattning att vare sig vi är troende på en metafysisk verklighet, avvisar denna hypotes eller förhåller oss öppna till dessa frågor betraktar vi strävan efter godhet mot medmänniskan som en grundläggande dogm.
4) Allas lika värde och möjligheter. Vi ansluter oss till tanken att alla människor har samma värde. Detta innebär att människor oberoende av till exempel religion, tro, etnicitet eller andlighet ska ha möjlighet att utveckla sin begåvning och eftersträva de mål som hon eller han har satt upp för sig själv.
5) Ödmjukhet. I medvetande om att en begränsad andel av mänsklighetens frågor ännu har kunnat besvaras med hjälp av vetenskaplig metodik understryker vi behovet av ett ödmjukt förhållningssätt i avseende på att det vi i dag betraktar som kunskap i framtiden kan komma att modifieras.
6) Sanningssökande. Människan drivs av ett grundläggande behov att förstå sig själv och den natur som vi är en del av. I vårt sökande efter sanningen kan vi vandra utmed de vägar som står oss till buds och med en öppenhet för den teoretiska möjligheten att även de stora livsfrågorna i en mer eller mindre avlägsen framtid kan öppna sig för en objektiv analys.
7) Gemensamt ansvar. Vi har alla, oberoende av tro, ett gemensamt ansvar för att vår värld och de varelser som bebor den ska leva sitt liv i trygghet, fred och i en strävan efter kunskap, visdom, välmående och lycka. Även om vår uppfattning om den bästa vägen in i framtiden kan skilja sig åt ska vi sträva mot att lösa våra åsiktsskillnader i samförstånd och aldrig glömma detta gemensamma ansvar.
Stefan Einhorn
Professor, författare