Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Här är kommunerna med Sveriges sämsta lärarlöner”

För att se den fullständiga listan, klicka på länken till höger om artikeln under rubriken "se hela listan".
För att se den fullständiga listan, klicka på länken till höger om artikeln under rubriken "se hela listan". Grafik: Andreas Heneborn
Svarta listor. Det är hög tid för Sveriges kommuner att gå från ord till handling och satsa på lärarna. För vissa kommuner innebär det att skattekistan måste skrapas i botten. För andra handlar det om att ta av sitt överskott, skriver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund som i dag presenterar en ny undersökning om lärarlönerna.

Lärarnas Riksförbund har sammanställt listor på de kommuner i landet som betalar de sämsta lärarlönerna. Det har aldrig gjorts tidigare av någon aktör inom skolans område. Vi presenterar i dag två ”svarta listor”, dels de 50 sämsta lärarlöne­kommunerna i grundskolan och dels de 50 sämsta lärarlönekommunerna i gymnasieskolan. Dessa listor kommer vi fortsätta uppdatera och föra ut under de närmaste åren. Bakgrunden är att enskilda kommuner inte visat förmåga eller vilja att satsa på lärarnas löner och arbetsvillkor under lång tid.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, visade i den senaste avtalsrörelsen en vilja att satsa på lärarna och förhandlingarna resulterade i ett fyraårigt avtal med en uppsägningsmöjlighet efter det tredje året. 2014 går alltså respiten ut för kommunerna att rätta till lärarnas usla löneläge – och chansen kommer inte tillbaka.

Ledande företrädare för SKL har tydligt uttryckt att de garanterade löneutfallen i det nya löneavtalet ska ses som starten på en uppvärdering av lärarna. Ingela Gardner Sundström, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation, skriver i ett brev till samtliga kommuner:

”Från SKL:s sida har vi med detta avtal tydligt klargjort att vi är beredd att satsa på lärarna. Det är nödvändigt om vi ska klara framtidens utmaningar. Lärarnas relativlöner har successivt försämrats ända sedan 1970-talet. Lönerna började halka efter redan under statligt huvud­mannaskap och eftersläpningen har sedan fortsatt, trots upprepade försök att råda bot på det. Det här avtalet ger oss goda förutsättningar att ändra på den saken. Men det förpliktigar. Det är upp till oss kommunpolitiker att omsätta avtalet i praktisk handling.”

SKL:s vd Håkan Sörman skriver i sin krönika att alla inblandade parter måste ta ansvar för avtalet. Likaså att siffrorna i avtalet är att betrakta som ett golv och inte som ett tak. Han avslutar med att:

”Det är nog ingen överdrift att säga att vi har ögonen på oss. Men samtidigt har vi nu en chans att vända en tråkig utveckling i skolan med fallande resultat. Avtalet ger oss faktiskt möjligheter att mer långsiktigt främja en skola som är bättre för eleverna och lärarna”.

SKL:s styrelseordförande Anders Knape säger i en intervju i Ekot att lärarnas löner ska prioriteras.

Nu är det dags också för den enskilda kommunen att gå från ord till handling och satsa på lärarna. Bara så kan kommunerna undvika en förtida uppsägning av avtalet. För vissa kommuner kommer det att innebära att skattekistan måste skrapas i botten. För andra kommuner handlar det om att ta av sitt överskott. De kommuner som befinner sig i löneligans bottenskikt har en lång väg att gå. Men för samtliga landets kommuner gäller att göra upp en avbetalningsplan för lönegapet på 10.000 kronor mellan en lärare och till exempel en civilingenjör.

Vår sammanställning bygger på partsgemensam lönestatistik för kommunerna för 2011.

Vi har också relaterat lönerna till kommunernas ekonomi och till kommunernas lönepåslag för lärare de senaste åren. Vi har använt två mått för kommunernas ekonomi; resultat i förhållande till intäkterna för 2010 och 2011, samt resultat per kommuninvånare 2011.

För kommunsektorn som helhet förutspås ett ekonomiskt överskott om 15 miljarder kronor för 2012. Överskottet 2011 var 9,4 miljarder kronor.

I vår sammanställning av de sämsta lärarlönerna framgår att sämsta skolkommun för lärarlöner i grundskolan är Malå med en medellön på 24.597 kronor och sämsta skolkommun för lärarlöner i gymnasiet är Kumla med en medellön på 25.636 kronor.

Snittlön för grundskolelärare senare år är 28.000 kronor och för gymnasielärare i allmänna ämnen 29.600 kronor, båda ligger bra mycket lägre jämfört med andra kvalificerade akademikeryrken. Lönelägena i kommunerna är sammanpressade och borde kunna dras upp om man vill satsa på lärarna.

Vi konstaterar att exempelvis Malmö, Vimmerby och Skellefteå med sin jämförelsevis goda ekonomi har bland landets sämsta lärarlöner och därtill fortsätter att satsa sämst på lärarna år från år.

Vi förundras över att Borlänge, Karlskrona, Luleå, Malmö, Norrköping, Västervik, Västerås och Örebro vill befinna sig i sällskap med de kommuner i landet som betalar lärarna sämst. De borde kunna lönesätta lärare bättre då de är relativt stora kommuner med betydande skatteunderlag och med en god möjlighet att prioritera mellan olika områden i sina budgetar.

I vår djupare granskning ser vi också att kommuner som Åsele och Arvika från sina bottenplaceringar anträtt vägen mot en uppvärdering av läraryrket, men trots detta återstår mycket arbete.

Kommunerna har nu möjligheten att visa att de klarar ansvaret för skolan. Detta gäller inte minst landets sämsta lönekommuner. Lyckas man inte att via det avtal som nu är tecknat uppvärdera läraryrket kommer förtroendet för enskilda kommuner och för SKL att vara förbrukat.

Vi utmanar nu varje enskild kommun att satsa på lärarna för att inte avtalet ska sägas upp i förtid. En del i vår utmaning är att lyfta fram landets sämsta lönekommuner. Att ligga i löneligans botten är ingen hedrande position och de ledande inom respektive kommun måste nu göra sitt yttersta för att slippa omnämnas i detta sammanhang vid vår nästa undersökning.

Lärarnas Riksförbund anser att:

Lärarnas löner måste höjas med 10.000 kronor i dagens penningvärde. Det behövs radikala lönesatsningar nu för lärare inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Varje enskild kommun måste tydligt visa i en avbetalningsplan hur den ska genomföra uppvärderingen av läraryrket.

Lärarnas ingångslöner måste höjas markant. Höga ingångslöner för lärare signalerar tydligt hur lärare värderas i ett land. Den svenska skolan kan inte vara en attraktiv framtida arbetsplats om slutlönen för många gymnasielärare med 40 år i yrket är långt lägre än vad exempelvis en civilingenjör har i lön tidigt i sitt yrkesliv.

Det krävs tydliga förbättringar ute i landets kommuner, annars kommer vi att vare sig kunna eller vilja teckna avtal framöver. Vi tror dock på att kommunerna nu tar sin sista chans. För det är verkligen deras sista chans – och vilka kommuner vill egentligen fortsätta ligga på dessa sämstalistor?

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund

 

Hela listan över kommuner med lägsta lärarlöner hittar du under rubriken "se hela listan" till höger om artikeln.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.