Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Hårdare praxis om migration riskerar vår medmänsklighet”

Förra veckans riksdagsbeslut om giltiga id-handlingar drabbar människor som tvingats fly under kaotiska former och inte fått med sina pass. I och med detta finns en risk att människor söker illegala vägar in i landet, skriver artikelförfattarna.
Förra veckans riksdagsbeslut om giltiga id-handlingar drabbar människor som tvingats fly under kaotiska former och inte fått med sina pass. I och med detta finns en risk att människor söker illegala vägar in i landet, skriver artikelförfattarna. Foto: Roger Turesson

I julens tid. Det är inte mängden flyktingar som hotar vårt välfärdssamhälle. Det som hotar är snarare att vi förlorar våra grundläggande värderingar. Att gå från stor generositet till miniminivå i humanitet är en olycklig utveckling, skriver kyrkoledare och företrädare inom Sveriges kristna råd.

Under juldagarna läser vi på nytt de välkända texterna i bibeln om ljuset som lyser i mörkret och om den unga flickan som födde sitt barn bland husdjuren ”eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget”. Det är ofrånkomligt att vi samtidigt tänker på människor som är på flykt i vår tid och som söker sig till vårt land.

Med Sveriges nya migrationspolitik finns en överhängande risk att våra värderingar långsiktigt urholkas. Därför vill vi påminna om de grundläggande principer om alla människors lika värde som finns i ett antal konventioner, exempelvis rätten till asyl.

Riksdagens beslut om hårdare praxis i migrationspolitiken riskerar att påverka grundläggande värderingar av öppenhet, generositet och medmänsklighet. Och vi ser och oroas redan nu hur främlingsfientliga krafter tycker sig få bekräftelse av sina åsikter.

 

Jesus själv upplevde flyktingens öde som barn i ett ockuperat land, med ett främmande språk och en främmande kultur. 

 

Som kyrkliga ledare vill vi understryka vikten av orden som används när vi talar om dagens situation. I Sverige talas det om en flyktingkris eller en kommande välfärdskris. Vi menar att det som sker i första hand ska beskrivas som en mottagningskris. Flyktingarnas egen kris är långt mycket större än Sveriges. Som ett av världens rikaste länder finns resurser i Sverige som vi har möjlighet att dela med oss av.

Vi har respekt för våra politikers vånda i  de svåra beslut som fattats. Kommuner och landsting ställts inför stora påfrestningar när det gäller att ordna boende, vård och skola. Samtidigt oroar vi oss för de nya besluten om landets asylregler.

Förra veckans riksdagsbeslut om giltiga id-handlingar drabbar människor som tvingats fly under kaotiska former och inte fått med sina pass. I och med detta finns en risk att människor söker illegala vägar in i landet. Försvårandet av familjeåterförening slår mot hela familjer, särskilt barnen. Tillfälliga uppehållstillstånd gör tillvaron otrygg, försvårar integrationen och innebär ökad administration för våra myndigheter.

Vi delar regeringens åsikt att fler länder i EU borde ställa upp mer, men vi tror inte att det kommer att ske genom att Sverige sänder ut signalen att flyktingmottagande är en alltför stor belastning. Att också gå från stor generositet till miniminivå i humanitet är en olycklig utveckling. Vi delar regeringens ståndpunkt att alla Sveriges kommuner måste ta ett gemensamt ansvar genom att bereda plats för flyktingar. Samtidigt bör Sverige verka för säkra asylvägar in i Europa.

Genom tidigare erfarenheter från exempelvis andra världskriget och Balkankrisen vet vi att Sverige klarar att ta emot många människor på flykt. Därför är det viktigt att våra politiker, när man nu tillfälligt begränsar möjligheterna till invandring, samtidigt omfördelar resurser för uppbyggnad både på kort och lång sikt av asylprövning, vård, skola och omsorg för människor som söker sig till vårt land. Regeringens beslut att ge resurser för att stödja det goda och konstruktiva arbete som görs inom civilsamhället, inklusive kyrkorna, bidrar till detta.

Våren 2005 initierade Sveriges kristna råd ”Påskuppropet – för en human asylpolitik” som bidrog till en uppgörelse i riksdagen som under våren 2006 gav många gömda flyktingar en ny möjlighet att få uppehållstillstånd. Sedan dess har vi fortsatt arbetet för ett välkomnande och inkluderande samhälle. Vi fortsätter att höja rösten för att på ett kritiskt och konstruktivt sätt granska lagstiftning, politisk och juridisk praxis och myndigheternas arbete inom migrationspolitikens område.

 

Migrationsfrågorna är en del i arbetet för global utveckling, mänskliga rättigheter och en hållbar fred. I julens tid uppmanar vi alla att med uthållighet och stolthet stödja varandra i arbetet för en bättre värld att leva i – för alla människor.

 

Uppgiften att på ett värdigt sätt ge flyktingar plats i Sverige och möjlighet till egen försörjning är stor och utmanande. Det är glädjande att se det stora engagemang som visat sig i insamlingar av pengar och mat, kläder, leksaker och annat som getts till medmänniskor som kommit till vårt land. Men vi ser också ett behov av förenklad byråkrati och lagstiftning inom flera områden, exempelvis kring upplåtande av lokaler för nyanlända. Många kyrkor, församlingshem, kursgårdar och liknande fungerar i dag som asylboenden, men många av kyrkornas lokaler står tomma, trots erbjudande till myndigheter om att nyttja lokalerna. Inom civilsamhället finns många frivilliga som är beredda att finnas som mänskliga brobyggare till ett nytt land och en ny kultur.

Vi vill verka för ett bättre samhälle där alla människor har samma rättigheter och lika värde. Vår kristna tro präglas av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus själv upplevde flyktingens öde som barn i ett ockuperat land, med ett främmande språk och en främmande kultur. Jesus visar genom sina ord och handlingar ett kärlekens exempel; att älska sin nästa och att särskilt se till människor vars liv präglas av fattigdom, maktlöshet och diskriminering. Att välkomna främlingen in i gemenskapen är en del av den kristna tron.

Många av våra medlemskyrkor har sitt ursprung i områden som nu drabbas svårt av krig och förtryck. Vi som kyrkor arbetar genom vårt internationella biståndsarbete för en värld där människor inte behöver fly sina hem. Kyrkorna finns också på plats för humanitära insatser vid flyktingläger och bland migrantarbetare.

Migrationsfrågorna är en del i arbetet för global utveckling, mänskliga rättigheter och en hållbar fred. I julens tid uppmanar vi alla att med uthållighet och stolthet stödja varandra i arbetet för en bättre värld att leva i – för alla människor. Vi anser att hur vi talar om och agerar i den nuvarande situationen är en avgörande faktor för hur vi ska lyckas i detta viktiga uppdrag.

DN Debatt. 1 januari 2016

Debattartikel
Forskarna Maria Börjesson, Jonas Eliasson och Per Kågeson, KTH:
”Tågens höghastighetsbanor en dålig affär för samhället” 

Repliker
Miljökonsulten och författaren Magnus Nilsson:
”Restriktioner mot flyg kan göra snabbtåg nödvändiga”
Järnvägsforskarna Bo-Lennart Nelldal, Evert Andersson och Kjell Jansson:
”Höghastighetståg vidgar regionala arbetsmarknader”
Bertil Moldén, vd BIL Sweden:
”Låt Riksrevisionen granska höghastighetsbanorna” 
Slutreplik från Maria Börjesson, Jonas Eliasson och Per Kågeson, KTH:
”Ett gigantiskt projekt med oklart syfte”  

Läs fler artiklar på DN Debatt