Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Hela samhället måste arbeta mot organiserad brottslighet”

I det så kallade assistansmålet i Södertälje dömdes förra året 34 personer för bland annat grova bedrägerier och grova bidragsbrott. Försvararkostnaderna i målet uppgick till cirka 96 miljoner kronor.
I det så kallade assistansmålet i Södertälje dömdes förra året 34 personer för bland annat grova bedrägerier och grova bidragsbrott. Försvararkostnaderna i målet uppgick till cirka 96 miljoner kronor. Foto: Nicklas Thegerström

Ny strategi behövs. Svartarbete, blufföretag och bidragsbedrägerier är stora ­inkomstkällor för den organiserade brottsligheten. Domstolsprocesserna binder upp resurser under lång tid. Både kommuner, företag och allmänheten kan bidra till att ­upptäcka och stoppa brottsligheten i ett tidigt skede, skriver tre forskare vid Brå.

Samhället lägger ner stora resurser på att bekämpa organiserad brottslighet. Polisen har bildat särskilda aktionsgrupper och en rad myndigheter samverkar i Operativa rådet och regionala underrättelsecentra. Ett resultat av dessa satsningar är omfattande förundersökningar som leder till utdragna rättegångar. Åklagare och domstolar binds upp i månader. Kostnaderna för offentliga försvarare skenar.

När brottsligheten tar sig organiserade former där många personer är inblandande med olika uppgifter, blir det särskilt svårt för polis och åklagare att bevisa var och ens delaktighet i den kriminella verksamheten. Med andra ord finns en gräns för vad brottsbekämpningen mäktar med. Det behövs en förnyad strategi mot organiserad brottslighet. Denna gång med ett stort mått av brottsförebyggande inslag. Det är särskilt viktigt med hänsyn till de utmaningar samhället står inför.

Givetvis saknas inte förebyggande inslag i myndigheters och kommuners arbete, men dessa initiativ sker ofta lokalt och långt ifrån en tydlig nationell satsning. En sammanhållen strategi från regering och riksdag saknas.

Under de senaste tjugo åren har vi sett en markant ökning av kriminella grupperingar. Dessa skapar mycket oro i lokalsamhället, utmanar myndigheternas och det etablerade samhällets legitimitet samt är en viktig förklaring till storstädernas alla skjutningar.

På vissa mindre områden går det att ifrågasätta om samhället lyckats med den grundläggande uppgiften att utöva kontroll i syfte att skapa trygghet. Polis och räddningstjänst möter stenkastning, beskjutna brottsoffer samarbetar inte med polisen och vittnen träder inte fram. Poliser med inblick i dessa områden talar till och med om ett parallellsamhälle där tvistlösning och penningutlåning hanteras vid sidan av Svea rikes lag.

I skuggan av grupperingar och deras utmanande frammarsch sker en parallell utveckling inom organiserad brottslighet. I det tysta registreras eller förvärvas företag som används som brottsverktyg. Ett företag är nödvändigt för att kunna lura till sig de beloppsmässigt största stöden från Bidrags-Sverige i form av till exempel Länsstyrelsens lönegaranti, stöd från Arbetsförmedlingen och assistansersättning från Försäkringskassan. Det handlar om omfattande bidragsbedrägerier som vi beskrivit i Brå-rapporten ”Intyget som dörröppnare till välfärdssystemen”. Företag används också som front för bedrägerier, en brottslighet som kraftigt ökar i kriminalstatistiken.

1. Svartarbete, välfärdsbrott och offentlig upphandling. Varje år omsätter offentlig upphandling 600 miljarder kronor. Åtskilliga branscher som har problem med svartarbete är leverantörer till stat och kommun. Det gäller till exempel bygg- och anläggningsbranschen, städning och yrkestrafik. Ett viktigt brottsförebyggande steg är att den offentliga sektorn blir mer försiktig med vilka man gör affärer med.

Organiserat svartarbete kombineras med de nyss nämnda bedrägerierna mot olika ersättnings- och bidragssystem. En personlig assistent arbetar bara på pappret och använder i stället tiden till svartarbete. Den som är arbetslös kan arbeta svart, men för att kvalificera sig för a-kassa konstrueras en anställning med lön och arbetsgivaravgifter. Mycket kan göras för att öka kontrollen mot välfärdsbrotten.

2. Köparna har glömts bort. Kännetecknande för organiserad brottslighet är att kriminella entreprenörer tillgodoser en efterfrågan på olagliga, ”skattefria” och skamfyllda varor och tjänster. Det är allt från stöldgods till dopningspreparat eller sexuella tjänster. En viktig grupp vars brottsförebyggande potential hittills inte har utnyttjats tillräckligt är köparna av dessa varor och tjänster. Köparna är i hög grad vanliga människor och företag.

Människor vill gärna fynda och göra en god affär, men knappast göda organiserad brottslighet. Svårigheten är dock att känna igen brottslighetens långa tentakler. Hemsidor med nätdroger framstås komma från riktiga företag och illegal tobak finns att köpa i kvartersbutiken. Svart arbetskraft smälter in på vilken arbetsplats som helst. Varor och tjänster ”tvättas” därför genom att ingå i vad som uppfattas som normala sammanhang. Kunskapen behöver därför öka om vilka uttryck organiserad brottslighet tar sig. På det sättet kan fler konsumenter ställa obekväma frågor, tipsa myndigheter och säga nej.

3. Bryt tystnaden. För att kunna utreda vissa former av organiserad brottslighet krävs ett informationsflöde från både brottsoffer och vittnen. Kriminella grupperingarnas uppbyggda skrämselkapital får till följd att somliga är rädda för att vända sig till polisen och i vissa områden är förtroendet för polisen även lågt. En viktig brottsförebyggande åtgärd är därför att öka både trygghet och förtroendet för polisen i dessa områden. Ett centralt verktyg som redan har börjat införas av polisen är medborgardialog, där polisen förväntas ta medborgarnas upplevda problem på allvar. Medborgardialog kan vara ett första steg i rätt riktning om den utförs med kvalitet men det krävs dessutom en långsiktig och uthållig strategi för att bryta den tystnadskultur som är på väg att utvecklas.

4. Administrativa åtgärder. Gärningspersoner inom organiserad brottslighet har som nyss beskrivits sett fördelar med att använda företag som brottsverktyg. Med företag möter gärningspersonerna väsentligt fler kontaktytor som kommun och länsstyrelse, Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett administrativt vapen att är införa tillståndskrav för fler verksamheter än vad som nu är fallet. För att få tillstånd kontrolleras ledande personer i företaget i kriminalregister och krav ställs på erfarenhet och kunnande.

Efter flera års ambitiösa satsningar har brottsbekämpningen mot organiserad brottslighet hittat sina former. Det är nu dags för att lägga ut ett brottsförebyggande spår för att samhällets samlade resurser kan tas i anspråk för att motverka organiserad brottslighet.