I kommuner och landsting arbetar nära en miljon människor. 30 procent av de kommunanställda och 20 procent av de landstingsanställda arbetar deltid. Bara inom Kommunal finns 65 000 deltidsarbetslösa som vill arbeta mer. 28 procent av de anställda inom kommuner och landsting har en tidsbegränsad anställning. I privata företag inom vård och skola har 33 procent en tidsbegränsad anställning. Det är dessutom vanligt att kommuner och landsting har en stor mängd visstidsanställda som rings in dag för dag.
Det har gjorts många politiska uttalanden om att ändra på detta. Ändå finns problemen kvar i alldeles för stor omfattning. Vi menar att det beror att många makthavare i realiteten inte tycker att problemen är så allvarliga. Dessutom säger många att det är för dyrt att göra något åt saken.
I denna artikel tänker vi punktera dessa båda myter som binder stora grupper kvinnor kvar i ekonomiskt underläge och beroende. I Nynäshamn har kommunen och Kommunal tillsammans genomfört ett stort projekt för att ge fler rätt till heltid i en trygg anställning. Vi kan i dag presentera hårda fakta från projektet som visar att fler fasta heltider lönar sig inte bara mänskligt utan också ekonomiskt.
Otrygga anställningar och deltidsarbete tillhör de viktigaste jämställdhetsfrågorna i vårt samhälle. Deltid är betydligt vanligare i vissa kvinnodominerade branscher och av de deltidsarbetande är tre fjärdedelar kvinnor. LO-kvinnorna arbetar mest deltid, nästan hälften av dem har en deltidsanställning jämfört med 9 procent av LO-männen. LO har visat att 100 000 fler kvinnor än män har en tidsbegränsad anställning.
Medlemmar i Kommunal hade 2008 en genomsnittslön för heltid på 20 000 kronor. Det är ingen stor lön. Men i genomsnitt arbetar medlemmarna 83 procent av heltid. Genast krymper månadslönen till 16 600 kronor. Före skatt.
Då är det inte särskilt konstigt att 44 procent av de deltidsarbetande inom Kommunal anser att de inte kan leva på sin lön. Enbart 40 procent av de deltidsarbetande kan få fram 5 000 kronor till en oförutsedd utgift på 14 dagar.
En heltidsanställning ger inte bara bättre ekonomi utan är också en tryggare anställning. Den högre lön heltid ger påverkar direkt nivån på den ersättning man har rätt att få om man blir förälder, sjuk eller arbetslös. Den faktiska lönen styr dessutom nivån på den framtida pensionen. Rätt till heltid är en fråga om rätten till egen försörjning och ekonomiskt oberoende. Ofrivilligt deltidsarbete ger alltså både låg lön i dag och sämre levnadsstandard i framtiden.
Det är inte deltidsarbetet i sig som vi vänder oss emot. Men deltid ska vara en möjlighet som anställda själva väljer. Kommunals mål är att alla som arbetar deltid ska ha en heltid i botten, för att kunna öka sin arbetstid när de själva vill. Då blir heltidsarbete en rättighet och deltid en möjlighet. Rätten till heltid är ett led i att skapa trygga jobb.
Många argumenterar för valfrihet i olika sammanhang. Vi vill slå ett slag för att deltid ska vara ett frivilligt val för anställda. Det är bekymmersamt att vi så sällan i debatten hör röster för att även lågavlönade kvinnor ska kunna göra detta val för att styra sitt liv.
Det är mycket osäkert och pressande att vara timavlönad, gå på vikariat eller ha en annan typ av visstidsanställning. Eftersom du inte vet hur mycket eller hur länge du arbetar blir inkomsten osäker. Det ger svårigheter att låna pengar till en bostad eller få ett hyreskontrakt. Många lever med denna osäkerhet under lång tid.
Ofrivilligt deltidsarbete och de många tidsbegränsade anställningarna är alltså mycket viktiga frågor att göra något åt. I Nynäshamns kommun inleddes under hösten 2006 projektet ”Nya tider” med syfte att skapa trygga anställningar och rätt till heltid. Nynäshamns kommun och Kommunal inledde ett samarbete där vi försökte skapa ett ömsedigt lärande om vad som krävs för att lyckas uppnå dessa mål. Vi har nu nått så långt att det går att dra tydliga slutsatser om det ekonomiska utfallet.
Docent Paula Liukkonen har på vårt uppdrag genomfört en utvärdering som omfattar perioden 2004–2008, för att också få en tydlig jämförelse med läget innan projektet startade.
De slutsatser som nu kan dras av projektet kan sammanfattas i följande punkter:
• Målet att 90 procent ska ha önskad sysselsättningsgrad har nåtts.
• Antalet tillsvidareanställda har ökat med 35 procent.
• Antalet visstidsanställda som avlönas per timme har minskat kraftigt inom äldre- och handikappomsorgen.
• Kostnaderna för övertid och mertid har halverats.
• Sjukfrånvaron har minskat rejält.
• Arbetskraftskostnaderna har minskat kraftigt. Med hänsyn tagen till den löneökning på 9,3 procent som Kommunals medlemmar fick 2007–2008 handlar det om flera miljoner kronor inom omsorgsverksamheterna.
Bakom dessa utmärkta resultat ligger flera faktorer. I stället för att varje verksamhet på egen hand ordnade med korttidsvikarier ordnades detta genom ett nyinrättat bemanningscentrum. Detta hade en avgörande betydelse för det resultat som uppnåddes.
Erfarenheterna från Nynäshamn visar också att det krävs en samverkan, delaktighet och förankring för att de anställda ska medverka till den ökade flexibilitet som behövs för att det ska bli möjligt med fler trygga heltider.
Framgångarna i Nynäshamn vilar på att det har funnits en välfungerande projektledning, ett tydligt politiskt ledarskap och ett bra samarbete mellan arbetsgivare och fack.
Nu styrs Sverige av en borgerlig regering som ökar orättvisorna och motverkar jämställdheten mellan könen. Men det finns över 100 kommuner och landsting som styrs av en röd-grön majoritet. Vi menar att många av dem har gjort alltför lite konkret för att öka jämställdheten och ge fler kvinnor rätt att välja tillsvidareanställning på heltid. Vi har gått före och visat att det inte ens är fråga om kostsamma reformer. Därför är det nu hög tid för fler att följa i de spår som vi visat ger så bra resultat.
Ylva Thörn
förbundsordförande Kommunal,
Ilija Batljan
kommunstyrelsens ordförande (S) Nynäshamn