Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

"Hemlig process leder till slutet internet"

ACTA-förhandlingarna: Sverige bör villkora sin medverkan och kräva full insyn i processen.

De hemliga förhandlingarna om antipiratavtalet ACTA (se faktaruta) har legat på is sedan det amerikanska presidentvalet. Nu har Obama-administrationen beslutat att processen ska återupptas, och den 16–17 juli möttes förhandlingsdelegationerna i Marocko. Svenska principer står på spel.

Sverige måste nu klargöra att repressiva internetregleringar framarbetade i tysthet blir omöjliga att godkänna i ett land som värdesätter offentlighet, integritet och ett öppet internet.

Resultatet av ACTA-förhandlingarna kan bli ett nyinrättat ansvar för internetleverantörer att övervaka sina kunder. Det är en idé som Sverige på hemmaplan redan har avvisat genom att skrota den så kallade Renforsutredningen. Att göra varje internetleverantör till en brottsbekämpande myndighet är ett säkert sätt att skapa ett slutet, otillgängligt internet. En internetleverantör som ansvarar för innehållet i kundernas kommunikation tvingas vidta åtgärder för att hålla otillåtet material borta från sina nät.

I praktiken innebär det att de måste stänga av användare och blockera material. I den processen kommer även stora mängder tillåtet material att censureras eftersom internetblockering är ett trubbigt verktyg.

ACTA kan bli betydligt mer än ett avtal. Det finns långtgående planer på att göra ACTA till en helt ny organisation. Organisationen ska i samverkan med upphovsrättsindustrin kontrollera att medlemsländerna har en tillräckligt omfattande övervakning av Internetanvändare.

Allt detta förhandlas fram i slutna mötesrum. Medborgare och journalister kan varken följa processen eller ställa politiska representanter till svars. Det är till och med hemligt vilka ståndpunkter det egna landets representanter driver. ACTA-avtalet medför skyldigheter för deltagarländerna att anpassa sin lagstiftning – antingen genom att nya lagar måste stiftas eller genom att existerande lagar blir omöjliga för medborgarna att ändra. En sluten ACTA-process blir därigenom ett sätt att kringgå den svenska offentlighetsprincip som ska gälla lagstiftningsarbete.

Två villkor måste uppfyllas för fortsatt svensk medverkan i förhandlingarna: Medborgarna ska ha full insyn i processen och avsnittet om internetregleringar ska slopas. Sverige bör tydligt meddela övriga aktörer vilka spelregler som gäller om vi ska vara med.

Karl Sigfrid, Margareta Cederfelt, Jan Ericson, Sven-Yngve Persson, Lena Asplund, Ulf Berg, Finn Bengtsson,Staffan Appelros, samtliga är moderata riksdagsledamöter

Bakgrund Acta-avtalet

Acta, Anti-Counterfeiting Trade Agreement, är tänkt att bli ett nytt internationellt handelsavtal för att skärpa lagstiftningen kring upphovsrättsliga frågor.

Ärendet initierades för lite drygt två år sedan i EU:s så kallade 133-kommitté. Förhandlingarna väntas vara färdiga vid årets slut och då ska EU-parlamentet ge sitt utlåtande inom några veckor.

EU har sedan 2001 en öppenhetslagstiftning som ska verka för att öka insynen i EU och göra samarbetet mer effektivt. Men Acta har fått kritik eftersom förhandlingarna är sekretessbelagda och EU-parlamentet inte får ta del av dem.

Obama-administrationen har tagit ställning i frågan. De beslutade att behålla hemligstämpeln som företrädaren George W Bush satte på förhandlingarna och menar att det skulle skada USA:s säkerhet att offentliggöra Acta-dokument.

Antipiratavtalet ACTA

Syftar till att etablera internationella minimiregler på immaterialrättens område. Avtalet är tänkt att motverka varumärkesförfalskning och piratkopiering av såväl fysiska produkter som digitala verk på internet.

Deltar i förhandlingarna gör Australien, Japan, Korea, Mexiko, Marocko, Nya Zeeland, Singapore, Schweiz, USA och EU. Ansvaret delas mellan EU-kommissionen och ordförandelandet. EU:s ståndpunkter samordnas i en arbetsgrupp som heter 133-kommittén.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.