DN Debatt

”Hiv är inte längre en livshotande sjukdom”

Ny rapport. Okunskap leder till sämre livskvalitet och stigmatisering av de 6.500 svenskar som i dag lever med hiv. Detta trots att sjukdomen inte längre kan ­betraktas som dödlig och smittorisken är liten – om rätt insatser görs. Bättre ­kunskap och öppnare vård behövs, skriver representanter för Smittskyddsinstitutet och Karolinska.

Jonas Gardell har i sin uppmärksammande romantrilogi och tv-serie ”Torka aldrig tårar utan handskar” påmint oss om de stämningar som rådde i samhället när aidsepidemin drabbade Sverige på 1980-talet. En ny smittsam och skrämmande sjukdom med dödlig utgång skapade panik, inte bara hos de till en början hårdast drabbade grupperna som homo- och bisexuella män och injektionsmissbrukare, utan i hela samhället. Aids utmålades som vår tids pest och ett hot mot mänskligheten.

Sjukdomen får inte samma uppmärksamhet i dag, men bilden av hiv som en livsfarlig sjukdom som osynligt sprider sig i samhället finns kvar hos en stor del av allmänheten. Att rädslan för hiv fortfarande är stor, framför allt bland yngre, framgår tydligt av Smittskyddsinstitutets undersökningar där forskare följer allmänhetens kunskaper om och attityder till hiv sedan 1987. Kunskap och tolerans har ökat sedan 1980-talet, men i den senaste undersökningen uppgav så många som 20 procent att de skulle undvika nära kontakt med en hiv-positiv person och 40 procent ansåg att hiv-positiva bör undvika att ha samlag. Den låga kunskapen om hiv i samhället påverkar den psykosociala situationen för de människor som lever med hiv och medför sämre livskvalitet, stigmatisering och även diskriminering. Hos andra kan det också skapa en ogrundad oro.

Ur medicinsk synvinkel har däremot stora framsteg skett när det gäller kunskapen om hiv och möjligheterna till behandling. En hiv-diagnos kan inte längre uppfattas som en dödsdom, som på 1980-talet, när det nu finns effektiva mediciner som kan förhindra sjukdomsutvecklingen. Dagens hiv-sjukvård har helt förändrat sjukdomen i den del av världen där det finns tillgång till bra sjukvård och behandling. Om infektionen upptäcks i tid och behandlingen genomförs på rätt sätt skiljer sig inte den förväntade livslängden väsentligen från den övriga befolkningen. De svenska behandlingsresultaten tillhör de bästa i världen och följsamheten till behandling är mycket hög bland svenska hiv-patienter.

Kunskapen om hur hiv sprids och vilka risker för smitta som finns har utvecklats allt snabbare. Flera forskningsresultat som publicerats de senaste åren visar tydligt att den behandling mot hiv som finns i dag har en stor hämmande effekt på smittrisken hos de enskilda patienterna och på smittspridningen i hela befolkningen.

I dag, den 21 oktober, publicerar Smittskyddsinstitutet tillsammans med Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) en rapport som sammanfattar kunskapsläget när det gäller den kraftigt minskade smittsamheten vid behandlad hiv-infektion.

Smittskyddsinstitutet och RAV bedömer att smittsamheten hos en patient som lever med hiv och som har en välinställd behandling är mycket låg vid sexuella kontakter och minimal om kondom används vid vaginala och anala samlag. Detta gäller under förutsättning att det inte samtidigt finns några andra sexuellt överförda infektioner som kan påverka risken att hiv överförs. Det är därför viktigt att kondom alltid används, framför allt för att skydda mot andra sexuellt överförda infektioner, men också för att minimera en eventuellt kvarstående smittrisk för hiv.

Dessa kunskaper ger två viktiga slutsatser. För det första måste vi förbättra förutsättningarna för att ställa en tidig diagnos och sätta in behandling så tidigt som möjligt. Tyvärr upptäcks och diagnostiseras en stor andel patienter med hiv i ett sent skede då immunförsvaret redan är påverkat. Det visar en nyligen publicerad studie från Smittskyddsinstitutet och resultat från pågående forskning vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge.

Det är viktigt att upptäcka personer som inte känner till att de har hiv eftersom de riskerar att utveckla följdsjukdomar och smitta andra. Hälso- och sjukvården måste därför ha kunskap om och vara uppmärksam på symtom som kan tyda på hiv-infektion.

Sjukvården behöver vara mer öppen och generös med att erbjuda hiv-test till allmänheten och testa den som efterfrågar ett hiv-test. Det måste vara lätt att snabbt få testa sig om man är orolig och vet att man har utsatt sig för risk, oavsett om man tillhör någon av de mer riskutsatta grupperna eller inte. Med tanke på den effektiva behandlingen i dag är lättillgänglig testning och tidig upptäckt en stor vinst såväl för den enskilde som för samhället och kan dessutom bidra till minskad stigmatisering.

Den andra slutsatsen är att dagens kunskap om hiv nu måste påverka samhällets attityder till och bemötande av dem som lever med hiv. Kunskapen om hiv, hur viruset smittar och vad det innebär att leva med hiv måste förbättras i hela samhället. Särskilt inom hälso- och sjukvården och smittskyddsarbetet, men det är lika viktigt i andra delar av samhället som exempelvis skola och omsorg, medier och rättsväsendet.

Hiv är fortfarande en allvarlig sjukdom som kräver livslång behandling. Bästa sättet att skydda sig mot hiv och andra sexuellt överförda infektioner är att använda kondom vid samlag. Eftersom hiv, om infektionen upptäcks i tid och rätt behandling ges, inte längre är en dödlig sjukdom lever allt fler människor i världen med hiv. Fler än någonsin, ca 6.500 personer, lever med en känd hiv-infektion i Sverige i dag. 90 procent av dem står på behandling, och de allra flesta har en fungerande välinställd behandlig som medför en minimal risk att föra smittan vidare. Det är från personer som inte känner till att de har hiv, som risken är störst att infektionen förs vidare vid oskyddat sex. För att förbättra livssituationen för alla som lever med hiv och för hela samhällets bästa är det nu hög tid att vi tillsammans bryter stigmatiseringen och rädslan som alltjämt präglar synen på hiv och tar till oss kunskapen om hur hiv smittar.