DN Debatt

”Hjärtvården dålig på att få patienterna att leva sunt”

Ny rapport. Svensk hjärtinfarktsvård är i världsklass. Men Swedehearts kvalitetsindex visar att det fortfarande finns brister som kan åtgärdas. Skillnaderna är stora mellan landstingen och vården är inte tillräckligt bra på att få patienterna att byta till en sundare livsstil, skriver hjärtläkare och företrädare för patienterna.

I dag, på alla hjärtans dag, presenterar vi Swedehearts kvalitetsindex, ett sammanfattande mått på hjärtinfarktsvårdens kvalitet på Sveriges alla akutsjukhus. Rapporten visar att den akuta hjärtinfarktsvården är i världsklass. Men det finns fortfarande stora skillnader mellan landsting, regioner och enskilda sjukhus till exempel när det gäller om patienten tillräckligt snabbt kommer till behandling och uppföljningen efter att patienten kommit hem från sjukhuset. Att fortsätta satsningen på kvalitetsregister har avgörande betydelse för möjligheten att utveckla hjärtsjukvården genom lärande och forskning i nära samspel med vårdgivare och patienter.

För ett år sedan visade en studie i den ansedda medicinska tidskriften The Lancet att svensk hjärtsjukvård är i världsklass. Hjärtläkare och forskare från Storbritannien och Sverige kunde med hjälp av bland annat kvalitetsregistret Swedeheart jämföra hjärtinfarktsvården i de båda länderna. Studien visade att dödligheten 30 dagar efter hjärtinfarkt var 30 procent lägre i Sverige. Skillnaden i dödlighet bedömdes bero på en högre och jämnare kvalitet i svensk akut hjärtsjukvård. En annan undersökning baserad på liknande forskningsdata visade att den akuta hjärtsjukvården i Sverige är lika bra eller bättre än den vård som ges på de 15-20 procent bästa sjukhusen i USA.

I dag kan vi visa att det akuta omhändertagandet har fortsatt att förbättras. Men det finns fortfarande brister som kräver omfattande åtgärder. Inom en del landsting tar det för lång tid att öppna kranskärl som stängts av blodpropp, något som kan avgöra patienternas prognos. Vi ser också att patienter med mindre hjärtinfarkter på en del sjukhus får vänta onödigt länge innan kranskärlsröntgen genomförs.

Vi lyckas inte heller tillräckligt bra med att hjälpa patienterna till livsstilsförändringar. Bara drygt hälften av rökarna har slutat röka efter ett år, knappt hälften av patienterna har deltagit i fysiska träningsprogram och endast 41 procent har en acceptabel grad av fysisk aktivitet. Detta kopplar till att bara 70 procent har ett välreglerat blodtryck efter ett år och att endast 46 procent uppnår önskade nivåer av blodfetter. Måluppfyllelsen varierar kraftigt i landet och en del sjukhus har ett markant förbättringsutrymme. Den låga måluppfyllelsen påverkar risken att återinsjukna i en ny hjärtinfarkt.

Kvalitetsregistret Swedeheart har på ett unikt sätt knutit ihop hjärtsjukvården med den patientnära kliniska forskningen. På så sätt förbättrar vi inte bara för dagens patienter utan också för morgondagens. Registret utgör i dag grunden för ett 40-tal högt rankade vetenskapliga artiklar årligen och har blivit internationellt erkänt för sin höga datakvalitet och för att vara världens enda kompletta nationella kvalitetsregister om hjärtsjukdomar. Kvalitetsregistret har tillsammans med Uppsala clinical research center (UCR) utvecklat en ny typ av studier där fördelar med randomiserade studier och kvalitetsregister kombineras. Vi kan på så sätt jämföra olika behandlingsalternativ på ett betydligt mer kostnadseffektivt sätt än tidigare. Dessa studier har lett till en våg av internationell uppmärksamhet.

Dock krävs fortsatta satsningar där kvalitetsförbättringsarbete och forskning i en allt högre grad blir en integrerad del av hjärtsjukvårdens alla nivåer. Den satsning på kvalitetsregister som staten och SKL genomför 2012–2016 har starkt bidragit till att vi kunnat initiera ytterligare utveckling och förbättring inom svensk hjärtsjukvård. Genom automatisering och andra tekniska förbättringar har kvalitet och effektivitet i insamlingen av uppgifter förbättrats, och det har också skapats möjligheter för patienterna att själva rapportera om hur de mår och vad de tycker om den vård de har fått.

Sammanfattningsvis har vi anledning att vara stolta över svensk hjärtsjukvård. Men beslutsfattare har ändå anledning att se över, samordna och förbättra både den akuta behandlingen och hur patienterna omhändertas efter hjärtinfarkten. Vi vet också att informationen till patienterna behöver utvecklas. Alla landsting måste också stödja och aktivt delta i den integration mellan sjukvård, lärande och forskning som kvalitetsregistren utgör. Det finns ingen anledning till att satsningen på kvalitetsregister ska vara tidbegränsad. Den är en förutsättning för en jämlik svensk sjukvård som håller internationell toppklass. Vi efterfrågar tydlighet från politiker om ekonomiskt stöd för kvalitetsregister. Kvalitetsförbättring inom sjukvården är en förutsättning för ökad livskvalitet och för att fler liv ska kunna räddas.