Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Hög tid att könskvotera för bolagens och landets bästa”

Argumenten emot kvotering blir allt svårare att förstå. Bolag med könsblandade styrelser sköts bättre och är mer lönsamma än andra, och det är en myt att det råder brist på lämpliga kvinnliga kandidater, skriver 17 företrädare för näringsliv och ekonomisk forskning.

Ett stort antal studier visar att bolag med fler kvinnor i styrelsen har bättre lönsamhet, högre aktieavkastning och tar större samhällsansvar. Bolagsstyrelser med balans av kvinnor och män är mer aktiva, kommer med fler förslag och kräver mer information av vd. Könsbalanserade styrelser fungerar bättre i sin kontrollfunktion och är mer benägna att byta ut bolagets vd när verksamheten går dåligt. Vill inte vi ägare ha detta?

Sverige har visat allt annat än ledarskap i utvecklingen mot bättre balans i styrelserna. EU poängterar i sin rapport ”Women and Men in Leadership Positions in the European Union, 2013” att andelen kvinnliga styrelsemedlemmar i de 26 största börsbolagen i Sverige har varit oförändrad runt 26 procent de senaste tre åren. Om man ser till alla börsbolag är andelen lägre.

Detta är ett problem för oss medborgare. Vi äger en avgörande del av börsens bolag genom pensions- och fondkapitalet. Varför ska vi acceptera strukturer som sannolikt inte är optimala för de företag vi äger?

I Sverige tillämpas till viss del självreglering genom Svensk kod för bolagsstyrning. I denna kod står bland annat att en jämn könsfördelning ska eftersträvas i styrelsen. En undersökning av hur koden efterlevs visar att informationsgivningen i bolagsstyrningsfrågor har försämrats. Och merparten av börsbolagen underlåter att rekrytera kvinnor till sina styrelser trots kodens skrivning om detta.

Varför är det så svårt att följa koden vad avser en jämn könsfördelning i styrelsen?

Det finns föråldrade uppfattningar att bra styrelseledamöter måste ha tidigare vd-erfarenhet. Men mångfald är bra. En amerikansk studie visar på en positiv kursutveckling vid tillsättandet av den första styrelseledamoten med vd-erfarenhet, men det upprepas inte vid tillsättandet av fler sådana. Det kan förklaras av att styrelsen är ett team där medlemmarna bidrar med olika erfarenheter och infallsvinklar. Dit hör erfarenhet inom till exempel finans, redovisning, juridik och marknadsföring. Detta är yrkesgrupper där en stor del av kompetensbasen utgörs av kvinnor.

Majoriteten av de som tar en akademisk examen är kvinnor. Kvinnor utgör hälften av den aktiva arbetskraften i Sverige. Det är en myt att det skulle vara brist på lämpliga kvinnliga kandidater som besitter rätt kompetens och tung yrkeserfarenhet. En del rekryterare menar att de kvinnor som föreslås många gånger avvisas av styrelsens ordförande utan grund. Föråldrade synsätt och strukturer synliggör inte den kvinnliga kompetensen i dessa sammanhang.

En annan del av förklaringen är att processen att rekrytera lämpliga kandidater av båda kön ofta inte är tillräckligt bra.

Valberedningarna arbetar i dag huvudsakligen utifrån sina informella nätverk. Eftersom en majoritet av valberedningarna helt saknar kvinnor är det inte konstigt att manliga kontaktytor dominerar. Alternativa verktyg som exempelvis externa rekryteringstjänster används bara av cirka en femtedel av börsbolagen. Med stark manlig dominans i både styrelse och valberedning blir det onödigt svårt för kvalificerade kvinnor att ta plats.

Det framförs ibland att det är för stort fokus på kvinnor i styrelser och att man i stället bör satsa på att få fler kvinnor i ledningen. En studie från AllBright visar att kvinnor enbart utgör 14 procent av börsbolagens ledningsgrupper och tre procent av vd:arna. Här finns således stort utrymme för förbättring. Men det ena utesluter inte det andra. Det finns fördelar med att arbeta på flera nivåer parallellt om man vill uppnå nödvändig förändring. En aktuell forskningsrapport från USA visar att fler kvinnor i styrelsen på sikt leder till fler kvinnor i ledande operativa positioner.

Enligt den officiella EU-statistiken har Island, Norge, Finland, Litauen och Frankrike högst andel kvinnor i bolagsstyrelser. Den största ökningen har skett i de länder som nyligen har lagstiftat om kvotering, bland andra Frankrike, Holland och Italien. Samtidigt har Sverige stannat upp med en oförändrad andel kvinnliga styrelsemedlemmar de senaste tre åren.
Forskningen visar alltmer tydligt att bolag med balans i styrelse och ledning är mer lönsamma. Svenskt näringsliv står inför stora och svåra utmaningar på den nationella och globala arenan. För att möta dessa på bästa sätt är det hög tid att modernisera strukturerna för hur våra bolag styrs.

Vi behöver en svensk lösning som baseras på mål om ökad mångfald och meritokrati. Mansdominansen gör inte företagen mer effektiva. I den bästa av alla världar är kvotering helt onödigt. Men då utvecklingen går så långsamt har kvotering blivit nödvändigt för att stötta valberedningarna i det arbete de själva i de flesta fall vill åstadkomma.

Många kvinnor är emot kvotering och vill inte bli inkvoterade. Det respekterar vi, men låt oss fokusera på den kompetens kvinnliga styrelsemedlemmar har i stället för att tänka på vad någon kan säga. Det är dags att vi alla tar ansvar och kräver att det sker en förändring. Vi har inte råd att vänta längre.

För näringslivets, oss ägares och landets bästa, kvotera nu!

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.