De fristående skolorna har tillfört mycket positivt och är i dag en naturlig del av vårt skolväsende. Återkommande skandalreportage om hur en del huvudmän kvitterar ut stora vinster, samtidigt som kvaliteten i undervisningen och stödet till eleverna brister, visar dock att regelverket behöver moderniseras. Större insyn i skolornas ekonomi, samarbetsavtal mellan skolor och kommuner, tydliga kvalitetskrav och möjlighet att utkräva ansvar, är några av de åtgärder som bör prövas. Nu måste regeringen tillsätta den utredning som både S och MP ställt sig bakom, skriver Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson.
Det finns en överenskommelse mellan regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att tillsätta en utredning om frågan om fristående skolor och vinster. Vi är beredda att sätta oss ned över blockgränsen för att åstadkomma resultat.
Utbildningsminister Jan Björklund utlovade i januari att utredningen skulle vara tillsatt före sommaren. Nu är vi långt inne i juni och sommaren har börjat men ingen utredning och inga direktiv syns till.
Problemet har inte försvunnit och regeringen bör därför snarast göra som utlovat.
De fristående skolorna har tillfört mycket positivt och är i dag en naturlig del av vårt skolväsende. Självklart ska alla föräldrar kunna välja skola utifrån vad som är bäst för deras barn. Men när de fristående skolorna reglerades i början av 90-talet visste vi inte hur de skulle komma att utvecklas. I dag ser vi ett stort behov av att modernisera regelverket kring de fristående skolorna. De återkommande skandalreportage om hur en del huvudmän kvitterar ut stora vinster, samtidigt som kvaliteten i undervisningen och stödet till eleverna brister på deras skolor, visar att regelverket måste bli mycket tydligare och tuffare.
En kunskapsbaserad ekonomi börjar i en skola där alla barn lyckas. Skolans syfte är att barn och elever ska ges stöd och stimulans att utvecklas så långt som bara möjligt. Vår hållning är därför att skattemedel avsedda för skolan också ska gå till skolan. Eventuella överskott bör återinvesteras i verksamheten.
För att underlätta framtagandet av direktiven till utredningen vill jag uttrycka viktiga delar som de bör innehålla.
Kvalitetskraven för både befintliga skolor och nya skolor måste skärpas. För att få starta en skola ska skolan uppfylla tydliga och konkreta kvalitetskrav som har stöd i skollagen. Det kan handla om att skolan verkligen sätter in ordentliga stödinsatser när en elev inte uppnår kunskapsmålen. Det kan också handla om att skolan inte håller nere på lärartätheten, lärarkompetensen eller undervisningstiden och systematiskt tvingar över ansvaret på den enskilde eleven eller dennes familj.
Överskott plockas ut ur fristående skolor på en rad andra sätt än genom ren vinstutdelning. Det kan handla om exempelvis höjda styrelsearvoden, högt prissatta köp av tjänster från dotterbolag, höga internräntor och realisationsvinster vid ägarbyten. Det är därför i praktiken mycket svårt att direkt reglera möjligheten att ta ut vinst. Utredningen måste ha ett vidare syfte än så. Det bör prövas hur lagstiftaren generellt kan skärpa kvalitetskrav för att säkerställa att offentliga bidrag stannar i skolverksamheten. Ett alternativ är att Skolinspektionen ges utökade befogenheter att granska skolors ekonomi och rätt att kräva tillbaka offentliga bidrag som används på felaktigt sätt.
Etableringsvillkoren ska skärpas så att det säkerställs att de gemensamma resurserna verkligen används för att ge alla barn en bra skola. Det bör införas ett obligatoriskt djupgående samråd mellan kommunen och huvudmannen när en fristående skola vill etablera sig och ett samarbetsavtal ska finnas innan skolan får starta.
Samma insyn och granskning ska gälla för alla skolor. Även fristående skolor ska vara skyldiga att årligen göra kvalitetsredovisningar som visar hur man nått upp till kvalitetskraven, och alla skolor ska vara skyldiga att delta i öppna jämförelser. Når man inte kvalitetskraven kan en skola läggas ner, oavsett om det är en fristående eller kommunal skola.
Skoltillståndet ska inte automatiskt följa med vid ägarbytet; man måste kunna veta vem den nya ägaren är för att kunna utkräva ansvar. Överlåtelser av skolor, bolag och skolkoncerner ska alltid anmälas till Skolinspektionen. Skolinspektionen kan därefter avgöra om man behöver få in mera information i ärendet och om det behöver göras en ny prövning av tillståndet att driva skolan.
Försäljning av skolor till underpris och de fällande domar som följde på detta visar på behovet av en tydlig lag för att stoppa utförsäljningar av kommunala skolor till underpris.
All offentligt finansierad utbildning oavsett huvudman ska omfattas av en offentlighetsprincip. Lärare och annan personal i fristående kolor ska ha meddelarskydd. Man ska inte bli av med jobbet för att man avslöjar brister i skolan, och hur skattemedel används får inte vara en företagshemlighet.
Min förhoppning är att denna utredning kan leda till mer likvärdiga villkor för alla skolor och att de resurser vi gemensamt avsätter till skolan ska gå till att höja undervisningens kvalitet och därmed öka elevernas kunskap och kreativitet. Det kräver att utredningen tillsätts som utlovat, och att detta sker snarast möjligt.
Mikael Damberg
utbildningspolitisk talesperson (S)