Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Höga miljökrav på gruvor motiverar låg mineralavgift”

Riksdagsdebatt i dag. Utvecklingen av gruvnäringen rymmer både utmaningar och möjligheter. Låga skatter och avgifter är ett sätt att göra Sverige attraktivt för investeringar. I vår avser jag att lägga fram en proposition för bättre information och tydligare ansvar vid prospektering, skriver näringsminister Annie Lööf (C).

I dag debatteras gruv- och mineralnäringen i riksdagen. Det är en välkommen debatt om jobb och framtidshopp i mindre samhällen. Det är min övertygelse att gruv- och mineralnäringen kan existera sida vid sida med andra näringar och omgivande samhällen.

Ibland brister dock kunskap och kommunikation kring de svenska villkoren och förutsättningarna. Under våren kommer därför regeringen att lämna en proposition till riksdagen som ska förtydliga information och ansvar vid undersökningstillstånd.

Utvinning av malm och mineraler har präglat den svenska historien sedan 1500-talet. En betydande del av Sveriges välstånd har under hundratals år byggts på brytning och förädling av metall och mineral.

I spåren av stigande världsmarknadspriser på järnmalm och sällsynta jordartsmetaller visas nu ett ökat intresse för att öppna nya och expandera existerande gruvor. Myndigheten Sveriges geologiska undersökning uppskattar att det år 2020 kan finnas 30 metallgruvor i Sverige. En fördubbling från dagens 16 gruvor, men fortfarande en bråkdel av förra sekelskiftets 500 aktiva gruvor. Gruvnäringen tar en halv promille av Sveriges yta i anspråk. Trots denna förhållandevis blygsamma del av Sveriges totala landområde ser vi att det ibland uppstått intressekonflikter med andra viktiga näringar som renskötsel och turism. Den hårda ton som har präglat diskussionerna mellan gruvförespråkare och samiska intressen kring en provbrytning i Kallak är det tydligaste exemplet. Under våren avser jag att lägga en proposition som utvecklar regelverket och förtydligar prospekteringsbolagens informationsansvar gentemot markägare, sakägare och kommuner. Det kan till exempel komma att handla om högre krav på den arbetsplan som reglerar prospekteringsarbetet.

Utvecklingen av gruvnäringen innebär utmaningar men också möjligheter. Inte minst till fler och växande jobb i många orter som har varit avfolkningsbygder – ett jobb i en gruva skapar i regel ett till två ytterligare jobb på orten. Tidigare i år presenterades regeringens mineralstrategi, som har arbetats fram i samtal med närmare hundra intresseorganisationer och expertmyndigheter, däribland Urbergsgruppen, Sametinget och Naturvårdsverket. Målet är att vi ska ha ett långsiktigt hållbart användande av våra mineralresurser, i samklang med miljö, kultur och andra näringar. Sverige ska behålla sin position som Europas ledande gruvnation.

Från strategin fattar regeringen beslut för att hantera frågor kopplade till gruvnäringen. Bland annat påbörjas ett arbete med att kartlägga återvinningspotentialen av metaller och mineraler för att främja en mer resurseffektiv användning. All expertkunskap säger dock att bara återvinning inte räcker. Runt om i Sveriges berggrund finns de fyndigheter som är byggstenar i det hållbara samhället. Utan sällsynta jordartsmetaller skulle det till exempel bli stopp för ny vindkraft, solceller, mobiltelefoner och hybridbilar. En vanlig elhybridbil innehåller 15 kilo sällsynta jordartsmetaller. Antingen kan dessa mineraler brytas i Sverige under en av världens hårdaste miljölagstiftningar och med skarpa arbetsmiljökrav, med effekten att de skapar jobb och skatteintäkter. Eller kan de brytas i andra länder med andra och lägre hållbarhetskrav. Debatten kring gruvnäringen har präglats av ett uppskruvat tonläge och det är lätt att få intrycket att gruvnäringen tillåts verka utanför lagar och regler. Från idé till etablerad gruva måste ett företag passera sex olika prövningar av fyra olika myndigheter och domstolar. Processen tar flera år och mindre än två procent av prospekteringstillstånden leder till bearbetningstillstånd.

En bärande princip i vår lagstiftning är att förorenaren betalar. Det gäller för gruvnäring och för all annan industri. Det finns tyvärr exempel på gruvetableringar som har gått fel och lämnat efter sig stora miljöskulder. Sedan dessa gruvor fick sitt tillstånd har lagstiftningen skärpts och kraven på medel för återställning är mycket hårda. För att hantera de historiska skulder som finns lägger regeringen över 400 miljoner kronor per år på sanering.

Skillnaden i miljöprövning gentemot exempelvis Ghana och Elfenbenskusten kan inte beskrivas som något annat än stor. Från regeringens sida ser vi hellre en hållbar gruvetablering i Sverige än en miljöförstörande sådan i ett land med bristande miljöprövning och tillsyn.

Sverige rankas som världens näst bästa land för gruvinvesteringar efter Finland. Kritiker brukar lyfta fram Sveriges mineralersättning, 2 promille av värdet av bruten malm, som något negativt. Men vår goda placering bygger inte minst på det som gör oss attraktiva för alla sorters investeringar: Låg grad av korruption, god infrastruktur, politisk stabilitet och fungerande institutioner. Vår mineralavgift är låg eftersom Sverige har valt att ställa mycket höga miljökrav och ett fullständigt ansvar på företagen att återställa marken och stå för alla miljökostnader som mineralbrytningen orsakar. Andra länder har valt vägen med låga miljökrav men en högre avgift. Syftet med mineralavgiften är inte heller i första hand att vara en intäkt för staten, som redan får pengar via utdelningar och bolagsskatten. Avgiften är en kompensation för markägaren.

Sedan början av 90-talet har Sverige velat se ökade investeringar i näringen, för en tillväxt av skatteintäkter och fler jobb runt om i landet. Av 16 gruvbolag i Sverige är 14 att betrakta som svenska och alla 16 betalar svensk skatt. Bara år 2011 bidrog företagen med 12 miljarder till statskassan, motsvarande nästan en tredjedel av utbildningsbudgeten. Enbart statligt ägda LKAB beräknas sysselsätta 54 000 människor direkt eller indirekt på nordkalotten.

När riksdagen i dag debatterar gruvnäringens framtid kommer krav att resas på höjda skatter och avgifter. Vi vet att en sådan politik skulle minska intresset för gruvetableringar i Sverige. Det skulle slå mot jobben på orter som länge har varit avfolkningsbygder. Regeringen ser både utmaningarna och möjligheterna med gruvnäringen kopplat till fler jobb i hela landet, ren­näringen, miljökrav och behovet av mineraler för att bygga ett hållbart samhälle. Min förhoppning inför dagens debatt är att oppositionen visar samma förmåga att se dessa nyanser.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.