Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Höghastighetsjärnvägar ett klimatpolitiskt stickspår”

Rapport till regeringen i dag: Meningslöst satsa på höghastighetsjärnvägar. Planerna på höghastighetsbanor i Sverige innebär att över 100 miljarder plöjs ned i olönsamma järnvägsprojekt. Satsningarna medför inte heller några stora vinster för klimatet. Med internationell utsläppshandel kan Sverige bidra till mångfalt större minskningar av växthusgaser, skriver Jan-Eric Nilsson och Roger Pyddoke i en rapport som Expertgruppen för miljöstudier överlämnar till regeringen i dag.

Det tycks i dag finnas politisk enighet om satsningar på höghastighetsjärnvägar i syfte att öka tillväxten och minska växthusgasutsläppen. Man talar om att satsa långt över 100 miljarder kronor på höghastighetsbanor, vilket skulle vara en av de största investeringarna i Sverige någonsin. Men hur lönsamma är egentligen svenska höghastighetsbanor och vilken är deras klimatpolitiska roll?

Vi har i en rapport, som Expertgruppen för miljöstudier i dag lämnar till inansdepartementet, studerat i vad mån den så kallade Götalandsbanan – en delvis ny höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg via Jönköping – bidrar till att uppfylla dessa mål. Utgångspunkten för vårt arbete är tidigare analyser av projektet, framför allt ett underlag som Banverket beställt av konsultföretaget WSP. Banverkets analys visar att Götalandsbanan är olönsam. Samhällsnyttan uppgår endast till 80 procent av projektets kostnad. Vår granskning visar att slutsatsen om Götalandsbanans bristande lönsamhet är robust. Om något, har man överskattat projektets lönsamhet.

Att Banverkets analys motsäger den allmänna uppfattningen om snabbspårens lönsamhet beror på att Sverige – till skillnad från flera länder på kontinenten – är glest befolkat. Samhällsekonomiskt lönsamma järnvägsprojekt kännetecknas av att man till rimliga kostnader gynnar många. Trots ett för svenska förhållanden högt antal resenärer är det inte tillräckligt stort för att väga upp de kostsamma investeringarna i Götalandsbanan.

Det finns de som menar att vi för klimatets skull ändå ska investera i höghastighetsbanor. I vår rapport undersöker vi betydelsen av denna tanke.

Banverket värderar minskade koldioxidutsläpp från svenska transporter till 1,5 kr/kg. Det innebär att det är lönsamt att minska utsläppen så länge kostnaden för det inte överstiger 1,5 kronor per kilo. Denna värdering är hög i ett internationellt perspektiv. Utsläppen kan i många andra länder i dag minskas till en kostnad av 10–15 öre/kg. Ett ambitiöst globalt klimatavtal kan komma att innebära en kostnad på 40–60 öre/kg de närmaste 30–40 åren.

Banverkets höga värdering räcker alltså inte för att Götalandsbanan ska bli lönsam. För detta krävs att utsläppsminskningarna värderas till mer än 8 kr/kg. I termer av svensk koldioxidbeskattning skulle detta ge ett bensinpris på mer än 30 kr/liter.

Investeringar i järnvägar är ett svagt styrmedel för att uppnå målet att minska utsläppen av växthusgaser. Cirka 85 procent av transporterna sker med bil, medan järnvägen svarar för cirka 10 procent. En ny järnväg kan ge upphov till stora effekter inom järnvägssektorn men kan endast locka över en liten andel vägtrafikanter och flygresenärer. De flesta fortsätter att åka bil eller att flyga. En påtaglig minskning av transportsektorns utsläpp kräver generella styrmedel – såsom drivmedelsskatter – som påverkar alla resenärer, inte bara dem som reser en viss sträcka.

Om Götalandsbanan skulle byggas drar vi på oss ett samhällsekonomiskt underskott motsvarande 16 miljarder kronor. Samtidigt minskar vi transportsektorns årliga utsläpp med cirka 150 000 ton, det vill säga mindre än en procent av sektorns utsläpp. I denna beräkning ingår inte de ökade utsläppen under byggnadsperioden.

Projektets underskott motsvarar cirka 800 miljoner kr/år i 40 år. För dessa resurser skulle vi genom internationell utsläppshandel kunna finansiera en global utsläppsminskning motsvarande 5 400 000 ton/år. Detta är nästan 40 gånger mer än den minskning som Götalandsbanan bedöms kunna ge. En ny höghastighetsbana mellan Stockholm och Göteborg är alltså ett oerhört kostsamt sätt att minska de globala utsläppen av klimatgaser.

Alla höghastighetsbanor behöver inte vara olönsamma. Det kan finnas andra utformningar av Götalandsbanan och/eller andra banor som är mer lönsamma. Samhällsekonomiskt lönsamma investeringar ska naturligtvis genomföras. Dessa kommer också att bidra till att minska transporternas utsläpp, även om bidraget är begränsat. Detta är dock något helt annat än att i klimatets namn plöja ner hundratals miljarder kronor i olönsamma järnvägsprojekt.

Jan-Eric Nilsson
professor, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Roger Pyddoke
fil lic, Statens väg- och transportforskningsinstitut

Utredning snart färdig

Infrastrukturminister Åsa Torstensson vill satsa på höghastighetsjärnvägar. I slutet av förra året utsågs Arlandabanans vd Gunnar Malm att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor. Han presenterar sin utredning den 15 september. Tidigare har Banverket i en rapport till regeringen varit positiv till höghastighetsbanor.