Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Högkostnadsskyddet urholkas”

Barnpenicillin blir dyrare. Allt fler läkemedel tas bort från förmånssystemet på företagens begäran. Patienterna går miste om högkostnadsskyddet och utbytessystemet sätts ur spel. Det här hade väl inte lagstiftaren tänkt sig, skriver sju läkare.

Det svenska systemet med läkemedelsförmåner för receptbelagda läkemedel ger högkostnadsskydd och jämlika priser på läkemedel runtom i landet. Men nu håller förmånssystemet sakta men säkert på att vittra sönder. Läkemedelsföretagen lyfter ut sina läkemedel, eller vissa styrkor och förpackningar av etablerade läkemedel, ur förmånssystemet och därmed blir prissättningen fri för både läkemedelsföretag och apotek. Varken läkaren eller patienten har en aning om priset och det finns inte längre någon värdering om preparatets hälsoekonomiska värde. Detta kan inte vara lagstiftarnas mening.

Detta sker inom många olika läkemedelsgrupper. Oftast finns något likvärdigt medel kvar på marknaden, men utbyte får inte ske automatiskt på apotek om just den produkt som står på receptet inte ingår i läkemedelsförmånen. Även produkter som är ensamma på den svenska marknaden dras ut ur förmånen. Under hösten och vintern har flera vanliga antibiotika dragits ut ur förmånssystemet på företagens begäran. Det hela har skett tyst och stilla, mitt i högsäsongen för infektioner. Inga braskande annonser från läkemedelsföretagen. Ingen förvarning till distriktsläkare, barnläkare, infektionsläkare eller landstingens läkemedelskommittéer. Inga varningar från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) till sjukvården.

Efter flera år med nationellt arbete för bättre antibiotikaanvändning ses en minskning av antibiotikaförskrivningen till barn. En allt större andel av antibiotikaförskrivningen till barn i åldrarna 0–6 år utgörs av preparat som innehåller fenoximetylpenicillin (PcV), som enligt gällande riktlinjer är förstahandspreparat för behandling av mellanöreinflammation, halsfluss och lunginflammation hos barn. Vid senaste mätningen 2013 utgjordes cirka 70 procent av alla recept på luftvägsantibiotika till barn av just fenoximetylpenicillin, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. I detta läge väljer läkemedelsföretaget Meda som säljer fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) att dra ut tabletter i styrkorna 250 milligram och 500 milligram ur förmånssystemet från och med den 1 december 2013. Just de styrkorna kan vara lämpliga för behandling av de barn som är stora nog att svälja tabletter men ännu är för små för vuxendoser. Det finns inga andra produkter med fenoximetylpenicillin i dessa styrkor på marknaden. Redan i januari 2011 försvann tablett Kåvepenin 125 milligram ut ur systemet. De alternativ till Kåvepenintabletterna i "barnstorlek" som finns kvar inom förmånssystemet är sämre, på olika sätt.

Eftersom Kåvepenin i styrkorna 125, 250 och 500 milligram inte längre ingår i förmånen finns heller ingen uppgift om priset i Fass eller i de elektroniska journalernas receptmoduler. Det är svårt för såväl förskrivarna som patienternas föräldrar att enkelt ta reda på vad de kostar på de olika apoteken, eftersom prissättningen är fri för läkemedel utanför förmånen. Och man undrar varför högkostnadsskyddet inte ska gälla för antibiotika till barn. Är inte sjuka barn människor? Har de inte ett medicinskt behov som motiverar samhällets stöd?

Det är inte olagligt för företagen att dra ut produkter ur förmånssystemet. Lagen ställer inga krav på framförhållning och avisering till sjukvården. Allt fler läkemedel dras ut ur förmånssystemet på företagens begäran, även välkända produkter med etablerad användning. Patienterna går miste om högkostnadsskyddet. Utbytessystemet sätts ur spel. Vaksamma läkare måste lägga ner tid och energi på att ta reda på om det finns lämpliga alternativ som fortfarande ingår i förmånssystemet. Det var väl inte så här lagstiftarna hade tänkt sig?

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.