Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Högskolan måste satsa på tänkandets hantverk”

Kunskap bara en råvara. Vi är på väg mot en ekonomi där tänkandet och tanken, inte kunskapen i sig, är själva tillväxtmotorn. Frågan är om högskolan är redo för detta skifte. Ska högskolan vara relevant krävs att den utvecklar och lär ut tänkandets hantverk i den tappning som arbetslivet kräver, skriver Mats Lindgren på analysföretaget Kairos Future.

Högskolesektorn har de senaste decennierna varit Sveriges kanske främsta tillväxtbransch, med ett fördubblat antal studenter och ett snabbt växande antal anställda.

Om högskolan levererar värde för pengar har kraftigt ifrågasatts av olika debattörer under hösten. Men frågan är större än så: Möter denna tillväxtbransch morgondagens behov av kompetens i ett samhälle där tänkande och förmågan att hantera komplexitet och inte kunskapen i sig är vägen till framgång?

Under hösten har en viktig debatt pågått på DN Debatt kring högskolans värde och framtid. Mats Alvesson skrev om den amerikanska studien ”Academically adrift” som visar på en starkt nedåtgående trend inom amerikanskt universitetsväsende vad gäller såväl utbildningsresultat som arbetsinsatser från studenternas sida och menade att samma trend är synlig även i Sverige.

Per Sonnerby fortsatte med att peka på de samhällsekonomiska kostnaderna.

Alvessons och Sonnerbys inlägg är viktiga, ytterst relevanta och pekar på två stora utmaningar: höga och stigande kostnader och sjunkande kvalitet. Däremot missar de att ställa den mest avgörande frågan, nämligen om högskolan är rustad för det fundamentala skifte som såväl näringsliv som utbildningssystem genomgår och som utmanar såväl grund- och gymnasieskola som högskola och forskning?

Vad är det då för skifte jag syftar på? Låt oss för enkelhets skull kalla det skiftet mot en tankeekonomi, en ekonomi där tänkandet och tanken, inte kunskapen i sig, är själva tillväxtmotorn. Drivkrafterna bakom detta skifte är flera, där den transparens och turbulens som internet i kombination med en snabb globalisering skapat är två av de viktigaste.

Effekterna ser vi på alla samhällsområden inte minst inom kunskapsbildning och -spridning. Då tänker jag inte i första hand på det faktum att högskolans kunskapsmonopol är på väg att brytas i takt med att såväl nystartade ”universitet” såsom Udacity, Khan Academy och TED som klassiska stjärnuniversitet som Harvard och MIT erbjuder gratis utbildning på toppnivå.

Det jag tänker på är hur fokus för själva utbildningen behöver förändras när tänkande, inte kunskap, blir motorn i ekonomin.

Övergången till en tankeekonomi innebär dock inte att vi inte längre behöver skaffa oss kunskap. I själva verket behöver vi mer kunskap, större bredd och bättre förmåga till sammanhang än någonsin, eftersom kunskapen är själva råvaran för tänkandet.

Men det räcker inte. Vi behöver också som enskilda och som organisationer behärska tänkandets hantverk, och ska högskolan vara relevant för individer och arbetsliv krävs det att den utvecklar och lär ut detta hantverk, i den tappning som arbetslivet kräver.

Det som krävs, enligt en specialstudie bland svenska personalchefer inom ramen för projektet Högskola 2025, är ”förmågan att hantera komplexa frågor och sammanhang” som ses som den mest kritiska kompetensen när de söker högskoleutbildad personal. Enligt den amerikanska studien Academically adrift är det i dag inte detta som man lär sig på högskolan.

Det personalcheferna efterfrågar är inte i första hand det klassiska kritiska tänkande som högskolan är inriktad mot. Det räcker inte med att avgränsa problem, kunna bryta ner och bena ut dem; som värdefulla medarbetare och samhällsmedborgare måste vi också kunna bygga upp och skapa nytt.

Det är ett hantverk som världshistoriens stora tänkare som Leonardo da Vinci och Einstein behärskade till fulländning, och de blandade friskt det analytiska med det kreativa och gestaltande. De tänkte med skisser och bilder och inte enbart med ord, och de använde kroppen likaväl som hjärnan i sitt tänkande.

Arbetslivet kräver också förmågan att tänka tillsammans. I dag är ”tankeproduktiviteten” vid möten och konferenser ofta förödande låg. Brist på struktur och metodik leder till att grupper fastnar i älsklingsfrågor och destruktivt grupptänkande vilket hämmar utvecklingen och ofta leder till stor frustration. För att nå banbrytande tankar måste man tänka ett varv till, men där saknas ofta metoder och kunnande.

Det tydligaste exemplet på värdet av konceptuellt tänkande är företaget Apple som på tio års tid gjort resan från nära döden till världens högst värderade bolag. Apple har gjort denna resa utan banbrytande forskning. De har inte ens i vardaglig mening ”uppfunnit” något alls.

Vad de gjort är att mer framgångsrikt än någon konkurrent ha fångat tidsanda och trender, lånat och köpt idéer och kombinerat dessa till unika och attraktiva produkter och affärsmodeller. De har tänkt konceptuellt.

För att lyckas på lång sikt behöver Sverige än en gång bli först ut i en ny tid. På samma sätt som när vi på bred front lärde oss kunskapssamhällets hantverk som att läsa och skriva och därmed skaffade oss ett försprång, behöver vi i dag bli mästare på konceptuellt tänkande; på att sätta frågor i ett sammanhang, organisera och kombinera idéer och att både tänka snabbt och djupt.

Och liksom vi byggt vår framgång som industrination på förmåga att organisera produktion behöver vi nu bli lika skickliga i att organisera för tänkande och innovation – bygga tankefabriker – inte för att ersätta vår industriella bas, men för att stärka den.

Då krävs att såväl ungdomsskolan som universitet och högskolor tar täten i att träna individer i tänkandets hantverk och att de tar sig ur det flerhundraåriga system som är föga anpassat till dagens snabbrörliga, öppna och horisontella värld och hittar sin roll i en tankebaserad tid.

Det är dags för nya tankar i högskolan.

Mats Lindgren, civilingenjör och ekonomie doktor, vd för analysföretaget Kairos Future.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.