Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Högskoleprovet bör betyda mindre för antagningen”

Foto: Henrik Montgomery/TT

Ny utredning. Antagningen till högskolan behöver bli öppnare och mer lättbegriplig. Vi vill utreda högskoleprovets roll och systemet med meritpoäng. Och det är viktigt att åter göra det möjligt att nå behörighet genom arbetslivserfarenhet, det kommer att underlätta ett livslångt lärande, skriver Helene Hellmark Knutsson (S).

Foto: Thommy Tengborg/TTUnder den borgerliga regeringen fanns inga ambitioner att förbättra tillträdet till högskolan. Istället har det lappats och lagats för att bland annat passa nya bestämmelser i gymnasieskolan. För den blivande studenten har det lett till ett ofta obegripligt och oförutsägbart system. Nu tillsätter regeringen en utredning av hela strukturen för tillträde till högre utbildning med syfte att skapa ett öppnare och mer lättbegripligt system.

Högre utbildning i Sverige har genomgått stora förändringar på kort tid. I början av 1990-talet hade vi runt 170.000 studenter. I dag omfattar svenska universitet och högskolor runt 400.000 studenter och 60.000 anställda. Det har varit en viktig utveckling av den svenska modellen. Samtidigt måste vi säkerställa en hög kvalitet på våra universitet och högskolor. Därför har regeringen presenterat en satsning om nästan 900 miljoner kronor fram till 2019 i särskilda kvalitetsmedel till humaniora och samhällsvetenskap, samt ett nytt system för att säkra kvaliteten i högre utbildning. Det är med utbildning av högsta kvalitet som Sverige kan möta den globala konkurrensen om kunskap och inte med låga löner.

Komplexiteten kommer också av att reglerna har ändrats vid flera tillfällen utan att ett helhetsgrepp har tagits. Det är därför vi nu står med ett svåröverskådligt system som riskerar att missgynna olika grupper av blivande studenter.

Samtidigt förtjänar alla som drömmer om att studera på högskola ett öppnare och mer lättbegripligt system för att få sina meriter prövade. Ett öppnare och enklare tillträde ska även garantera att de studenter som blir antagna har rätt förkunskaper så att utbildningen håller hög kvalitet, möjliggöra en breddad rekrytering och ett livslångt lärande. Med fler perspektiv kan utbildningen fortsätta att stärkas, vi kan möta våra stora samhällsutmaningar och klara kompetensförsörjningen.

Därför tillsätter regeringen nu en särskild utredare som ska se över tillträdessystemet till Sveriges universitet och högskolor där huvudvägen även fortsättningsvis ska baseras på studentens meriter från gymnasieskolan.

Utredaren ska se över om högskoleprovet som urvalsinstrument ska få en mer begränsad roll jämfört med i dag.

Från början var högskoleprovet tänkt att vara en andra chans för att komma in på högskolan, men i dag har högskoleprovet fått en annan roll än vad som från början var tänkt. I dag finns ingen åldersgräns för när du kan skriva högskoleprovet, ett starkt resultat på högskoleprovet redan under gymnasieskolan kan skapa negativa effekter för gymnasiestudierna. Högskoleprovets förmåga att förutsäga studieframgång har också ifrågasatts.

Utredaren ska ta ställning till om ett system med meritpoäng ska finnas eller inte.

I dag finns meritpoäng i gymnasieskolan där olika beslut efter hand har skapat ett svårförståeligt system. Meritpoäng har bidragit till ett än mer komplicerat system för tillträde men infördes från början för att sökande skulle nå djupare ämneskunskaper i språk och matematik. De här poängen innebär att en sökande till högskolan kan ha som mest 22,5 i meritvärde istället för 20,0. Meritpoäng ges för vissa kurser på gymnasienivå, men samma kurs kan ge olika antal poäng beroende på vilket högskoleprogram som söks. Olika meritpoäng ges även beroende på om betyg är från den svenska gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning, eller om betygen utfärdats i annat land. För sökande från den svenska gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning påverkar det även när i tid betygen är utfärdade. Det är precis lika krångligt och svårbegripligt som det låter. Det måste vi förändra.

Utredaren ska lämna förslag till hur grundläggande behörighet på ett enklare sätt än i dag ska kunna uppnås genom arbetslivserfarenhet.

För att i högre grad möjliggöra studier även för personer med arbetslivserfarenhet fanns tidigare den så kallade 25:4-regeln. Om du var minst 25 år och hade jobbat i minst fyra år uppnåddes kraven för grundläggande behörighet till högskolestudier. Denna förenklade bedömning tog den borgerliga regeringen bort. Kompetensen hos kvinnor och män med arbetslivserfarenhet behöver på ett effektivare sätt tas till vara än genom dagens bedömning av reell kompetens. Därför är det viktigt att åter införa en bestämmelse som gör det möjligt att uppfylla kraven för grundläggande behörighet genom arbetslivserfarenhet, oavsett hur den har uppnåtts. Det kommer samtidigt även underlätta ett livslångt lärande.

Utredaren ska föreslå ett tillträdessystem som är öppnare och enklare jämfört med i dag.

Företrädare för universitet och högskolor, studie- och yrkesvägledare, studenter och andra berörda myndigheter har upprepade gånger lyft att de nuvarande reglerna för tillträde till högskolan är komplexa och i sin helhet svårförståeliga. Otydligheten beror framför allt på bestämmelserna om behörighet och meritpoäng. Men även på att bestämmelserna i delar av systemet skiljer sig åt mellan olika grupper av sökande. Det gör även att personer med äldre högskolebehörighet kan ha svårare att konkurrera om platser på högskolan, eftersom de har svårare att få maximalt meritvärde. Komplexiteten kommer också av att reglerna har ändrats vid flera tillfällen utan att ett helhetsgrepp har tagits. Det är därför vi nu står med ett svåröverskådligt system som riskerar att missgynna olika grupper av blivande studenter.

Istället för det lapptäcke till system vi har i dag behövs ett tillträde som är hållbart över tid.

Möjligheten till högskoleutbildning är en viktig del i att bidra till jämlikhet mellan människor och reglerna för tillträde påverkar i hög grad kvinnors och mäns möjligheter att studera vidare. Men med det komplexa och svårförståeliga systemet vi har i dag kan det lätt ifrågasättas om det bidrar till en ökad jämlikhet.

Svensk utbildningspolitik bygger på att alla, oavsett kön, bakgrund eller funktionsnedsättning, ska ges en god grund att stå på och att vuxna ska ha god tillgång till utbildning under hela livet. Utbildningspolitiken lägger grunden för en framgångsrik jobbpolitik där såväl inrikes som utrikes föddas kompetens tas till vara. Utbildningspolitiken syftar till att ge människor kunskaper för yrkeslivet, en tillgång till bildning för personlig utveckling och förutsättningar till ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle.

Utredaren får i uppgift av regeringen att göra en översyn av hela systemet för tillträde till högre utbildning, riktat mot utbildning på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. En av de centrala utgångspunkterna för utredningen är alltså att komma bort från dagens oförutsägbarhet. Istället för det lapptäcke till system vi har i dag behövs ett tillträde som är hållbart över tid. Det Sverige behöver är ett enhetligt system för tillträde till högskolan som är öppnare och enklare vilket bidrar till ökad kvalitet. Detta är ett sätt att göra det möjligt för Sverige att konkurrera med kunskap istället för med låga löner. Det är i sin tur en viktig del av den svenska modellen som vi ska fortsätta att utveckla.

Foto i text: Thommy Tengborg/TT

DN Debatt. 17 mars 2016

Debattartikel

Helene Hellmark Knutsson (S), högskoleminister:
”Högskoleprovet bör betyda mindre för antagningen”

Repliker

Vetenskapsjournalisten Anders Björnsson:
”Använd prov för all antagning”

Göran Arrius, ordförande Saco och Kristin Öster, ordförande Saco Studentråd:
”Gör det möjligt jämföra utbildningars kvalitet”

 

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.