Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Höj kvaliteten på sjukvården med en satsning på Cochrane”

När vi skrev de svenska riktlinjerna för öroninflammationer utgick vi alltså från två systematiska översikter. En av dem fanns i The Cochrane Library, en on line-tidskrift som ges ut av Cochrane, skriver artikelförfattarna.
När vi skrev de svenska riktlinjerna för öroninflammationer utgick vi alltså från två systematiska översikter. En av dem fanns i The Cochrane Library, en on line-tidskrift som ges ut av Cochrane, skriver artikelförfattarna.

Evidensbaserad är i dag ett honnörsord. Trots det är Sveriges insats i att bidra till Cochranes medicinska översikter nästan obefintlig. Det finns troligen inga andra åtgärder som så effektivt skulle höja kvaliteten på svensk klinisk forskning och sjukvård som en satsning på Cochrane, skriver läkare och sjuksköterskor.

Evidensbaserad är nu ett honnörsord i vetenskap, vård och politik. Först ut var evidensbaserad medicin, EBM, för drygt 25 år sedan. EBM har spritts framför allt genom Cochrane-biblioteket (se bakgrundsrutan) och innebär att man försöker använda bästa möjliga kunskap när man väljer utredning och behandling. Det låter kanske självklart men är det inte. För 25 år sedan dominerade åsiktsbaserad medicin: läkarens kunskap byggde på osystematiska studier av medicinska böcker och tidskrifter, föredrag på kongresser, annonser för läkemedel och besök av läkemedelsförsäljare med goda middagar.

I praktiken innebär EBM att en grupp professionella inom vården och forskare formulerar en fråga, söker elektroniskt och systematiskt igenom kliniska tidskrifter efter svar, väljer bort studier som inte besvarar frågan eller är av dålig kvalitet (inte uppfyller kvalitetskriterier som ställts upp före litteratursökningen) och sammanfattar den återstående, välgjorda forskningen.

Resultatet blir en systematisk översikt med text, diagram och tabeller som sedan granskas av utomstående experter (så kallad peer review). Om författare och granskare kan enas om en slutversion så publiceras den. Den systematiska översikten talar om vad vi nu vet om detta ämne. Vi får också veta vilka kunskapsluckor som finns, det vill säga vad fortsatt forskning bör inriktas på.

Bland drygt tusen studier av hur öroninflammationer bör behandlas klarade bara ett tiotal granskningen. Dessa hade redan sammanfattats i två internationella systematiska översikter som visade att hos barn under ett år och patienter över 12 år bör öroninflammationer behandlas med antibiotika. Mellan ett och 12 år behövs antibiotika bara om barnen har vissa riskfaktorer.

Tidskriften Lancet skrev redan 1995 att Cochrane ”är en bedrift som tävlar med det Humana Genom-projektet om betydelse för nutida medicin”.

Denna information har sedan av Läkemedelsverket och Samverkan mot antibiotikaresistens (Strama) spritts inom sjukvården och innebär att man varje år i Sverige kan spara in omkring 100 000 läkarbesök och antibiotikakurer som smakar äckligt och ofta ger biverkningar som klåda, kräkningar, diarré och resistenta bakterier. Detta är bra för barnen och bra för samhället. Besparingen i antal läkarbesök och antibiotikaförskrivningar gäller framförallt barn. Se diagrammet med data från 88 svenska vårdcentraler.

När vi skrev de svenska riktlinjerna för öroninflammationer utgick vi alltså från två systematiska översikter. En av dem fanns i The Cochrane Library, en on line-tidskrift som ges ut av Cochrane.

Danmark, Island, Norge och Sverige har haft nationella prenumerationer så att medborgarna inklusive all vårdpersonal haft gratis tillgång till Cochrane (på engelska). Den svenska nationella prenumerationen är tyvärr avslutad för att ”spara pengar” men alla svenska landsting och regioner och flertalet universitet och högskolor har nu egna prenumerationer (sammanlagt troligen betydligt dyrare än den nationella prenumerationen – snålheten bedrar visheten).

Sveriges insats i att bidra till Cochranes forskningsöversikter har varit nästan obefintlig: endast 0,1 procent av Cochrane-översikterna och bara 6 procent av de nordiska översikterna har kommit från Sverige. Vår insats är på samma nivå som små låginkomstländer, till exempel Gambia, Kamerun och Jamaica. All heder till dessa kämpande länder, men för höginkomstlandet Sverige är det pinsamt och skadligt för kvaliteten hos sjukvård och klinisk forskning.

Dansk medicinsk forskning är nu inom flera forskningsfält mer framgångsrik är svensk (räknat med bibliometriska mått relaterat till folkmängden). En orsak är troligen att svenska finansiärer av forskning är ointresserade av eller fientliga till systematiska översikter trots att de ofta publiceras i tidskrifter med hög impact factor, det vill säga stor genomslagskraft, till exempel Cochrane Library och British Medical Journal (BMJ). I september-december 2016 var en tredjedel av forskningsartiklarna i BMJ systematiska översikter. Omkring 80 procent av de kliniska riktlinjer som ges ut av Världshälsoorganisationen WHO använder Cochrane-översikter.

NCC i Köpenhamn har filialer i Norge, Finland, Polen och Ryssland och är på väg att öppna en filial i Sverige, ”Cochrane Sweden”, med stöd från Region Skåne, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Den kan bli guld värd för svenska patienter och leda till att forskningsresultat fortare implementeras i vården. Det tar ofta lång tid för forskningsresultat att nå patienterna. NCC har beräknat att tre av deras översikter sparat in 500 miljoner danska kronor per år (100 gånger NCC:s årsbudget) åt den danska sjukvården genom att identifiera ineffektiva metoder som kunde slopas.

Tidskriften Lancet skrev redan 1995 att Cochrane ”är en bedrift som tävlar med det Humana Genom-projektet om betydelse för nutida medicin”. Kartläggningen av det humana genomet var en fantastisk och spännande bedrift men Cochrane betyder mycket mer för våra patienter.

Vi föreslår följande åtgärder:

  1. Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer måste lämna sin negativa syn på systematiska översikter och istället stödja arbete med systematiska översikter och ”Cochrane Sweden”.
  2. De flesta kliniska doktorsavhandlingar bör börja med ett delarbete som är en systematisk översikt av forskningsområdet.
  3. SBU (Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering) bör ges anslag för att återuppta sin avbrutna nationella prenumeration på Cochrane så att det återigen kan nås från alla internetanslutna datorer i Sverige.

Det finns troligen inga andra åtgärder som så effektivt skulle höja kvaliteten på svensk klinisk forskning och sjukvård som en satsning på Cochrane. 

Bakgrund. Cochrane-biblioteket

Cochrane är ett gigantiskt, framgångsrikt försök att sammanfatta den kliniska medicinen. Grupper med tillsammans 37 000 forskare, läkare, sjuksköterskor, annan vårdpersonal och patienter/lekmän i över 130 länder arbetar med att producera hundratals översikter, så kallade Cochrane reviews varje år.

Översikterna genomgår en rigorös peer review av ämnesexperter, statistiker och lekmän. Centrala funktioner betalas av hälsodepartementet i Storbritannien. Flera andra regeringar finansierar Cochrane-centra, exempelvis det Nordiska Cochrane-centret (NCC) i Köpenhamn.

Cochrane tar inte emot stöd från läkemedelsindustrin eller andra kommersiella aktörer.

Namnet Cochrane kommer från den skotske läkaren Archie Cochrane.

DN Debatt. 27 februari 2017

Debattartikel

Läkare och sjuksköterskor:
”Höj kvaliteten på sjukvården med en satsning på Cochrane”

Repliker

Vetenskapsteoretikerna Morten Sager och Ingemar Bohlin:
”Dålig evidenskompentens i forskning och vårdpraktik”

Slutreplik från läkare och sjuksköterskor:
”Sverige ligger efter i evidensbaserat arbete” 

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.