Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Höjda lärarlöner viktigast för att få en bra svensk skola”

Med en bra skola kan våra barn växa till människor som tar sig an arbetsuppgifter vi i dag inte ens kan gissa oss till. I en skola som inte håller måttet är det många barn som inte får möjlighet att ta sig vidare i livet. Det finns därför anledning att vara orolig för Sverige när studieresultaten sjunker och många unga aldrig får gymnasiekompetens. Lösningen ligger inte i ännu en gigantisk organisationsreform. Jämte resurser behöver skolan arbetsro. För att fler ska vilja utbilda sig till lärare krävs att vi värderar läraryrket som ett av våra viktigaste framtidsyrken, skriver Gustav Fridolin.

Det går bra för Sverige. Men under rubrikerna där ministrarna ler i kapp växer grupperna i barnomsorgen, lärartätheten sjunker i skolorna och studenter väljer bort lärarutbildningarna. Hur vi hanterar det gynnsamma ekonomiska läget i dag avgör förutsättningarna för Sverige i framtiden.

Vilket land Sverige kan vara 2025 avgörs inte av vilken optimism vi känner inför budgetberäkningarna i dag, utan av med vilken glädje våra barn går till skolan och med vilken framtidstro våra unga ger sig ut i vuxenlivet.

Sverige har helt enkelt inte råd att spara på skolan. Vi är ett litet land på en global marknad och har inte råd att slösa bort en enda talang. Varje barn måste ges möjlighet att bli den allra bästa hon kan vara. På det sättet är varje lärare viktigare än vilken finansminister som helst. Många är vi som kan vittna om hur en lärare öppnade dörrar som vi inte ens visste fanns, entusiasmerade oss när vi behövde ta oss över ett hinder och väckte intresset när vi tappat lusten. På samma sätt kan en lärare som förlorat arbetsglädjen misslyckas med att nå sina elever och göra vilket spännande ämne som helst ointressant.

Med en bra skola kan våra barn växa till människor som tar sig an arbetsuppgifter vi i dag inte ens kan gissa oss till. I en skola som inte håller måttet är det många barn som inte får möjligheterna att ta sig vidare i livet. Unga riskerar hamna i limbo när man inte kommer ut i arbetslivet, inte har betygen att söka vidare och aldrig ges möjlighet att sörja för sig själv. Det innebär mänskliga tragedier, men också samhälleliga kostnader. En enda ung person som hamnar vid sidan av riskerar att kosta 15 miljoner under sitt liv – det motsvarar många lärarlöner.

Det finns därför anledning att vara orolig för Sverige när studieresultaten sjunker och många unga aldrig får gymnasiekompetens. Svenska elever behöver mer tid med kunniga och engagerade lärare. De internationella studier som ofta refereras i den svenska debatten pekar på behovet av just detta: bra lärare med tid för sina elever. Särskilt de elever som behöver mer stöd i skolan, är i behov av en skola med fler vuxna och högre lärartäthet. Att det finns bra skolledare, kuratorer och kolleger att dela sitt arbete med är viktigt också för lärares arbetsmiljö och arbetslust.

Men lärartäthet kräver att det finns motiverade studenter som brinner för att påbörja en lärarbana. Sedan flera år minskar söktrycket till lärarutbildningen. 2010 fanns det drygt en sökande per plats. Bara sex av tio studenter som påbörjar lärarutbildning avlägger också examen.

Fram till år 2025 kommer Sverige att ha en brist på framför allt utbildade förskolelärare och grundskolelärare. Inräknat pensioner och variation i årskullar av elever uppgår rekryteringsbehovet av behöriga lärare till nästan 60.000 fram till år 2025.

I debatten betraktas ibland lärartäthet och lärarlöner som motstående intressen. Det är ett snävt kameralt synsätt. Ska vi höja lärartätheten i skolan på sikt måste vi i dag få fler att vilja bli lärare.

Konsultfirman McKinsey har visat att de mest framgångsrika skolsystemen i världen rekryterar till lärarutbildningen från den främsta tredjedelen studenter. Ska vi lyckas med det i Sverige måste vi motivera fler att välja lärarbanan, både som första val och som en senare karriär i livet. Det ska vara naturligt för en naturvetare, en företagare eller en statstjänsteman att välja att ta ett nytt steg i livet genom att utbilda sig till lärare. Att ha olika erfarenheter i ett kollegium är bra för att skolan ska lyckas nå fram till varje barn. I Sverige har vi värnat även den krokiga bildningsresan, och många motiverade och engagerade lärare klarar att lyfta alla elever i sin klass just för att de själva har erfarenhet av hur det är att ha det svårt i skolan. Det McKinsey-studien i grunden visar, är att en bra lärarkår kräver att läraryrket är ett intressant val för många. Det är en samhällsförlust varje gång någon väljer bort läraryrket för att man är osäker på dess framtid.

För att fler ska vilja utbilda sig till lärare krävs att vi värderar läraryrket som ett av våra viktigaste framtidsyrken inte bara i ord, utan också i lön.

Lärarförbundet har visat att lärare förlorar minst 10.000 kronor i månaden jämfört med andra yrken som kräver lika lång utbildning. Saco visade tidigare den här veckan att en utbildad lärare under sitt yrkesverksamma liv kommer att tjäna mindre pengar än om personen i fråga låtit bli att läsa någon eftergymnasial utbildning alls.

Höjda lärarlöner är därför sannolikt den enskilt viktigaste reformen för att öka attraktiviteten i läraryrket, incitamenten för motiverade studenter att brinna för lärargärningen och i slutändan för att skapa bättre förutsättningar för våra barn och unga att lyckas i skolan.

Vi kan nu välja att antingen hjälpa eller stjälpa det svenska skolsystemet in i framtiden. Det är ett val som är gemensamt för oss i rikspolitiken och kommunpolitiker. Kommunaliseringen av skolan är ett faktum. När utbildningsministern talar om förstatligande så är det för att slippa svara på frågor om de utmaningar som skolan står inför i dag. Skolans lösning kan inte ligga i att kastas in i en ny gigantisk organisationsreform. Jämte resurser behöver skolan arbetsro.

Men kommunaliseringen innebär inte att staten kan undandra sig sitt ansvar. Försämringarna i a-kassan och utförsäkringarna av sjuka har gjort att många människor hänvisas till det kommunala försörjningsstödet. När arbetslösheten stiger, tvingas kommunerna skära ner på bland annat skola. Barn och unga har fått bära finanskrisens kostnader. Det är aldrig bättre ekonomi att betala kostnaderna för en lärares arbetslöshet än att betala läraren för att undervisa. Skolan ska vara en framtidsinvestering, inte en konjunkturregulator.

Vi måste därför använda dagens goda ekonomiska läge till att bygga skolan starkare. Det goda ekonomiska läget får inte stanna i presentationerna från finansdepartementet, utan ska synas i varje lärarrum och i lärarnas lönebesked. Det kräver ett statligt ansvarstagande. För trots goda tider kommer det att vara svårt för Sveriges kommuner de kommande åren att ensamma hantera både en lärarlegitimationsreform, höjda löner och behov av större lärartäthet.

I vårt budgetförslag i höst kommer Miljöpartiet därför att föreslå nya resurser till kommunerna som ska användas för att uppnå viktiga nationella mål, där höjda lärarlöner är en av de främsta prioriteringarna. I mitt sommartal i Vittsjö i dag bjuder jag in lärarfacken och gröna kommunpolitiker för samtal om hur vi kan säkerställa att de kommuner där man är beredd att satsa på lärarkåren får del av medel som gör det möjligt.

Att höja lärarlönerna och satsa på skolan ska vara en del av en nationell strävan, och därmed också en investering i framtiden som stat och kommun gör tillsammans.

Gustav Fridolin
språkrör (MP) och folkhögskollärare