Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Höjda löner behövs om vi ska klara välfärden”

Foto: Pontus Lundahl / Scanpix
Nya Moderaterna vill ta ett nytt steg: Vi ska stå för reformer som ger välfärdens medarbetare högre lön och större inflytande.Som ett led i Moderaternas fortsatta förnyelse har vi sedan sommaren 2008 träffat fler än 5 400 medarbetare i den svenska välfärden och lyssnat på deras berättelser. Oavsett vilken verksamhet det handlat om, har några frågor varit återkommande. Det handlar om känslan av att lönen inte motsvarar arbetsinsatsen eller ansvaret och önskan om ett större inflytande över den egna arbetssituationen. Detta kommer att stå i fokus när vi nu formulerar vår politik för den svenska välfärden i valet 2010. I vår idé om föregångslandet Sverige ska en välfärd som ser sina medarbetare vara en av de viktigaste byggstenarna, skriver Fredrik Reinfeldt och Per Schlingmann.

Valet 2010 kommer att handla om vad vi vill ska känneteckna Sverige bortom krisen. Frågan väljarna måste ställa sig är vilket politiskt alternativ som bäst formulerar svar på hur den arbetslöshet som följt i finans­krisens spår inte ska bita sig fast, utan att en konjunkturuppgång ska möjliggöra för människor att åter komma i arbete. En annan bärande fråga handlar om Sveriges ekonomi. Om hur vi ska kunna slå vakt om de starka offentliga finanser vi i dag har, för att på så vis kunna rusta Sverige för framtiden och skapa utrymme för viktiga reformer.

Jobben och ekonomin blir två viktiga hörnstenar för Moderaterna i mötet med väljarna. Till det vill vi foga en trovärdig, närvarande och reforminriktad välfärds­politik. En politik som kan möjliggöra utvecklad kvalitet i verksamheter som förskolan, skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Viktigt i den utmaningen blir att se dagens utmaningar, men också att kunna svara upp mot de krav som följer av en demografisk utveckling som ger oss allt fler äldre.

I tidigare steg i Moderaternas förnyelse har vi skiftat fokus från driftsformer till själva innehållet i verksamheten. Vi har slagit fast att det är underordnat om en verksamhet drivs i offentlig eller privat regi så länge kvaliteten och tillgängligheten är god. Nu vill vi ta nästa steg. Det handlar om att slå fast att en välfungerande välfärd kräver att vi ser till medarbetarnas möjligheter att göra ett bra jobb.

Som ett led i Moderaternas fortsatta förnyelse har vi sedan sommaren 2008 genomfört 1 500 besök i den svenska välfärden. Vi har träffat fler än 5 400 medarbetare och lyssnat på deras berättelser.

Många gånger har vi mött en vardag fylld av glädje, skratt och fantastiska människor, men vi har också tagit del av ett många gånger hårt arbete och tuffa förhållanden. Vi har samtalat om det som är bra, vi har lyssnat till kritik och vi har tagit del av idéer och förslag som kan bidra till att höja kvaliteten i välfärden. Dessa möten har varit mellan våra företrädare och medarbetarna. Vi har fokuserat på att möta dem som gör själva jobbet, snarare än deras chefer.

Några frågor har varit återkommande vid nästan alla besök, oavsett verksamhet. Den första är medarbetarnas känsla av att lönen inte motsvarar arbetsinsatsen eller ansvaret. Den andra rör önskan om ett större inflytande över sin egen arbetssituation.

Dessa frågor belyser en av de största framtidsutmaningarna för välfärden i rekryteringen av ny personal. Sverige står inför mycket stora pensionsavgångar de kommande åren. Om lönen inte är tillräckligt bra och om inflytandet upplevs vara för litet kommer det att bli svårt att rekrytera kvalificerad personal till välfärdsverksamheterna. Någonting är allvarligt fel om medarbetarna inom hälso- och sjukvården upplever att det enda sättet att höja sin lön eller göra karriär är att flytta till Norge eller Danmark.

Vi har stor förståelse för att välfärdens medarbetare vill ha högre lön. Den svenska modellen innebär samtidigt att lönenivåer och frågor om löneförhöjningar avgörs av arbetsmarknadens parter.

Vad politiken kan göra är att se till att det lönar sig bättre att arbeta, där jobbskatteavdraget utgör en träffsäker skattelättnad som särskilt gynnar låg- och medelinkomsttagare. Fortsatta skattelättnader med samma inriktning är därför centrala i en politik som vill ge välfärdens medarbetare utökade marginaler. Även en ökad mångfald av olika driftsformer och fler arbetsgivare, större möjlighet till vidareutbildning eller annan kompetenshöjning kombinerat med en individuell lönesättning kan på sikt påverka lönerna positivt.

Ökat inflytande över den egna arbets­situationen är ett annat ofta återkommande önskemål bland välfärdens anställda. Vi ser det som självklart att medarbetarna måste få ett större inflytande över sin arbetssituation och det finns flera olika vägar att nå dit. En mångfald av olika arbetsgivare och alternativa driftsformer är en väg, men det måste även gälla inom den offentligt drivna verksamheten.

Inget är så viktigt för att utjämna livschanserna i samhället som en rättvis start i livet. I våra möten med förskolans personal är det en sak som är återkommande från norr till söder, barngruppernas storlek. En ofta förekommande beskrivning är här att med en för stor barngrupp övergår pedagogik till förvaring. Tydligt är samtidigt att inte ens de som känner verksamheten bäst, personalen, har ett svar på hur stor en fungerande barngrupp bör vara. Barnens ålder, barnens egenskaper och bakgrund har betydelse. Vårt svar blir därför att en barngrupp aldrig får bli så stor att barnen inte kan utvecklas under ordnade former. Personaltätheten måste vara så hög att alla barn blir sedda. Det är ett besked som Moderaterna måste kunna ge i hela Sverige.

Bland sjukvårdspersonalen är budskapet extra tydligt att inflytandet över sin egen arbetssituation är bristfälligt och att arbetssituationen i hög grad präglas av stress. Många har idéer på hur situationen ska förbättras, men få upplever att de får gehör för sina förslag bland chefer och politiker. Vi tror att det går att förbättra mycket inom hälso- och sjukvården genom att lyssna mer på medarbetarna och ge dem större inflytande över sin arbetssituation. Det finns redan många landsting och arbetsplatser som arbetar med detta, men vi tror att det går att göra mer och att det finns flera olika vägar att nå dit. En hälso- och sjukvård där beslutsvägarna är kortare och landstingen bättre på att lyssna på sina anställda.

I äldreomsorgen är personalen bekymrad över att de inte hinner med och att de äldre ska bli lidande av detta. Blandade boenden, där demenssjuka äldre bor tillsammans med friska äldre, upplevs som ett problem. Ett större utbud av boendeformer, bland annat olika kategorier av demensboenden, ökar personalens möjlighet att specialisera sig och känna sig trygga med sin kunskap. Det kan också förbättra de äldres möjlighet att tidigare komma till ett särskilt boende. Vi vill också föra en diskussion om möjligheten att flytta äldre från ett boende till ett annat. Kvaliteten på omsorgen måste vara vägledande, inte var boendet ligger.

Medarbetarna och medborgarna står tillsammans för nästa steg i vår välfärdsambition. Detta kommer också att stå i tydligt fokus för Moderaterna när vi nu formulerar vår politik för den svenska välfärden i valet 2010. Vårt arbete med att träffa välfärdens personal är samtidigt långt ifrån avslutat. Under våren kommer samtliga av de 1 500 arbetsplatser vi besökt att besökas igen för att följa upp diskussionen och se om personalen tror att våra svar och lösningar kan göra skillnad.

Mycket av den människonära verksamhet som välfärden utgör är en fråga för kommuner och landsting att besluta över. Moderaterna ska därför brett och över hela landet gå till val på ett tydligt och trovärdigt välfärdsbudskap. Kommande mandatperiod ska vi stå för de reformer som ger välfärdens medarbetare större inflytande och där vi möjliggör ut­ökade satsningar på kompetens samt ledarskapsutveckling. I vår idé om föregångslandet Sverige ska en trygg och utvecklad välfärd som ser sina medarbetare vara en av de viktigaste byggstenarna.

Fredrik Reinfeldt
partiordförande (M)

Per Schlingmann
partisekreterare (M)

De nya Moderaterna

Fredrik Reinfeldt blev partiledare för Moderaterna 2003 och lanserade 2005 ”de nya Moderaterna” då partiet fokuserade på huvudfrågorna: ”Det skall löna sig att arbeta”, ”Satsningar på välfärden” (främst skola, vård och omsorg) samt ”Nolltolerans mot brott”. Reinfeldts förnyelse av partiet blev en stor succé i riksdagsvalet 2006. M fick 26,23 procent av rösterna och gjorde sitt bästa riksdagsval sedan 1928. Fredrik Reinfeldt blev statsminister i spetsen för en borgerlig majoritetsregering, där Moderaterna besatte hälften av ministerposterna.