Klimatet

”Höjt pris på utsläppsrätter räddar EU:s klimatverktyg”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Snabb lösning. Dagens låga pris på utsläppsrätter minskar EU:s möjligheter att nå klimatmålen. Genom att vänta med försäljningen av 900 miljoner utsläppsrätter kan priset kortsiktigt höjas. Vi stöder det initiativet och nu är det viktigt att stora länder, ­däribland Tyskland, redovisar sin hållning, skriver miljöminister Lena Ek.

Snabb lösning. Dagens låga pris på utsläppsrätter minskar EU:s möjligheter att nå klimatmålen. Genom att vänta med försäljningen av 900 miljoner utsläppsrätter kan priset kortsiktigt höjas. Vi stöder det initiativet och nu är det viktigt att stora länder, ­däribland Tyskland, redovisar sin hållning, skriver miljöminister Lena Ek.

Sverige är och ska vara ett föregångsland i energi-, klimat- och miljöfrågor. Vi står bakom EU:s mål att minska klimatutsläppen till 2050 med 80–95 procent och verkar också för att förutsättningarna ska öka för att EU ska kunna skärpa sitt mål för utsläppsminskningar till 2020 från 20 till 30 procent.

Nationella åtgärder är förstås nyckeln till att nå dessa mål. Men utöver det krävs gemensamma styrmedel för att långsiktigt och kostnadseffektivt minska utsläppen inom EU utan att snedvrida konkurrensen mellan länderna. Precis där kommer EU:s utsläppshandelssystem, ETS, in i bilden.

Annons:

EU fastställer hur mycket koldioxid som får släppas ut och inom den ramen, som minskas år för år, får företag handla med utsläppsrätter. Vissa av dessa auktioneras ut och länderna får intäkterna. En del av dem delas ut gratis som kompensation till bolag som anses extra utsatta för internationell konkurrens.

Sedan årsskiftet har den fria tilldelningen av rätter krympt, medan den del som auktioneras ut blivit större. Priset på rätterna går upp och ned på marknaden beroende på företagens förmåga att minska utsläppen.

För svenska företag har systemet varit lönsamt. Genom tidiga satsningar på effektiv teknik och låga utsläpp har de tillsammans sparat miljontals utsläppsrätter och kommer att ha tjänat flera miljarder kronor till år 2020. Därtill stärker det tillväxten i företag som SKF och ABB, som levererar tekniska lösningar för att minska utsläppen eller producera förnybar energi.

Trots att ETS fyller sina syften och bidrar till klimatmålen, ifrågasätts det av allt fler aktörer. Detta eftersom det i dag råder mycket låga priser på utsläppsrätter till följd av att ett betydande överskott av utsläppsrätter byggts upp. Överskottet bottnar i två orsaker: den ekonomiska nedgången 2008 och framåt, samt de ansträngningar som har gjorts för att bygga ut förnybar energi och göra energibesparingar.

På ett sätt är detta naturligtvis glädjande. Prisnivån visar att EU är på rätt väg mot 2020-målet och att utsläppen minskat betydligt snabbare och lättare än vad man trodde när handeln sattes i drift.

Men det låga priset medför också problem. För att EU ska kunna hålla en jämn minskning av utsläpp fram till 2050 måste ETS också vara teknik- och innovationsdrivande. Nuvarande låga pris bidrar inte till detta. Överskottet, som motsvarar nästan ett helt års utsläpp inom ETS, är ett hinder mot hela handelssystemets funktion.

Det är olyckligt på flera sätt – dels för att ETS är det mest kraftfulla etablerade marknadsverktyg som EU har till buds, dels för att länder som Australien och Schweiz inom några år planerar att länka sin nationella utsläppshandel till systemet. Likaså har sju miljonstäder i Kina, var och en med större utsläpp än hela Sverige, sjösatt en handel utifrån EU:s modell.

Detta är de första stegen mot ett globalt pris på koldioxid. I det läget får inte ETS vara dysfunktionellt.

EU-kommissionen vill nu möta problemet med lågt pris och dålig efterfrågan. Därför presenterade man i november ett antal förslag som visar på möjliga sätt att stärka systemet på några års sikt. Men innan något av dessa genomförs rör den helt avgörande frågan ett förslag som kan genomföras snabbt, så kallad ”backloading”. Enligt detta skjuts auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter fram från 2013–2015 till perioden 2019–2020.

Förslaget om ”backloading” bedöms av analytiker ha begränsad långsiktig påverkan på utsläppsrättspriset, då handelsperiodens totala utbud av utsläppsrätter lämnas oförändrat. Men det kan ändå innebära högre priser på kort sikt och kan kompletteras med andra åtgärder senare för att ytterligare stärka utsläppshandeln. En positiv bieffekt av att priset går upp kortsiktigt är att det kan stärka EU-ländernas statsfinanser i det svåra skuldläge många har, vilket bidrar till att de därmed kan undvika mer tillväxthämmande skatter.

Den svenska regeringen vill att ETS utvecklas på ett sätt som säkerställer och främjar dess roll i den europeiska klimatpolitiken. Därför är det bra att kommissionen lagt fram förslag som tar sig an den nuvarande överskottssituationen. Dock är det viktigt att åtgärderna genomförs utan att vare sig miljönyttan eller förtroendet för marknaden och det internationella samarbetet äventyras.

Alla EU-länder måste nu bekänna färg i frågan om ”backloading”. Beskedet från regeringen är att vi kommer att ställa oss bakom kommissionens förslag. Vi gör det eftersom det i dagsläget är det bästa sättet att få utbud och efterfrågan att fungera så bra som möjligt i ETS.

Nuvarande pris på utsläppsrätter är för lågt för att skapa incitament för de investeringar i teknik och infrastruktur med låga växthusgasutsläpp som krävs för att EU ska klara sina långsiktiga klimatmål. Sammantaget riskerar detta att hota hela den mekanism som byggts upp under många år för att bekämpa klimatförändringarna på ett effektivt och samordnat sätt. Sverige vill därför stödja initiativ som syftar till att stärka ETS och dess prissignal.

Vi kommer att använda den närmaste tiden till att diskutera med våra närmaste och mest likasinnade partnerländer i EU för att påverka deras position. Särskilt viktigt är det att stora länder, däribland Tyskland, redovisar sin hållning.

Vi måste säkerställa att EU:s skarpaste klimatverktyg fungerar och möter förväntningarna från såväl berörda företag som engagerade medborgare.

Lena Ek (C), miljöminister

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

malaria500
Foto:AFP, AP

 600.000 dör varje år. Men det ger ändå inte ett fullgott skydd. 3  1 tweets  1 rekommendationer  1 rekommendationer

 Ung man hölls fången. Tre män misstänks för grovt brott på Gotland.

Annons:

 Värstinglistan. Här är teknikprylarna som du vill stänga av ordentligt när de inte används. 42  2 tweets  40 rekommendationer  0 rekommendationer

elrakning144
Foto:Henrik Montgomery
Annons:
marta-244
Foto:Bildbyrån

 Spelade 20 minuter. Världsstjärnan gjorde debut för Rosengård - mot gamla klubben Umeå.

radar_500
Foto:TT, Alamy

 Hemlig rapport visar: Svenskt luftrum kränkt av utländskt flygplan. 162  23 tweets  137 rekommendationer  2 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: