Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Homeopatiska produkter kan inte kallas läkemedel”

Orimliga idéer. Riksdagen ska inom kort fatta beslut om antroposofiska homeopatiska produkter ska införlivas i den svenska läkemedelslagstiftningen. Vi avråder bestämt från att dessa pseudovetenskapliga produkter ska få kallas för läkemedel, skriver fyra svenska Nobelpristagare och sju andra ledamöter i Kungl. Vetenskapsakademien.

Sedan 1993 har antroposoferna beviljats undantag från svensk läkemedelslagstiftning, vilket inneburit att deras homeopatiska preparat får användas som om de vore vanliga läkemedel. Vid årsskiftet löper det gällande undantaget ut. Riksdagen ska därför besluta om, och i så fall hur, dessa produkter ska införlivas i svensk lagstiftning. Kungliga Vetenskapsakademien avråder i sitt remissyttrande från ett sådant införlivande.

Homeopatiska produkter bygger på två grundläggande antaganden: 1) ”lika botar lika”, vilket innebär att en produkt som hos en frisk människa ger upphov till vissa symtom, skulle kunna bota just dessa symtom om de förekommer som en del av sjukdom, 2) produkterna får ökad effekt om de späds ut.

Ett konkret exempel på dessa tankegångar är att lök, som ju framkallar tårflöde, i extremt utspädd form används för att lindra problem med rinnande ögon vid exempelvis allergi. Emellertid finns det varken någon teoretisk eller praktisk grund för dessa principer.

Idéerna lanserades av den tyske läkaren Samuel Hahnemann i slutet av 1700-talet då kunskaper i grundläggande fysiologi och kemi saknades. 1800-talets forskning visade att substanser måste ha en viss koncentration för effekt. Om produkten är alltför utspädd finns inte en enda molekyl kvar som kan ha effekt. Det innebär i praktiken att många homeopatiska produkter består av enbart vatten. Många av de produkter som finns i katalogerna från de antroposofiska företagen Weleda och Wada, och som ingår i det svenska undantaget, är spädda miljontals gånger efter att den sista molekylen försvunnit.

En upplevd förbättring framkallad av placebobehandling kan i värsta fall maskera att sjukdomen fortsätter och i själva verket förvärras.

Homeopatiska produkter är nog de enda i vårt samhälle där det är tillåtet att fara med osanning i förpackningens innehållsdeklaration. Om det står att förpackningen innehåller exempelvis en ört i dosen D30 så innebär det i klartext att inte en enda molekyl från örten finns kvar. Hur många patienter/kunder har klart för sig att D30 betyder att utgångsmaterialet har spätts 1 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 gånger?

Homeopatiföreträdare har spekulerat i att de bortspädda komponenterna skulle kunna bilda ett avtryck bland vattenmolekylerna. Men ett eventuellt sådant avtryck försvinner på några få miljondelar av en miljondels sekund. Om homeopater insisterar på att vattnet skulle kunna upprätthålla molekylära avtryck kan man undra hur de i så fall bär sig åt för att hitta ”rent” vatten utan avtryck av molekyler som tidigare har funnits i det.

Hur kommer det sig då att både antroposofer, andra homeopater och en del patienter anser att homeopatiska produkter har effekt? Skälet är den så gott som alltid närvarande placeboeffekten. Den främsta orsaken till upplevd förbättring även vid behandling med helt inaktiva preparat (placebo) är förväntan, både från den som blir behandlad och den som behandlar. Även betingning kan bidra, alltså att en tidigare erfarenhet av att ha tagit tabletter (med aktivt läkemedel) som gett förbättring kan medföra att senare intag av tabletter leder till en reflexmässig upplevelse av förbättring. Betingning kan bidra till placeboeffekter även hos djur. Placeboeffekten kan förstärkas av tid och omsorg i patient-läkarkontakten. Detta är möjligen ett betydelsefullt inslag i antroposofin men är ofta en bristvara i den ekonomiskt pressade offentliga sjukvården.

Kan man då inte argumentera att placebo-effekter kan vara tillräckligt värdefulla för att vi ska tillåta behandlingar som ger enbart placeboeffekt? Dessvärre finns risker med detta.

Kan man då inte argumentera att placebo-effekter kan vara tillräckligt värdefulla för att vi ska tillåta behandlingar som ger enbart placeboeffekt? Dessvärre finns risker med detta. En upplevd förbättring framkallad av placebobehandling kan i värsta fall maskera att sjukdomen fortsätter och i själva verket förvärras. Om det handlar om allvarliga sjukdomar som cancer kan placeboeffekter fördröja att patienter får adekvat diagnos och aktivt fungerande behandling. Dessutom vore det moraliskt tveksamt att på myndighetsnivå sanktionera vad man tror är osant.

Vid ett par tillfällen har företrädare och förespråkare för antroposofin försökt likna antroposofisk medicin vid årets Nobelpris i fysiologi eller medicin vilket är grovt vilseledande. I själva verket är Nobelpriset till den kinesiska forskaren Tu Youyou en belöning för gedigen och systematisk forskning inom farmakognosi (läran om naturprodukter) och farmakologi (läran om läkemedel) enligt gängse vetenskaplig metodik. Sommarmalört (Artemisia annua), en av 2 000 växter som undersöktes, visade sig ha effekt på malariafeber. Den substans i sommarmalört som hade den gynnsamma effekten visade sig emellertid vara alltför kortlivad för att vara kliniskt användbar. Forskningen ledde till att molekylen kunde förbättras så att dess effekt varar längre. För att få ett mer varaktigt medel mot malaria kombineras dessutom den modifierade substansen med en helt syntetisk substans. Första dosen av den modifierade substansen från sommarmalört är 80 milligram för en vuxen person och det är förstås avgörande att tillräcklig dos tas för att den önskade effekten ska uppstå.

Forskningen och utvecklingen av läkemedlet mot malaria tog 30 år från grundläggande kemisk forskning till slutförandet av kliniska studier på flera tusen personer. Ingen sådan forskning har gjorts av antroposofer eller de företag som tillverkar antroposofiska produkter. Att ens försöka antyda att antroposofiska produkter har några som helst likheter med den Nobelprisbelönade malariaforskningen är direkt ohederligt.

Produkter ska inte kunna registreras som läkemedel för att de är antroposofiska (dvs. följer antroposoferna resonemang) eller ingår i någon annan religiös eller ideologisk föreställningsvärld, utan endast om de kan visa dokumenterad effekt. Om antroposofer anser sig ha någon produkt med potential att kunna bli ett läkemedel så måste den med hänsyn till patienterna granskas med vetenskapliga metoder på samma sätt som andra potentiella läkemedel.

Riksdagen har nu att besluta om den anser att svenska läkemedel ska grunda sig på vetenskapliga studier eller om den ska tillåta att produkter som baseras på gamla myter och orimliga resonemang ska få kallas läkemedel. Valet borde vara lätt: begreppet läkemedel måste reserveras för medel som kan läka (eller lindra, diagnosticera eller förebygga sjukdom). Allt annat vore att vilseleda patienter såväl som sjukvårdsutövare.

DN Debatt. 10 december 2015

Debattartikel
Fyra svenska Nobelpristagare och sju andra ledamöter i Kungl. Vetenskapsakademien:
”Homeopatiska produkter kan inte kallas läkemedel” 

Repliker
Styrelsen för Vidarkliniken:
”Ohederligt blanda samman homeopati och antroposofisk medicin”  
Kristina Fritjofsson, ordförande Sveriges farmaceuter:
”Farmaceuten riskerar hamna i etiska dilemman” 
Karin Meyer, vd Apotekarsocieteten:
”Om effekter kan visas kan preparaten kallas läkemedel” 
Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI:
”Homeopatiska läkemedel redan tillåtna” 
Läkarföreningen för antroposofiskt orienterad medicin:
”Tillsätt expertkommittéer för integrativ medicin” 
Slutreplik från Kungl. Vetenskapsakademien:
”Benämningen läkemedel vilseleder sjukvårdspersonal och patienter” 

Läs mer i ämnet

”Pseudovetenskap ska inte accepteras som friskvård”. Staten måste sluta legitimera myter, magiskt tänkande och okunskap, skriver förbundet Vetenskap och Folkbildning tillsammans med arbetsgivare och specialister på DN Debatt.
Homeopatiska läkemedel hjälper inte. Det konstaterar den australiska hälsomyndigheten National Health and Medical Research Council (NHMRC).
Domstol öppnar för homeopati. Högsta förvaltningsdomstolen öppnar för att läkare ska kunna rekommendera homeopatiska naturläkemedel till patienterna.

 Läs fler artiklar på DN Debatt