Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Hotande katastrof vid Vänern kan kosta miljarder”

Ny studie. Om Vänern svämmar över blir det dyrt för hela Sverige. Dessutom står stora miljövärden på spel. Därför behövs en långsiktig lösning för Vänerns avtappningsproblem, liksom för skredriskerna i Göta älv. Nu är det dags att frågan samordnas nationellt, skriver 14 företrädare för kommunerna runt Vänern.

I dag fredag har en ny studie om översvämningsrisker vid Vänern sänts till regeringskansliet. Det värsta scenariot beräknas ge skadekostnader på tio miljarder kronor. När ska Vänern, likt Mälaren och Göta älv, bli en nationell angelägenhet? Kunskapen finns och nu är det dags att se till helheten.

Innanhavet Vänern är en nationell tillgång som ger oss vattenkraft, klimatsmarta transporter, dricksvatten och värdefull besöksnäring. Samtidigt innebär ett läge vid Vänern att översvämningar ibland inträffar. Senast sjön nådde kritiska nivåer var 2000–2001 då stora kostnader och besvär drabbade såväl samhället som enskilda.

Den inträffade översvämningen tillsammans med klimat- och sårbarhetsutredningen blev på många sätt en väckarklocka. Utredningen föreslog ett nytt statligt anslag för att kunna genomföra storskaliga åtgärder som ligger bortom kommunernas betalningsförmåga. Dessutom föreslogs att det senast år 2012 skulle finnas ett förslag till långsiktig lösning där Vänerns avtappningsmöjligheter ökas. Inget av detta har ännu blivit verklighet.

Centrum för klimat och säkerhet vid Karlstads universitet har på uppdrag av samarbetsorganet Kommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering gjort en kartering av översvämningsrisker vid Vänern. Vi har i dag sänt den nya studien till Regeringskansliet tillsammans med en vädjan om att få träffa företrädare för regeringen och förklara hur oroande situationen är.

Vänern måste få större avtappningskapacitet. Nu krävs en långsiktig nationell samordning där Vänerns översvämningsrisker och skredriskerna utmed Göta älv hanteras som den helhet de är. Det är två risker som otvetydigt ökar i ett förändrat klimat. Göta älv måste utan ökad skredrisk kunna svälja högre flöden från Vänern.

I väntan på nationell samordning har vi – kommunerna runt Vänern – arbetat med att förbättra den fysiska planeringen och med att vidta andra riskreducerande åtgärder. För det är vi som bär ansvaret att utifrån dagens kunskap göra en så klok planering som möjligt.

När ska Vänern bli en nationell angelägenhet? Miljontals kronor har satsats på regeringsuppdrag för att klargöra Mälarens översvämningsrisker och skredriskerna utmed Göta älv, medan vi runt Vänern själva har fått bekosta en grundläggande kartläggning. Den nya studien av Karlstads universitet visar på ett mycket allvarligt läge och en bättre helhetsbild av vilka värden som står på spel finns inte.

De direkta skadekostnaderna för en mycket sannolik översvämning blir flera hundra miljoner kronor. Omkring 2.000 byggnader skulle påverkas och bland mycket annat skulle viktiga statliga vägar som E18 och E45 stå under vatten.

Kraftig vind kan snabbt höja vattennivån och det får drastiska konsekvenser om tillfälliga barriärer och skydd överströmmas. Ytterligare 1.000 byggnader kan i ett svep påverkas.

Med stigande vattennivåer berörs sedan allt fler människors boende och samhällsviktiga funktioner – även hamnar och stora industrier. När industriområdena läggs under vatten hotas både miljö och arbetstillfällen. Det värsta scenariot, den så kallade dimensionerande nivån, innebär en katastrof och beräknas kosta samhället 9,8 miljarder kronor.

En översvämning i Vänern varar under flera månader och är en stor påfrestning för samhället. De städer som drabbas värst är Karlstad, Kristinehamn, Lidköping, Mariestad och Vänersborg.

För oss är inte nybyggnation något större bekymmer. Det är befintliga byggnader och befintlig infrastruktur som är den stora utmaningen. Kommunerna har inte rådighet över alla lösningar. Nu är det dags att se till helheten och lyfta frågan till nationell nivå.

Statsbidragen till förebyggande åtgärder mot naturolyckor fördelas genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Under år 2013 betalades 22 miljoner kronor ut – en droppe i ett hav som stiger.

För att skydda befintlig bebyggelse och infrastruktur mot dagens och morgondagens översvämningshot krävs omfattande åtgärder. De flesta kommuner kan inte bära kostnaderna själva och saknar dessutom viktig kompetens som flera myndigheter bidrar med i ansökningsförfarandet.

Det krävs ökade statsbidrag för att stimulera åtgärder som annars riskerar att bli ogjorda. Medborgare och näringsliv i riskområden i hela Sverige drar nytta av detta. Det ger också bättre forskning, fler kompetenta teknikkonsulter och värdefulla erfarenheter inom byggsektorn. Genom att anpassa och säkra vårt samhälle lägger vi därför också grunden till ny kunskap som blir en attraktiv exportvara under det kommande seklet.

Statens geotekniska institut, SGI, har nyligen föreslagit att det ska skapas en delegation för klimatanpassningsinsatser avseende skredrisker i Göta älvdalen. Det är bra. Men denna delegation, samordnad på nationell nivå, får inget ansvar för den komplexa helheten. Vänerkommunerna hamnar på läktaren och problemet med Vänerns översvämningsrisk trycks ner på regional och lokal nivå.

Frågan får inte regionaliseras. Hanteringen av skredrisker utmed Göta älv hänger intimt samman med översvämningsrisken i Vänern och inga kommuner kan själva lösa den knuten.

Inträffade översvämningar glöms snabbt bort, folkvalda byts ut och fastigheter byter ägare. Men frågan om Vänerns översvämningsrisker är här för att stanna. Miljardvärden står på spel och det är hög tid att den nationella nivån nu tar sin del av ansvaret och ser till helheten.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.