Nu ökar bostadsbyggandet. Ny statistik visar att 3.300 lägenheter påbörjades i september, en ökning med 55 procent jämfört med året innan. Så många lägenheter har inte påbörjats någon månad under den senaste treårsperioden. Under 2011 beräknar Boverket att 28.000 nya lägenheter och villor byggs. Andra indikatorer talar för att det kan gå ännu bättre. Det är bra, men räcker ändå inte om vi ska hämta igen nästan 20 år av lågt bostadsbyggande.
När bostadspolitiken i dag, måndag, debatteras i riksdagen kommer jag som bostadsminister säkerligen anklagas av oppositionen för att alliansregeringen ingenting gör åt bostadsbristen. Så brukar det nämligen låta. Men det är fel.
Under förra mandatperioden genomförde alliansregeringen, med min företrädare Mats Odell (KD) i spetsen, ett flertal viktiga bygg- och bostadspolitiska reformer. Den oförutsägbara statliga fastighetsskatten avskaffades och ersattes med en låg och förutsägbar kommunal avgift. Det var en skattesänkning på cirka 8 miljarder kronor och en trygghets- och frihetsreform som vi kristdemokrater länge slagits för. De kommunala bostadsbolagens hyresnormerande roll avskaffades och ett hyressättningssystem med anor från andra världskrigets dagar reformerades. Den 1 januari införs ett nytt system där varje enskild lägenhets standard, kvalitet och läge i högre grad ska kunna avgöra hyran. Målet är att fler ska vilja investera i och förvalta hyresrätter. Plan- och bygglagstiftningen reformerades och en ny upplåtelseform – ägarlägenheter – infördes. Regeringen möjliggjorde för statliga garantier för lån till bostadsbyggen via Statens Bostadskreditnämnd (BKN) och rot-avdrag infördes.
Nu ökar bostadsbyggandet markant, om än från låga nivåer i finanskrisens kölvatten. Det är en absolut nödvändighet. Men jag nöjer mig inte med de reformer som genomförts. Vi behöver göra mycket mer. Sverige måste få ett stadigt högre bostadsbyggande, för det är bara det som i längden kan skapa balans på bostadsmarknaden.
En viktig anledning till att vi har höga bostadspriser, långa köer till hyresrätterna och svartkontrakt med allt vad detta innebär i välfärdskostnader, är att vi sedan början av 90-talet byggt ungefär hälften så många nya bostäder per invånare som man gjort i våra nordiska grannländer. Därför har bostadspriserna kunnat stiga och därför kan inte omedelbara paralleller dras till andra länder som fått bostadsbubblor. Våra stigande bostadspriser har inte åtföljts av ökat byggande vilket det gjort i andra länder.
Men problemen tilltar också framöver när ungdomskullarna växer. Det föddes åren 1990–1992 runt 123.000 barn i Sverige per år, vilket ska jämföras med normalt cirka 100.000 barn. Det gör att det sammantaget nu finns 100.000 fler 19–24-åringar jämfört med 2005. År 2012 kommer antalet ungdomar i åldern 19–24 vara ytterligare 50.000. Och på samma sätt som tidigare generationer behöver alla dessa en bostad.
Att många miljonprogramsområden står inför upprustningsbehov är det ingen tvekan om. Jag har redan hunnit genomföra ett antal besök hos hyresgäster i kommunala bostadsbolag i miljonprogramsområden från Malmö till Uppsala. Det finns problem, men många är också nöjda. Det viktigaste är inte i första hand den fysiska boendemiljön utan att det finns jobb att få och en bra skola för barnen.
Det jag får höra vid mina besök hos de större städernas kommunala bostadsbolags ledningar är att rimliga renoveringskalkyler går ihop. Många bedömare varnar också för att diskussioner om införande av statliga subventioner kan leda till att aktörerna skjuter upp nödvändiga renoveringar i avvaktan på bidrag.
Den rödgröna oppositionens lösning är dock i allt väsentligt att återgå till den rödgröna politiken från före 2006. De anser att såväl nyproduktion av bostäder som renoveringar ska subventioneras fram.
Man föreslår i princip ett återinförande av de subventioner som fanns före 2006 och som då inte förmådde leverera ett högre bostadsbyggande än det man hade i Norge, ett land med hälften så många invånare som Sverige.
Ett av de områden där de rödgröna vill se subventioner är nyproduktion av hyresrätter. Enligt vår genomgång räcker de rödgröna subventionerna 2011 på 500 miljoner kronor till cirka 4.000 nya hyresrätter. Vad händer då med de övriga 3.500 hyresrätterna som enligt Boverket ska påbörjas nästa år? Givet att subventioner finns kommer ju få, om ens någon, att bygga hyresrätter utan subventioner.
Låt mig vara tydlig: Några bidrag av den karaktär som de rödgröna föreslår kommer jag aldrig att medverka till.
Alliansregeringen kommer i stället att arbeta för att få ett långsiktigt ökat byggande utan subventioner. Skälen till att det byggts för få bostäder i Sverige är flera. Vi har höga byggpriser och en långdragen planprocess som gör att många aktörer hamnar utanför av finansiella skäl. Byggregler och dess tillämpning fördyrar byggandet. I dessa frågor kommer regeringen att återkomma under 2011. Jag anser också att det befintliga beståndet kan utnyttjas bättre. Regeringen har redan höjt avdraget för privatuthyrning till 18.000 kr per år från den 1 januari 2011. Den villaägare som använder rot-avdraget för de anpassningar man behöver göra i ett hus för att kunna hyra ut en del av sin privatbostad kan då tjäna hyggligt med extrapengar på att hyra ut delar av sin bostad – samtidigt som det skapas ett nytt boende för någon.
Ofta framförs av bostadsmarknadens parter att hyresrätten har sämre förutsättningar eftersom hyresgäster inte kan göra ränteavdrag på motsvarande sätt som hushåll som lånar till bostadsrätt eller villa. Det är bara delvis en korrekt synpunkt eftersom fastighetsägaren kan dra av sina finansiella kostnader.
Inte desto mindre anser alliansregeringen att hyresrättens ställning behöver stärkas. Därför kan jag nu meddela att en utredning om hyresrättens ställning kommer att tillsättas under början av 2011. Den ska syfta till att ta fram förslag som strukturellt och långsiktigt förbättrar förutsättningarna att investera i och förvalta hyresrätter.
Några av de förslag som kommer att studeras i denna utredning är de tre förslag som kommit från bostadsmarknadens parter. Det handlar om införande av låg moms på hyror med fullt avdrag av ingående moms. Ett spännande förslag som dock är problematiskt EU-rättsligt. Därutöver har man föreslagit skattefria avsättningar till underhållsfonder och avskaffad fastighetsavgift.
Jag är full av tillförsikt kring att det är möjligt att skapa en långsiktigt bättre bostadsmarknad i Sverige, och jag ser fram emot att arbeta tillsammans med myndigheter, kommuner och marknadens aktörer för att gemensamt nå detta viktiga mål.
Stefan Attefall (KD)
civil- och bostadsminister