”Idédebatten bär fröet till kristdemokratisk revansch”

Publicerad 2010-10-21 23:50

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Göran Hägglund: Valresultatet med två jämnstora partier gynnar KD – Sveriges enda borgerliga idéparti. Kristdemokraterna som politikens gränspoliser har varit kärnan i den förnyelse av partiet som pågått det senaste året. Men det räcker inte. Utvecklingen av vår politik har inte hängt med idéutvecklingen. Bland annat i familjepolitiken och rättspolitiken måste vi konkretisera vad det i praktiken innebär att företräda verklighetens folk. Ett tredje område med god förnyelsepotential är arbete och företagande, skriver Göran Hägglund.

Göran Hägglund: Valresultatet med två jämnstora partier gynnar KD – Sveriges enda borgerliga idéparti. Kristdemokraterna som politikens gränspoliser har varit kärnan i den förnyelse av partiet som pågått det senaste året. Men det räcker inte. Utvecklingen av vår politik har inte hängt med idéutvecklingen. Bland annat i familjepolitiken och rättspolitiken måste vi konkretisera vad det i praktiken innebär att företräda verklighetens folk. Ett tredje område med god förnyelsepotential är arbete och företagande, skriver Göran Hägglund.

Efter mer än ett halvt sekel tycks socialdemokratins makt över svenskt samhällsliv nu definitivt bruten.

Alla alliansens partier har del i äran. Det var vår sammanhållning och vår förmåga att visa att det är vi som värnar välfärden och jobben som avgjorde valet.

Ändå är det uppenbart att väljarna har valt att löna allianspartierna i olika grad. Och för oss kristdemokrater måste en grundlig eftervalsrannsakan ta vid.

Man ska aldrig vara rädd för att vara självkritisk och speciellt inte i en verksamhet som vår, som bygger på förtroende.

Utan att föregripa partiets valanalys vill jag ändå säga att en sak är säker: den kristdemokratiska förnyelsen måste fortsätta.

För ett år sedan dristade jag mig till att påpeka att det finns en tyckarelit som talar över huvudet på verklighetens folk. Och jag ansåg att människor ska få vara i fred från elitens pekpinnar och få fatta sina vardagsbeslut själva. Politiken ska – om någonstans – göra halt vid människors köksbord.

Vi kristdemokrater tycks i dag vara ensamma om att inse att det är det civila samhället – inte politiken – som är samhällets ryggrad. Det är när det civila samhällets förtroendefulla nätverk brister som politiken tar sig utrymme att detaljreglera våra liv.

Jag har velat att vi kristdemokrater ska vara politikens gränspoliser. Det är vår uppgift som idéparti och har varit kärnan i den förnyelse som pågått under det senaste året.

Och nej, kristdemokraterna har ännu inte kunnat växla in detta i fler röster. Men det är med betoning på ”ännu”.

För det handlar om tid. En genuin förnyelse av ett parti är inget man vare sig kan eller bör företa bara för att ett val står för dörren. Det vi åstadkommit hittills räcker inte. Utvecklingen av vår politik har inte hängt med i förhållande till vår idéutveckling.

Jag är övertygad om att vi måste fördjupa vårt arbete med politikens gränser. Vi måste konkretisera vad det i praktiken innebär att företräda verklighetens folk.

Kristdemokraterna har i dag en stor trovärdighet när det gäller vård- och omsorgsfrågor. Det området är jag angelägen om att vi fortsatt ska vara bäst på.

Jag ser ett antal andra områden där vi har god potential att förnya.

 Det första är familjepolitiken. Det är en kristdemokratisk hjärtefråga. Men just därför måste vi vara vaksamma så att vi inte förväxlar mål och medel. Vårt mål är alltid en trygg och frihetlig familjepolitik.

Och vi vet att vi när det gäller grundsynen har svenska folkets stöd. I valrörelsen visste vi att vi skulle gå segrande ur alla debatter som handlade om tvångsdelad föräldraförsäkring. Men de rödgröna smet undan och frågan fick nära nog ingen uppmärksamhet.

Vi har inte lyckats förklara och konkretisera vår familjepolitik på ett sådant sätt att den blir ett skäl för människor att ge vår politik sitt stöd. Detta trots att undersökning efter undersökning visar att vår politik för stärkta familjer och föräldrarnas rätt att själva välja barnomsorg har ett starkt stöd.

Ett annat område är rättspolitiken. Under de senare decennierna har vi i Sverige sett hur rättspolitiken kopplats loss från sin moraliska botten och allt mer reducerats till en fråga om materiella omständigheter.

Människor måste kunna känna att rättskipningen ytterst vilar på en etisk grund. Annars kommer den att förlora i legitimitet.

Jag ser också att det finns en skillnad på den brottslighet som politiker gärna prioriterar och den som ligger närmare perspektiven hos verklighetens folk.

Det allra viktigaste för de allra flesta är gissningsvis att det är tryggt och säkert på gatorna i den egna staden, i de egna kvarteren eller den egna byn. Det är vardagsbrottsligheten, den som drabbar vanliga hederliga människor, som ska prioriteras högst.

Det är också den brottslighet det civila samhället kan förebygga och bekämpa om det får samarbeta med en resursstark lokal polis.

Ett tredje område är arbete och företagande. Vi kristdemokrater har kämpat som ingen annan för sänkt skatt för småföretagare. Och det är jättebra. Men kanske behöver vi bredda oss även här.

Kanske bör vi utveckla vår företagarpolitik så att det handlar om mer än att sänka skatt. En politik som tar fasta på övertygelsen om att företagande är ett värde i sig, inte enbart som en regulator i arbetsmarknadspolitiken eller som en kassako för välvilliga politiker.

Detta bara som några exempel. Det finns inga områden som vi inte ska titta på med öppna och förutsättningslösa ögon. Jag är övertygad om att den själsstyrkan finns hos oss. Liksom att vår bästa tid är framför oss.

Valresultatet talar paradoxalt nog för det. Det är ett i eftervalskommentarerna förbisett faktum att valet resulterat i två jämnstora och numerärt dominerande partier som tävlar om de breda väljargrupperna. Det kan leda till att den spänstiga idépolitiken och idéutvecklingen sätts på undantag.

Mellan de två stora partierna i respektive block finns i dag egentligen ingen större ideologisk spänning, och det präglar förstås samhällsdebatten. Moderaternas förskjutning mot mitten har inneburit att politikens konfliktyta tenderar att reduceras till – den i för sig viktiga – frågan om jobb eller bidrag. Men politiken handlar om mycket mer.

Utrymme måste finnas även för det ideologiska, och för allt vad det innebär av immateriella och principiella frågor. Nytta och effektivitet kan inte vara den enda dimensionen i det offentliga rummet. Då blir det fattigt och sterilt, och det kommer människor i allt högre grad att märka.

Här har vi fröet till Kristdemokraternas revansch. Utvecklingen talar för Sveriges enda borgerliga idéparti. Ett parti för människovärde, förvaltarskap och personlig frihet.

Göran Hägglund
partiledare KD

Tipsa via e-post

0 . Per sida:

Mer från förstasidan

finland500
Foto:AP

Flygkrasch i Finland. Tre personer räddade sig med fallskärmar.

I Kuala Lumpur. 166 personer ombord på Malaysia Airlines-planet.

Flight MH370. Flygplanet är fortfarande borta sedan över en månad.

rubin2-244
Foto:AP

Fängslades för mord – friad efter 19 år. Förre proffsboxaren Rubin ”Hurricane” Carter blev 76 år gammal. 40  9 tweets  31 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

Rutan krossades. Ett litet barn räddades ur en låst bil av väktare. 16  0 tweets  16 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons: